Vid snabbsökning verkar det varit Folkräkning som använts som underlag fram till 1960 och som gjordes med 10 års intervall. Efter det kallas det Folk och bostadsräkning med intervall om 5 år.
Infon hittade jag hos SCB och den informationen verkar man då få använda och återge i olika register.
 
  • Gilla
Anna_H och 1 till
  • Laddar…
Jag ska göra ett utkast på vad som skall visas.
Då får ni gärna komma men nya insikter.
Kontaktar berörd myndighet också.

/W
 
A AndersS skrev:
Detta är intressant för jag släktforskar och på t.ex. Arkiv Digital finns sökbara register (prenumeration krävs) för Sveriges befolkning 1950,1960 och 1975 för alla som då levde i Sverige med namn, födelsedatum, var de bodde vid det tillfället, andra personer i hushållet, etc, där informationen är hämtad från allmänna register. Gissar på att det har med det du skriver att det är information från offentliga register som endast återges i annan form och inte skapas/sammanställs av företaget.
Däremot får man inte digitalisera ministerialböckerna (kyrkböcker född, gift, död, etc) som har en 70-årig sekretessgräns, så böcker som innehåller information senare än 1948 får inte fotograferas och digitaliseras.
Den skillnaden beror på varifrån du hämtar uppgifterna.
Kyrkobokföringen kan innehålla sekretessbelagd information. Därför lämnar inte myndigheterna ut den utan att kolla varje förfrågan först. Går alltså inte att få "total access" av det skälet.
Källan till sveriges befolkning hämtas från någon annan typ av handlingar som inte behöver sekretessprövas individuellt, så därför kan de lämnas ut i sin helhet.
Altså inte GDPR som styr detta, utan sekretesslagens begränsningar av vad man får tillgång till.
 
Varenda byahistorik innehåller ju en massa information om människor och deras fastigheter.
Skulle sådant inte få skrivas skulle det vara förbjudet att skriva lokalhistoria. Egentligen skulle det vara förbjudet att skriva historia överhuvudtaget. Någon ättling till Måns Bengtsson som dräpte Engelbrekt Engelbrektsson kan ju bli kränkt;)

Jag har varit inblandad en del i lokalhistorisk forskning och då brukar det vara praksis att undvika ingående personliga detaljer om människor som ännu lever och händelser under de senaste 50 åren. Dessutom hör det till god ton att vara källkritisk och litet försiktig i sina uttalanden när det gäller döda människors brottslighet.
Fastighetshistoria om avstyckningar och hemmansklyvningar kan däremot skrivas fram till nutid men utan information om ägarna.

De lokalhistoriska skrifter och böcker från Sverige som jag har läst har följt i stora drag samma praksis som vi följer och de kan inte vara olagliga allihop.



Fast som en bisak..... i den turbulenta finländska historien finns det ju ingen klar gräns mellan lagligt och brottsligt. Till exempel är vapensmugglarna som sköt två ryssar och sänkte dem under isen hösten 1917 närmast att betrakta som lokala hjältar även om det var kriminellt just då att skjuta ryssar.
Naturligtvis skrev vi ned och publicerade den historien i tryck.
 
  • Gilla
erkka och 1 till
  • Laddar…
heimlaga: GDPR innebär inte något förbud att skriva. Det innebär däremot en rättighet för människor att kräva att bli borttagna ur register och ett förbud mot att utan särskilt tillstånd lagra känsliga uppgifter om nu levande människor.

Historiska uppgifter är som jag redan påpekat inget problem, men ska man skriva in nu levande människor i en ägarlängd lär det bli ett tillståndspliktigt register, där varje nuvarande och tidigare ägare som är i livet måste godkänna sin medverkan.

Hösten 1917 är mer än 70 år sedan, så det är inget problem. Om du tänker efter så inser du att det är därför det kommit ut så mycket information om händelser under 2:a världskriget på senare år: uppgifterna blev 70 år gamla och kunde släppas 2015.
 
  • Gilla
Freddedan
  • Laddar…
Anna_H Anna_H skrev:
heimlaga: GDPR innebär inte något förbud att skriva. Det innebär däremot en rättighet för människor att kräva att bli borttagna ur register och ett förbud mot att utan särskilt tillstånd lagra känsliga uppgifter om nu levande människor.

Historiska uppgifter är som jag redan påpekat inget problem, men ska man skriva in nu levande människor i en ägarlängd lär det bli ett tillståndspliktigt register, där varje nuvarande och tidigare ägare som är i livet måste godkänna sin medverkan.

Hösten 1917 är mer än 70 år sedan, så det är inget problem. Om du tänker efter så inser du att det är därför det kommit ut så mycket information om händelser under 2:a världskriget på senare år: uppgifterna blev 70 år gamla och kunde släppas 2015.
Om man håller sig till efternamn, då pekar man inte ut någon speciell person, eller är jag ute och cyklar?
Familjen Anderson?
Disponent Karlsson? Eller slirar det om man nämner yrket?

/W
 
Workingclasshero Workingclasshero skrev:
Om man håller sig till efternamn, då pekar man inte ut någon speciell person, eller är jag ute och cyklar?
Familjen Anderson?
Disponent Karlsson? Eller slirar det om man nämner yrket?

/W
Problemet är att även en fastighetsbeteckning räknas som personuppgift, eftersom du enkelt kan koppla en fastighet till en person. Skriver du bara en löpande text där det nämns tidigare, ej levande ägare kommer du nog undan, då kan det ses som nån sorts redaktionellt material även utan utgivarintyg, men så fort det blir en lista av det, så är det ett register som är tillståndspliktigt enligt GDPR. Det är alltså inte förbjudet att ha personregister, det är bara det att de ska hanteras enligt reglerna.

Exempelvis ett kundregister måste man rensa bort uppgifterna från när de inte längre används, och även en nuvarande kund kan kärva att glömmas, men man får ju då informera dem om att de inte längre kommer att få några mail, inte kommer att kunna få support etc.

Det här är ju ett helt annat läge, eftersom man vill göra en historisk förteckning. därför behöver du prata med tillståndsgivande myndighet om vad som är okej att ta med i registret, och hur det ska hanteras.
 
  • Gilla
Workingclasshero
  • Laddar…
Workingclasshero Workingclasshero skrev:
Om man håller sig till efternamn, då pekar man inte ut någon speciell person, eller är jag ute och cyklar?
Familjen Anderson?
Disponent Karlsson? Eller slirar det om man nämner yrket?

/W
Som jag skrev i ett av mina inlägg tidigare, om man med ett namn och av sammanhanget kan antas veta vem personen är så är det en personuppgift. Även fotografier av en person och mejladresser kan vara personuppgifter. Så om man skall vara petig så får du inte längre publicera fotografier på nu levande personer utan deras samtycke på t.ex. Facebook.

En mejladress som sven.andersson@email.xx är en personuppgift, medan andersson@email.xx inte behöver vara en personuppgift. Däremot är sven@anderssonsmåleri.xx en personuppgift då man kan antas veta vem sven på det företaget är.

Det finns många olika tolkningar av vad man får och inte får göra enligt GDPR, på Sveriges släktforskarförbunds hemsida hävdar de t.ex. att man får spara data på sin hårddisk så länge man inte publicerar den, så länge du gör det som privatperson.

Min erfarenhet när det gäller GDPR gäller företag så jag har inte satt mig in i vad som gäller för privatpersoner.

Men jag gissar att det Sveriges släktforskarförbund syftar på är Artikel 2.2c GDPR

Där står följande:
2. Denna förordning ska inte tillämpas på behandling av personuppgifter som
c. en fysisk person utför som ett led i verksamhet av rent privat natur eller som har samband med hans eller hennes hushåll


Så jag antar att du kan forska för glatta livet så länge du gör det som privatperson och inte på uppdrag av någon annan. Den dagen du överlämnar materialet till någon annan så är problemet deras, och mitt råd är då att de skaffar ett utgivningsbevis för 2000kr för 10 år och gömmer sig bakom det :)

/M
 
Redigerat:
  • Gilla
Anna_H och 1 till
  • Laddar…
Klicka här för att svara
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.