45 223 läst ·
281 svar
45k läst
281 svar
Hur känns 15 000 kr/mån mer i er ekonomi?
Hade fortfarande fått amortera 1% pga skillnad mellan inkomst och belåning (det skärpta amorteringskravet).J Johan456 skrev:
Hade vi amorterat av några hundra tusen för att komma ner under 50% så hade prisfallet på marknaden fortfarande fått oss att ligga över, så är glad att man inte fokuserade på det utan använde pengarna till att förädla huset och trädgården.
Som det ser ut just nu så kommer vi hamna på 2%, men känner som sagt att det är onödigt att lägga det på amortering när vi har en relativt låg belåningsgrad.
Vad gäller energipriserna så är det käpprätt fel. Den situationen har skapats av okunniga politiker som dels inte har en aning om hur elsystem fungerar och vad som krävs för att dom ska fungera. Dels har man sedan olyckan i Harrisburg på 1970 talet och sedan Fukushima för drygt 10 år sedan sett detta som anledning att skrota kärnkraften, dock utan att ha vettiga alternativ. Då hittar man på idiotin med vindkraft och svaret vet vi. När vi behöver el står dessa oftast stilla pga högtryck och lite vind.J jocke31 skrev:
Lånekostnader är lite enklare. Där ligger ansvaret helt på individen. Om man nu vill låna upp 10 miljoner för en ordinär kåk storstan så grattis.
Men det kräver ju också man räknar på ett värsta scenario vilket nästan ingen gör. Om man då ser att man skulle hamna på pottan så får man låta bli att köpa helt enkelt eller köpa billigare. Men de senaste åren har triggat en girighet bland köparna. Man räknar kallt med att objektet ska stiga rejält i värde så att man kan byta till ett ännu häftigare boende eller använda värdestegringen till bilar, båtar, sommarnöje i skär- gården och stuga i Åre eller Sälen och utlandsresor minst två ggr/år.
Att amorteringen ska pausas tycker inte jag. Ett lån ska betalas tillbaka och detta ska ske under t ex 40 år. Det innebär att det system vi har idag att om man ligger under en viss belåningsgrad slipper amortera om man vill ska skrotas.
På 1980 talet låg låneräntorna runt 12% och amorteringsfrihet var inte uppfunnen.
Värdeökningen bestod till största delen av om det renoverades eller byggdes om. Ville man öka lånen krävde det att lånen amorterats ner så att utrymme fanns. Man menade att en fastighet skulle fördubbla sitt värde på 15-20 år, mera beroende på inflation och prisökningar än den sk marknad som finns idag där utbudet inte har ett dugg med faktiskt värde att göra utan är auktionspriser där högst bjudande sätter värdet. Detta är rent vansinngt. Det är därför vi är i nuvarande läge. Min slutsats är att den som hoppat på denna marknad med den naiva drömmen om gratis alstrad rikedom därför att man äger en överprissatt fastighet faktiskt får skylla sig själva för höga kostnader nu när dammen brustit.
Det är för jävligt men som livbåtsbefälet i en överfull livbåt vid Titanic's förlisning yttrade för att rädda så många som möjligt: "Några måste lämna båten".
Nu finns det en och annan som kommer farande och sjunger marknadens lov och någon tycker att jag är apart på alla vis. Sätt er då och fundera lite på det jag skrivit och vidga perspektivet lite. På 1980 talet hade fastigheter inte haft de vansinniga värden som är legio idag framför allt i storstäderna pga höga räntor och tidsbestämd återbetalning. En vän till mig köpte ett radhus bredvid en sjö i Huddinge 1988. Det var dyrare än att köpa kåk på Lidingö vid den tiden. Idag är Lidingö oöverkomligt för de flesta.
Ja, med såna höga löner kan kanske inkomsterna vara väsentligt större än kostnaderna men för oss låginkomsttagare (35-40k efter skatt för ett gift par, vilket är en normal inkomst för statligt anställda i en småstad) har kostnaderna börjat närma sig inkomsterna. Vi behöver inte stressa för att hinna göra över pengarna.B Boende45 skrev:Ett sammanboende par har haft ca minst ca 50 tkr efter skatt att bränna varje månad om båda arbetat heltid.
Jag tror många varit stressade över att helt enkelt hinna göra av med pengarna.
Nu är vi i ett annat läge som är mer normalt men för de allra flesta är ändå inkomsterna väsentligt större än kostnaderna.
En märklig sak, för 35-40år sedan bodde inte välbeställda i storstädernas kärnor på samma vis som idag, vilket är mångas stora dröm som anser att dessa är välbeställda. Möjligt att ytterst få delar av tex Sthlm ansågs vara en del där viss rikedom fanns. Idag finns enorma värden på bostäder inte igen Sthlm, men att bo i närmaste förort tex Solna i en lgh har inte samma status. Visst en gräns måst gå någonstans men ibland är det löjligt.
Och ja, visst är jag själv ett praktexempel på denna modell.
Och ja, visst är jag själv ett praktexempel på denna modell.
Medlem
· Blekinge
· 11 704 inlägg
Jag tycker att statsmakterna borde först stävja ofoget att elproducenterna tar ut oskäliga priser för sitt el utan att deras produktionskostnader har gått upp. Alla skyller på marknaden och då export till kontinenten. Men det finns ingen regel som säger att elen måste vara lika dyr i Sverige som där nere. Det är bara svenska producenternas girighet och konsumenternas maktlöshet som leder till dessa höga priser. Regeringen och dess myndighet svenska kraftnät borde förändra prissättningsschemat.J jocke31 skrev:
Ja, jag kanske inte ska gå in i detalj på nettolönen för ett par som bor i eget hus.Keiller skrev:
Ja, med såna höga löner kan kanske inkomsterna vara väsentligt större än kostnaderna men för oss låginkomsttagare (35-40k efter skatt för ett gift par, vilket är en normal inkomst för statligt anställda i en småstad) har kostnaderna börjat närma sig inkomsterna. Vi behöver inte stressa för att hinna göra över pengarna.
Jag kan vara konstatera att 17 500 kr efter skatt i månaden (35 tkr tillsammans) då pratar vi två 21-åringar båda inom låglöneyrken.
Det kanske inte är typexemplet på två sammanboende fastighetsägare.
Oavsett detta har vi haft en ”sweet spot” de senaste 10 åren med låga räntor, kostnader och en aktiemarknad som endast haft en lutning. (Jag vet att alla i Sverige inte äger aktier men en del gör det).
Faktum är oavsett vad du och andra påstår att vi aldrig tidigare haft ett högre välstånd i Sverige om vi är födda här.
Men nu har det (tillfälligt?) vänt och det gäller att härda ut dessa tuffa tider.
Fast banken skulle aldrig kräva en värdering för din bostad för att få ner värdet så du får fortsätta amortera. Dom utgår från vad du köpte bostaden för och om du är belånad 50% av det så är det det som gäller som underlag. dom tjänar mer pengar på att du inte amorterar.dd88 skrev:
Hade fortfarande fått amortera 1% pga skillnad mellan inkomst och belåning (det skärpta amorteringskravet).
Hade vi amorterat av några hundra tusen för att komma ner under 50% så hade prisfallet på marknaden fortfarande fått oss att ligga över, så är glad att man inte fokuserade på det utan använde pengarna till att förädla huset och trädgården.
Som det ser ut just nu så kommer vi hamna på 2%, men känner som sagt att det är onödigt att lägga det på amortering när vi har en relativt låg belåningsgrad.
Har inte köpt utan byggt, har snart gått fem år och tappar då amorteringsfritt, då vill banken ha en värdering.V Vanhedern skrev:
Nu har jag visserligen aldrig påstått att vi inte tidigare haft ett högre välstånd än nu, men att vi har tuffa tider nu och framför oss kan jag hålla med om.B Boende45 skrev:Ja, jag kanske inte ska gå in i detalj på nettolönen för ett par som bor i eget hus.
Jag kan vara konstatera att 17 500 kr efter skatt i månaden (35 tkr tillsammans) då pratar vi två 21-åringar båda inom låglöneyrken.
Det kanske inte är typexemplet på två sammanboende fastighetsägare.
Oavsett detta har vi haft en ”sweet spot” de senaste 10 åren med låga räntor, kostnader och en aktiemarknad som endast haft en lutning. (Jag vet att alla i Sverige inte äger aktier men en del gör det).
Faktum är oavsett vad du och andra påstår att vi aldrig tidigare haft ett högre välstånd i Sverige om vi är födda här.
Men nu har det (tillfälligt?) vänt och det gäller att härda ut dessa tuffa tider.