Hur ser kalkylen ut? FLVP, LVVP, BVP.
Vi har just köpt ett hus på Hisingen i Göteborg. Det hade några tveksamheter, däribland direktverkande elradiatorer och vi ska bygga ett vattenburet radiatorsystem med värmepump i sommar.
Huset är byggt -96 på 160 kvm i 1,5 plan med krypgrund. Idag sköts varmvattnet av en Nibe Fighter 100 frånluftsvarmvattenberedare och huset har alltså ett vanligt frånluftssystem från början.
Jag funderar på vilken typ av värmepump vi ska installera istället. En ny FLVP istället för varmvattenberedaren är ju ett logiskt val eftersom frånluften redan är klar där den står. Dock får man ju betydligt högre verkningsgrad med en FLVP med en LVVP eller BVP. Dock kostar de ju istället bortåt dubbelt så mycket till tre gånger så mycket att köpa, så min fundering är vilken som skulle löna sig bäst för oss? Pengarna finns för vilken som, samtidigt har vi småbarn och fler saker att renovera i huset den närmaste tiden så det är ju ingen nackdel om vi skulle få 50-100 000 kr över till annat. Frågan kan alltså kokas ned till om vi ska installera en billigt värmepump och ha mer pengar nu eller en dyr och ha mer pengar sen, men sen får ju inte vara allt för långt in i framtiden.
Idag har huset som sagt direktverkande el med frånluftsvärmepumpsvarmvattenberedare som fungerar sporadiskt men också en LLVP i trappan och en kamin som de gamla ägarna eldade flitigt i. Det är alltså svårt att få en rättvisande siffra på dagens energiförbrukning i huset. Räknar man på 65-70 W/kvm, som verkar vara standard, hamnar man på 10,4-11,2 kW i uppvärmning plus varmvatten. Det stämmer också väl överens med de installerade elradiatorerna som är på strax över 10 kW.
Till saken hör att jag är rörläggare och fixar installation själv, dock har jag aldrig jobbat med värmepumpar eller hemmagrejer utan jag jobbar mest med grövre grejer på industrier och apparatrum.
Huset är byggt -96 på 160 kvm i 1,5 plan med krypgrund. Idag sköts varmvattnet av en Nibe Fighter 100 frånluftsvarmvattenberedare och huset har alltså ett vanligt frånluftssystem från början.
Jag funderar på vilken typ av värmepump vi ska installera istället. En ny FLVP istället för varmvattenberedaren är ju ett logiskt val eftersom frånluften redan är klar där den står. Dock får man ju betydligt högre verkningsgrad med en FLVP med en LVVP eller BVP. Dock kostar de ju istället bortåt dubbelt så mycket till tre gånger så mycket att köpa, så min fundering är vilken som skulle löna sig bäst för oss? Pengarna finns för vilken som, samtidigt har vi småbarn och fler saker att renovera i huset den närmaste tiden så det är ju ingen nackdel om vi skulle få 50-100 000 kr över till annat. Frågan kan alltså kokas ned till om vi ska installera en billigt värmepump och ha mer pengar nu eller en dyr och ha mer pengar sen, men sen får ju inte vara allt för långt in i framtiden.
Idag har huset som sagt direktverkande el med frånluftsvärmepumpsvarmvattenberedare som fungerar sporadiskt men också en LLVP i trappan och en kamin som de gamla ägarna eldade flitigt i. Det är alltså svårt att få en rättvisande siffra på dagens energiförbrukning i huset. Räknar man på 65-70 W/kvm, som verkar vara standard, hamnar man på 10,4-11,2 kW i uppvärmning plus varmvatten. Det stämmer också väl överens med de installerade elradiatorerna som är på strax över 10 kW.
Till saken hör att jag är rörläggare och fixar installation själv, dock har jag aldrig jobbat med värmepumpar eller hemmagrejer utan jag jobbar mest med grövre grejer på industrier och apparatrum.
Är effektbehovet för värme så högt som ni antar ska ni satsa på luftvattenvärmepump eller bergvärme. Frånluftsvärmepumpar har då för låg effekt på kompressorn och måste köra väldigt mycket el-patron. Är huset ett lösvirkeshus eller byggt av någon småhusfabrik? Då borde det ha betydligt lägre effektbehov för att vara byggt -96.
Jag har som sagt ingen närmare aning om effektbehovet. Jag har bara läst mig till 65-70 W/kvm. Vad skulle du räkna med?
Det är med största sannolikhet ett normalt isolerat kataloghus. Jag har sett många som är väldigt lika det här.
Det är alltså så att de tidigare ägarna installerade en luft-luftvärmepump i trappan plus att de eldade mycket i kaminen och jag har ju ingen aning om hur mycket effekt de ger egentligen. Dessutom fungerar inte varmvattenberedaren heller utan går till största delen på el, stänger jag av tillsatsen kommer varmvattnet upp i knappt 30 grader.
Det är med största sannolikhet ett normalt isolerat kataloghus. Jag har sett många som är väldigt lika det här.
Det är alltså så att de tidigare ägarna installerade en luft-luftvärmepump i trappan plus att de eldade mycket i kaminen och jag har ju ingen aning om hur mycket effekt de ger egentligen. Dessutom fungerar inte varmvattenberedaren heller utan går till största delen på el, stänger jag av tillsatsen kommer varmvattnet upp i knappt 30 grader.
Använder man bara lite varmvatten i taget jämnt över dygnet så ska kompressorn i Fighter 100 klara av att hålla temperaturen uppe men när man duschar länge eller badar behövs el-tillskottet.
Har ju inte sett huset men om man utgår från byggåret -96 och kataloghus så borde 50 W/kvm vid -20° räcka. Husen hade blivit hyfsat välisolerade på 90-talet. Göteborg har dimensionerande vinterutetemperatur DVUT på -12,3° så det innebär ca 40,4 W/kvm. För 160 kvm alltså ca 6,5 kW värmebehov vid DVUT. Då passar en frånluftsvärmepump men man måste också kontrollera isoleringen av avluftskanalen i huset. De nya frånluftsvärmepumparna jobbar med temperaturer ner till -15° för att få bättre effekt. Vill ni beställa en så kan det nu vara uppåt ett halvårs leveranstid, i alla fall från NIBE.
Har ju inte sett huset men om man utgår från byggåret -96 och kataloghus så borde 50 W/kvm vid -20° räcka. Husen hade blivit hyfsat välisolerade på 90-talet. Göteborg har dimensionerande vinterutetemperatur DVUT på -12,3° så det innebär ca 40,4 W/kvm. För 160 kvm alltså ca 6,5 kW värmebehov vid DVUT. Då passar en frånluftsvärmepump men man måste också kontrollera isoleringen av avluftskanalen i huset. De nya frånluftsvärmepumparna jobbar med temperaturer ner till -15° för att få bättre effekt. Vill ni beställa en så kan det nu vara uppåt ett halvårs leveranstid, i alla fall från NIBE.
Redigerat:
Tack för svaret! Ok, kan man räkna med så lågt effektbehov är det ju strålande. 7-8 kW borde alltså vara närmare sanningen?
Det är treglasfönster kan jag också nämna.
Nej, det är uppenbarligen något fel på värmepumpsdelen i varmvattenberedaren. Dock är det ju inget att rota med eftersom den är över 25 år gammal och ska bytas ut så fort som möjligt.
Det är treglasfönster kan jag också nämna.
Nej, det är uppenbarligen något fel på värmepumpsdelen i varmvattenberedaren. Dock är det ju inget att rota med eftersom den är över 25 år gammal och ska bytas ut så fort som möjligt.
Ja 40,4 W/kvm i Göteborg borde stämma skapligt bra. När man beräknar dimensionen på vattenradiatorerna i varje rum är det bra att överdimensionera en del så att man håller nere framledningstemperaturen i värmesystemet. Värmepumpar jobbar mer effektivt om temperaturen inte är så hög. Absolut max ska vara 55° vid DVUT.
Ok, tur att jag frågade här! Trots att jag är rörläggare har jag som sagt begränsat med kunskap om hemmagrejer.
Ja, att jag ska hålla temperaturerna låga med värmepump och att avluftröret behöver bättre isolering har jag förstått.
Men till grundfrågan då, har du någon åsikt om hur lång tid det tar innan en LVVP eller BVP betalar sig jämfört med en FLVP? Om de alls gör det?
Ja, att jag ska hålla temperaturerna låga med värmepump och att avluftröret behöver bättre isolering har jag förstått.
Men till grundfrågan då, har du någon åsikt om hur lång tid det tar innan en LVVP eller BVP betalar sig jämfört med en FLVP? Om de alls gör det?
Om man utgår från 6,5 kW i Göteborg så ger en bra luftvattenvärmepump en extra energibesparing på mindre än 400 kWh/år jämfört med en frånluftsvärmepump som NIBE F730/F750. En luftvattenvärmepump kostar klart mycket mer men hur mycket beror på var man köper den och hur mycket av installationen man kan göra själv. Blir väldigt många år innan det skulle löna sig och då är förmodligen den tekniska livslängden slut. En bergvärmepump är ännu mycket dyrare med borrhålet och skulle spara uppåt 1000 kWh/år mer än F730/F750. Blir samma sak där att tekniska livslängden är slut innan det lönar sig.
Tack!
Byggt med direktverkande el -96? Vissa byggherrar borde prylgas...
När jag själv gick från direktverkande till bergvärme så var resonemanget så här:
Hade precis som du redan en luftluft som stödvärme som hade börjat bli till åren och en uttjänt liten luft/vatten för varmvattnet.
Luft/Luft är ju onekligen lägst investering och betalar sig rätt snabbt om man har en öppen planlösning och inte stänger dörrar etc. Men den kräver ju att man behåller den direktverkande elen som bas. Så totalkostnaden blir ju högre än de två nedanstående.
Konvertering till vattenburet är ju ett rätt omfattande ingrepp på huset och kostar ju tämligen mycket, i mitt fall var det ungefär 50/50 fördelning på konverteringen och själva bergvärme-installationen. Men är du rörläggare så har du ju både total koll på den biten och troligtvis möjligheter att hålla den kostnaden rimlig.
Luft/Vatten är en lägre investering än bergvärme, men effektiviteten varierar med temperaturen ute, hur isbeläggd den blir etc. Kalla vintrar, när elen är som dyrast kan du behöva el-stöd.
Den betalar sig fortfarande betydligt snabbare än bergvärme och ger ett bra energipris totalt sett. Så rent ekonomiskt verkar de flesta landa i att det är den bästa investeringen.
(Om man kompletterar med ett par kvadratmeter solpaneler för varmvatten och stöd under vår/höst så blir det ännu bättre per kWh)
Bergvärme (eller jord/sjö om man har det) är dyrare i installation men ger sedan "stabilast" pris. Om borrhålet är väl dimensionerat och värmepumpen fungerar som den ska så "fungerar det bara" och levererar värme till ett rätt konsekvent pris oavsett vädret ute. Längst återbetalningstid, men minst huvudbry i det långa loppet.
När jag själv gick från direktverkande till bergvärme så var resonemanget så här:
Hade precis som du redan en luftluft som stödvärme som hade börjat bli till åren och en uttjänt liten luft/vatten för varmvattnet.
Luft/Luft är ju onekligen lägst investering och betalar sig rätt snabbt om man har en öppen planlösning och inte stänger dörrar etc. Men den kräver ju att man behåller den direktverkande elen som bas. Så totalkostnaden blir ju högre än de två nedanstående.
Konvertering till vattenburet är ju ett rätt omfattande ingrepp på huset och kostar ju tämligen mycket, i mitt fall var det ungefär 50/50 fördelning på konverteringen och själva bergvärme-installationen. Men är du rörläggare så har du ju både total koll på den biten och troligtvis möjligheter att hålla den kostnaden rimlig.
Luft/Vatten är en lägre investering än bergvärme, men effektiviteten varierar med temperaturen ute, hur isbeläggd den blir etc. Kalla vintrar, när elen är som dyrast kan du behöva el-stöd.
Den betalar sig fortfarande betydligt snabbare än bergvärme och ger ett bra energipris totalt sett. Så rent ekonomiskt verkar de flesta landa i att det är den bästa investeringen.
(Om man kompletterar med ett par kvadratmeter solpaneler för varmvatten och stöd under vår/höst så blir det ännu bättre per kWh)
Bergvärme (eller jord/sjö om man har det) är dyrare i installation men ger sedan "stabilast" pris. Om borrhålet är väl dimensionerat och värmepumpen fungerar som den ska så "fungerar det bara" och levererar värme till ett rätt konsekvent pris oavsett vädret ute. Längst återbetalningstid, men minst huvudbry i det långa loppet.
Tack Dowser!
