Besserwisser
· Västra Götalands
· 11 217 inlägg
Då måste det till en nolla på matande ände.
Att du inte har någon nolla kopplad i den änden du visar, gör inget. Din pump kan ju ändå inte använda den. Det är i uttaget det är viktigt att nollan är kopplad. Inte i "stickproppen".
Att du inte har någon nolla kopplad i den änden du visar, gör inget. Din pump kan ju ändå inte använda den. Det är i uttaget det är viktigt att nollan är kopplad. Inte i "stickproppen".
Ajdå. Ingen aning om vart jag pillar in den hängande blå kabeln i dosan, om den nu är Nolla vilket jag antar. Skit samma, för hela el-systemet skall ju ändå bytas. Sätter antagligen en ubåt på den för ordningens skull.lars_stefan_axelsson skrev:
Har gjort en del själv och det är att koppla loss kablar som inte används längre, vilket ger mer överblick. Av någon anledning har en del blivit kvar på väggarna i källaren när gamla maskiner ersatts av nya med annan placering mm. Och när jag rensat i dosor så har jag upptäckt små ledningar som inte är inkopplade mm.
Man får vara försiktig med alla färger i äldre hus. Visst kan man dra slutsatser utifrån hur det är kopplat i exempelvis proppskåpet och hur den ledningen är kopplad/skarvad längre fram, men det behöver nödvändigtvis inte vara rätt kopplat för det. Och vem vet om någon har använt en annan färg på ledningen är brukligt i brist på rätt färg för visst ändamål?
1-fas kopplingar tycker jag mig behärska. Det är inga större problem, bara det är moderna färger. Sedan finns ju WAGO man kan använda istället för plinten, vilket jag tycker verkar vara väldigt smidigt. 2- och 3-fas kopplingar tycker jag är värre. Ser hur 3-fas är kopplat i proppskåpet, men i dosor och kontakter utmed ledningen.. det är värre. Nollan kan man ju hoppa över då 3-fas maskiner klarar sig bra utan denna.
Redigerat:
Nej, det är inte rätt. Vissa trefasapparater klarar sig utan nolla, inte alla.Mogg skrev:
Som en bisak kan man nämna att nollan skulle kunna kopplas till samma plint som jord i den där dosan, då skulle det fungera rent elektriskt. Det är däremot extremt otillåtet eftersom den röda ledaren blir just en PEN i det fallet. Byt hela ledningen istället....
Hellre då använda biledaren i gamla EKKL kabeln som jord. Om man nu vilket man givetvis inte ska ger sig ut i tassemarkerna. Just att i en grupp börja använda skyddsjord som strömbelastad nolla är nog bland det sämsta man kan göra av flera skäl varav vissa riktigt farliga.tommib skrev:
Om du ska byta hela elsystemet i huset nämnde elektrikern som bytte allt här hemma att om man har begränsat med tomrör draget så kan man ändå komma tillrätta med vissa saker genom att sätta trepoliga säkringar och mata tre grupper ut till exempel till köket och "droppa" en till kylen, en andra till frysen och en tredje tar resten av köket. Det löser dock inte problemet med att frysen därmed går om kylen går. (Vitsen med en trepolig säkring är att du inte ska kunna ha ström kvar när du tror att det är avstängt och kunna få ut högre effektuttag så att kaffebryggaren kan gå även när kylen startar). Vi valde dock inte att göra så eftersom det ändå bara var kylen och lite belysning + något uttag som satt på den gruppen (frysen står i tvättstugan och fläkt etc har egen matning).
Bra att tänka på innan du ringer dit elektriker:
1. Sätt dig ner och ritar upp ett ordentligt gruppschema och försöker skissera hur hela huset är kopplat. Både för din och elektrikerns skull. Ett första stopp här är att ta kontakt med kommunen och begära ut alla ritningar de har om du inte själv har en elritning för huset. Med lite tur finns det medskickat bygglovsansökan en gång i tiden så du har något att utgå från.
2. Fundera över vilka av de befintliga grupperna som behöver fungera "oberoende" av varandra eftersom det finns möjlighet till det när du ändå drar om och byter central. En god tanke här är att försöka sätta så att om en jordfelsbrytare eller huvudsäkring går ska det alltid finnas lyse någonstans i närheten av elcentralen så du slipper famla i mörkret.
3. Värmesystemet bör sitta på en egen jordfelsbrytare, om du har pelletsbrännare bör du sätta den på en egen personskyddsautomat! (eftersom du vill att cirk.pump och elpatroner ska kunna gå även om pelletsbrännaren får jordfel likaväl som att du vill att värmesystemet fungerar om TV:n går sönder).
4. Samma sak med frys/kyl som bör sitta på egna personskyddsautomater om möjligt.
5. Har du larm i huset är det läge att se till att larmsändarna sitter på separata jordfelsbrytare och separata faser (så att du inte tappar hela larmet om en huvudsäkring går eller en jordfelsbrytare löser ut). Larmsändarna drar dock inte mycket så där kan du exempelvis kombinera så att den ena sitter på samma som en kyl/frys om du vill.
6. Byter du elcentral och uppgraderar elnätet i huset sätt in överspänningsskydd! Det är en liten kostnad i sammanhanget. Mellanskydd räcker gott om du bor i någorlunda stor tätort. Bor du ute på landet eller har luftledning finns kanske dessutom anledning att både ha mellanskydd i centralen och ett grovskydd ute vid proppskåpet. Kostnaden ligger i paritet med självrisken på försäkringen om du måste utnyttja den för att åskan tagit en tv. Dvs det är intjänat första gången du räddar någon elektronik från att gå sönder, för det finns inte åldersavdrag.
7. ALLA uttag i huset ska bytas och få skyddsjord. Att inte uppgradera till skyddsjord idag är halva jobbet ogjort
8. Ev. gamla bakelitbrytare byts mot nya. Det här säger jag pga brandrisken, när blecken blir slitna slår en gnista inuti varje gång man tänder.
Hm, det var nog det jag kom på i sammanhanget. Jag är dock inte elektriker bara extremt kinkig och läste på rejält innan jag ställde upp kravspexen på bytet här hemma. Kanske även ska nämna att när vi bytte så drog vi ut en undercentral till tvättstugan för att kunna mata garage m.m., dessutom gick vi från 21 grupper till över 60 genom att vi lät dela upp grupper och drog om massa i huset. Nu tror jag dock vi ligger i överkant på elsystemet jämfört med normalkonsumenten
Bra att tänka på innan du ringer dit elektriker:
1. Sätt dig ner och ritar upp ett ordentligt gruppschema och försöker skissera hur hela huset är kopplat. Både för din och elektrikerns skull. Ett första stopp här är att ta kontakt med kommunen och begära ut alla ritningar de har om du inte själv har en elritning för huset. Med lite tur finns det medskickat bygglovsansökan en gång i tiden så du har något att utgå från.
2. Fundera över vilka av de befintliga grupperna som behöver fungera "oberoende" av varandra eftersom det finns möjlighet till det när du ändå drar om och byter central. En god tanke här är att försöka sätta så att om en jordfelsbrytare eller huvudsäkring går ska det alltid finnas lyse någonstans i närheten av elcentralen så du slipper famla i mörkret.
3. Värmesystemet bör sitta på en egen jordfelsbrytare, om du har pelletsbrännare bör du sätta den på en egen personskyddsautomat! (eftersom du vill att cirk.pump och elpatroner ska kunna gå även om pelletsbrännaren får jordfel likaväl som att du vill att värmesystemet fungerar om TV:n går sönder).
4. Samma sak med frys/kyl som bör sitta på egna personskyddsautomater om möjligt.
5. Har du larm i huset är det läge att se till att larmsändarna sitter på separata jordfelsbrytare och separata faser (så att du inte tappar hela larmet om en huvudsäkring går eller en jordfelsbrytare löser ut). Larmsändarna drar dock inte mycket så där kan du exempelvis kombinera så att den ena sitter på samma som en kyl/frys om du vill.
6. Byter du elcentral och uppgraderar elnätet i huset sätt in överspänningsskydd! Det är en liten kostnad i sammanhanget. Mellanskydd räcker gott om du bor i någorlunda stor tätort. Bor du ute på landet eller har luftledning finns kanske dessutom anledning att både ha mellanskydd i centralen och ett grovskydd ute vid proppskåpet. Kostnaden ligger i paritet med självrisken på försäkringen om du måste utnyttja den för att åskan tagit en tv. Dvs det är intjänat första gången du räddar någon elektronik från att gå sönder, för det finns inte åldersavdrag.
7. ALLA uttag i huset ska bytas och få skyddsjord. Att inte uppgradera till skyddsjord idag är halva jobbet ogjort
8. Ev. gamla bakelitbrytare byts mot nya. Det här säger jag pga brandrisken, när blecken blir slitna slår en gnista inuti varje gång man tänder.
Hm, det var nog det jag kom på i sammanhanget. Jag är dock inte elektriker bara extremt kinkig och läste på rejält innan jag ställde upp kravspexen på bytet här hemma. Kanske även ska nämna att när vi bytte så drog vi ut en undercentral till tvättstugan för att kunna mata garage m.m., dessutom gick vi från 21 grupper till över 60 genom att vi lät dela upp grupper och drog om massa i huset. Nu tror jag dock vi ligger i överkant på elsystemet jämfört med normalkonsumenten
Kommentarer till dom olika punkterna.Cicaro skrev:
1: alltid bra med skiss över hur allt är kopplat även om man inte ska göra något med elen just nu.
2: bra.
3: nja, man behöver inte dela upp i särskilt många JFBer/PSAer.
4: nej, det räcker med att kyl/frys inte sitter på samma JFB som värmesystemet eller uteelen.
5: larm har batteribackup som ska klara x antal timmar, larmet är även en bra enhet för att man automatiskt ska få reda på att elen försvunnit på den säkringen larmet sitter på. Det kan vara gruppens säkring, JFBn, huvudsäkring, nätägarens.
6: håller med.
7: är aldrig fel att byta till jordat i hela bostaden.
8: inte bara bakelitsaker, gäller att kolla allt elmaterial så att inget är mycket bränt, slappa kontaktytor i uttag mm.
Allt beror på hur mycket redundans man vill ha i systemet:
3: beror på hur värmesystemet ser ut. Har man brännare och elpatronerna skulle jag säga 1 PSA och en jfb. Jag har satt pelletsbrännaren på en PSA och resten av värmesystemet delar på en egen jfb, pelletsbrännare finns en del som är kända för att kunna skapa jordfel och om det händer när jag inte är hemma vill jag att elpatronerna ska kunna kicka in(+cirkpump etc fortfarande gå, således en PSA till pelletsbrännaren och resten av värmen på en jfb)
4: beror på vad man vill uppnå, jag vill helst inte att innehållet i frysen tinar bara för att kylen går sönder om jag inte är hemma men ja helt klart viktigaste är att få värmesystemet fritt från allt annat.
5: jo batteribackup finns alltid men räcker sällan mer än 12 timmar. Och jag använder mest larmet när jag inte är hemma, en vanlig arbetsdag räcker 12timmarsbackupen men vad gör man om man är i fjällen och åker skidor? Därav att jag tycker man ska se till att de olika sändareneheterna inte sitter på samma grupp/jfb/huvudsäkring, inte jättesvårt när man ändå gör nytt och då skapar man maximal redundans.
3: beror på hur värmesystemet ser ut. Har man brännare och elpatronerna skulle jag säga 1 PSA och en jfb. Jag har satt pelletsbrännaren på en PSA och resten av värmesystemet delar på en egen jfb, pelletsbrännare finns en del som är kända för att kunna skapa jordfel och om det händer när jag inte är hemma vill jag att elpatronerna ska kunna kicka in(+cirkpump etc fortfarande gå, således en PSA till pelletsbrännaren och resten av värmen på en jfb)
4: beror på vad man vill uppnå, jag vill helst inte att innehållet i frysen tinar bara för att kylen går sönder om jag inte är hemma men ja helt klart viktigaste är att få värmesystemet fritt från allt annat.
5: jo batteribackup finns alltid men räcker sällan mer än 12 timmar. Och jag använder mest larmet när jag inte är hemma, en vanlig arbetsdag räcker 12timmarsbackupen men vad gör man om man är i fjällen och åker skidor? Därav att jag tycker man ska se till att de olika sändareneheterna inte sitter på samma grupp/jfb/huvudsäkring, inte jättesvårt när man ändå gör nytt och då skapar man maximal redundans.
Kanske bättre att skippa JFB helt både till pelletsbrännaren och elpatronerna ...?Cicaro skrev:Allt beror på hur mycket redundans man vill ha i systemet:
3: beror på hur värmesystemet ser ut. Har man brännare och elpatronerna skulle jag säga 1 PSA och en jfb. Jag har satt pelletsbrännaren på en PSA och resten av värmesystemet delar på en egen jfb, pelletsbrännare finns en del som är kända för att kunna skapa jordfel och om det händer när jag inte är hemma vill jag att elpatronerna ska kunna kicka in(+cirkpump etc fortfarande gå, således en PSA till pelletsbrännaren och resten av värmen på en jfb)
4: beror på vad man vill uppnå, jag vill helst inte att innehållet i frysen tinar bara för att kylen går sönder om jag inte är hemma men ja helt klart viktigaste är att få värmesystemet fritt från allt annat.
5: jo batteribackup finns alltid men räcker sällan mer än 12 timmar. Och jag använder mest larmet när jag inte är hemma, en vanlig arbetsdag räcker 12timmarsbackupen men vad gör man om man är i fjällen och åker skidor? Därav att jag tycker man ska se till att de olika sändareneheterna inte sitter på samma grupp/jfb/huvudsäkring, inte jättesvårt när man ändå gör nytt och då skapar man maximal redundans.
Nja. Jag vill nog helst om möjligt ha jfb på båda, de har ju via pannan kontakt med varmvattnet och kände mig före jag fick jfb på dem lite oro varje gång man duschade.
Sen finns det 300mA jfb man ibland kan tvingas sätta om man har problem med läckströmmar i gammal panna, den hjälper dock mest mot brand så är väl mer en sista utväg.
Sen finns det 300mA jfb man ibland kan tvingas sätta om man har problem med läckströmmar i gammal panna, den hjälper dock mest mot brand så är väl mer en sista utväg.
Hobbyelektriker
· Värmland, Molkom
· 26 850 inlägg
Inget fel att vara försiktig. Värmesystemet är ju en stor utsatt del som kan bli spänningssatt vid ett jordfel, om det nu samtidigt finns delar som har kontakt med jord som är berörbara. Så länge som skyddsjorden är på plats, vilket den bör bara vid en fast inkoppling, så ger även en 300 mA JFB ett bättre personskydd än enbart säkringen. Men så många JFBer är väl inget man normalt rekommenderar som nödvändigt, än mindre PSAer då det är ganska dyra.
Nä, det finns förmodligen inga ritningar angående elen. Pappa var inte sådan..
Jag har funderat kring det gamla proppskåpet och sättet att koppla 3-fas. På bilden är den vertikala raden längst till höger samt den tredje raden från höger trefas. Lade märke till att ledningarna sitter i ordningen Grå, Svart och Grön, läst uppifrån och ner.
Finns det regler för vilka färger man kopplar in till specilla faser vid 3-fas? Har läst någonstans om L1, L2 och L3. Det måste väl vara viltigt att varje fas är intakt ända fram till målet, oavsett om det är skarvar, dosor, mm??
EDIT; Och vad har man för kontakter till 16A enfas? Tror min kompressor går på 16A och den har vanlig stickkontakt.
Jag har funderat kring det gamla proppskåpet och sättet att koppla 3-fas. På bilden är den vertikala raden längst till höger samt den tredje raden från höger trefas. Lade märke till att ledningarna sitter i ordningen Grå, Svart och Grön, läst uppifrån och ner.
Finns det regler för vilka färger man kopplar in till specilla faser vid 3-fas? Har läst någonstans om L1, L2 och L3. Det måste väl vara viltigt att varje fas är intakt ända fram till målet, oavsett om det är skarvar, dosor, mm??
EDIT; Och vad har man för kontakter till 16A enfas? Tror min kompressor går på 16A och den har vanlig stickkontakt.
Redigerat:
På den tiden när den centralen satts upp fanns det inga nationella regler som styrde färgerna.Mogg skrev:
I bästa fall fanns det en standard på orten ifråga som bestämdes av elverket och/eller elfirmorna på orten.
Senare kom nationell standard (L1=svart, L2=brun, L3=vit) som senare ändrades aningens till internationell standard (L1=brun , L2=svart, L3=grå).
Det är alltså helt möjligt och inte helt ovanligt, och samtidigt korrekt att man kan råka på en installation med 3 glada färger först (valfri blandning av svart, vit, blå, röd, grön, gul, grå) som sen i någon dosa byter till svart, brun, vit, och sen gör ytterligare ett byte till de modernaste färgerna.
Vilka färger man har på faserna är på intet sätt avgörande och det varierar lite mellan olika företag/montörer. Tidigare var det oftast svart, brun, vit men nu är det nog vanligare med brun, svart grå/vit. Ännu tidigare kunde det vara vilka färger som helst, i bostäder i alla fall, då det i allmänhet inte har någon betydelse och skulle nått gå åt fel håll ändrar/ändrade man bara fasföljden för just den apparaten. Rätt eller fel är ju en annan fråga
Antingen vanlig kontakt eller blå 2-polig CEE-kontakter.
Tex husvagnar & husbilar har idag (sedan 90-talet?) blå CEE-don som intagskontakt, alla nya uttagsstolpar för husvagn/husbil har sedan ca 2000 bara den blå CEE-donet som uttag.
Nya uttagsstolpar vid båtplatser har uteslutande bara blå CEE-donet som uttag.
Enfasmaskiner för hemmabruk brukar oftast ha vanlig stickkontakt, vissa svetsar mm har ibland både vanlig stickkontakt och röd 5-polig CEE-don (enfaskoppkad), på svetsen väljer man med en brytare vilken anslutning man vill använda, svetsen har internt begränsning till 10A om man använder den vanliga kontakten medan när man använder CEE-donanslutningen så kan den förbruka 16A.
På 80-talet så användes blåa CEE-donen som motorvärmarintag på bilar mm, senare utvecklade Calix & Defa sina egna minikontakter.
Tex husvagnar & husbilar har idag (sedan 90-talet?) blå CEE-don som intagskontakt, alla nya uttagsstolpar för husvagn/husbil har sedan ca 2000 bara den blå CEE-donet som uttag.
Nya uttagsstolpar vid båtplatser har uteslutande bara blå CEE-donet som uttag.
Enfasmaskiner för hemmabruk brukar oftast ha vanlig stickkontakt, vissa svetsar mm har ibland både vanlig stickkontakt och röd 5-polig CEE-don (enfaskoppkad), på svetsen väljer man med en brytare vilken anslutning man vill använda, svetsen har internt begränsning till 10A om man använder den vanliga kontakten medan när man använder CEE-donanslutningen så kan den förbruka 16A.
På 80-talet så användes blåa CEE-donen som motorvärmarintag på bilar mm, senare utvecklade Calix & Defa sina egna minikontakter.