Hur mycket vågar man bila?
Ska snart dra igång det i särklass största projetet i huset, nämligen det stora badrummet. Det är på övervåningen i ett 1,5-plans hus med källare, byggt -56. Betongbjälklag och lättbetongväggar. Halva badrummet kommer att vara i en kupa med snedtak där det är ganska lågt i tak. Runt 2.10 på det lägsta, sedan går det upp mot vanlig takhöjd på 2.40. Ska lägga in vattenburen golvvärme och klinkers med allt vad det innebär, flytspackel och annat golvhöjande. Vill därför bila bort så mycket som möjligt utan att ramla ner en våning. Det gamla badrummet är bortbilat, väggar och allt. Och där det har varit är en ca 15 cm djup "grop" på 2 m² eller något (väldigt litet badrum innan).
Så djupt borde man väl kunna bila? Verkar som det gjutits en extra kaka ovanpå bjälklaget där vattenrör och avlopp gjutits in. Har ritat röda streck där jag tänkte bila.
Så djupt borde man väl kunna bila? Verkar som det gjutits en extra kaka ovanpå bjälklaget där vattenrör och avlopp gjutits in. Har ritat röda streck där jag tänkte bila.
Har forskat vidare och kommit fram till att jag verkar ha en så kallad finsats. En extra gjutning ovanpå det bärande bjälklaget. Relativ mjuk, jag kunde dra upp elementrören som låg 2 cm under ytan.
Vill bara ha bekräftat att det inte är något konstigt att bila bort finsatsen.
Vill bara ha bekräftat att det inte är något konstigt att bila bort finsatsen.
Det kan du göra utan vidare. Beträffande betongbjälklaget får du vara försiktigare om du skall bila i detta. Vanligt att man stämpar man upp taket i rummet under vid byte av ingjutna rör i betongbjälklag. Allt för att inte ställa till med för stor skada om olyckan är framme och man bilar igenom. Tror inte du kan bila 15 cm i övervåningen. Kan vara risk att du då inte har hågot golv. I en villa tror jag att betongbjälklag är cirka 10 - 12 cm tjockt. Var det gamla badrummet i bottenplanet med platta på mark?
I vårt förra hus, byggt 1964, fick vi en vattenskada i badrummet som låg på övervåningen. Hela badrummet gjordes om. Bl.a. bilades golvet upp. Golvet/betonbjälklaget var minst 40 cm tjockt. Överst låg mosaik, sedan var det ett gjutet lager,5-10cm tjockt. Under det låg "utfyllnad" i form av gamla tegelstenar, stenar och annat diverse som jag antar man "hade till hands" när man byggde. Under allt detta låg själva betongbjälklagret som man också fick bila lite i för att få bort gamla avloppsrör och vattenrör. Helt fascinerande hur tjockt det var. När golvet fylldes igen så använde man ett oändligt antal säckar "lecakulor" för att fylla upp. På det hälldes cement? och till sist gjöts en platta ovanpå och sedan golvvärme och klinker.
Redigerat:
Vid trappen till övervåningen bör du kunna se hur tjockt bjälklaget är. Kontrollera sedan att du har samma takhöjd i utrymmet under det nya badrummet som vid trappen.
Inga garantier att du har samma tjocklek på bjälklaget uppe som nere.
Inga garantier att du har samma tjocklek på bjälklaget uppe som nere.
Vi har ett hus med samma typ av konstruktion byggt -65, har precis bilat upp golvet i badrummet på övervåningen och även tagit hål ner i rummet under för rördragning. Själva bjälklaget är 20 cm i vårt hus, ovanpå det ungefär samma lösning som Hemmakattens golv.
Vi använde Dolomit för att fylla upp innan flytspackel, det blir jämnt och man kan gå på det utan problem, mycket bättre som fyllnadsmaterial än lecakulor enl vår "flytspacklare" för att man kan gå på det utan att det rullar undan och blir gropar.
Vi använde Dolomit för att fylla upp innan flytspackel, det blir jämnt och man kan gå på det utan problem, mycket bättre som fyllnadsmaterial än lecakulor enl vår "flytspacklare" för att man kan gå på det utan att det rullar undan och blir gropar.
Dolomit är krossad sten, ser ut som marmorkross ungefär och bildar en stabil massa som man kan gå på och lägga värmeslang och armering på utan problem. Dolomit (i alla fall den jag köpte) tillverkas av Stråbruken i Sala och bryts där också. Jag köpte den hos vanliga bygghandlare typ Beijers, ligger på säck som "allt annat". EPS är ju en isolering, det använde jag i källaren där det behövde isoleras under golvvärmen, i övervåningen behövs inte det eftersom ev spillvärme nedåt värmer källaren därför använde vi dolomit.
Jo EPS blir ju som en torr tvättsvamp ungefär men det håller inte att gå på så som Dolomiten så man måste i så fall gjuta nästa lager innan nåt annat kan göras. Föreställer mej att EPS är dyrare än Dolomit men det vet jag inte. Men vikten blir absolut lägre med EPS, stor skillnad.
Alltså, jag är ingen byggare utan pular med mitt eget hus mest. Men när vi gjorde i ordning badrum i källaren så göt vi med EPS som första åtgärd efter att avloppet var draget.
Det kan förstås finnas olika typer av EPS också utan att jag vet det men det som användes hos oss var inte tänkt som underlag för nåt som belastade. Det gick att gå på men han som hjälpte oss la en kaka flytspackel redan nästa för att man måste det som jag förstod, sen la vi golvvärmeslangen och flytspackel kring den.
Det kan förstås finnas olika typer av EPS också utan att jag vet det men det som användes hos oss var inte tänkt som underlag för nåt som belastade. Det gick att gå på men han som hjälpte oss la en kaka flytspackel redan nästa för att man måste det som jag förstod, sen la vi golvvärmeslangen och flytspackel kring den.