Är du medveten om att du nu har lagt fram fem olika hypoteser om vad som orsakade Japans problem? Hur många tänker du lägga fram innan du känner dig nöjd?klaskarlsson skrev:
Wikipediartikeln listar i punkter sex olika tänkbara orsaker till vad som kan ha orsakat Japans deflation. De första fem är såna som ofta tas upp upp i seriösa diskussioner (bland annat en om bankernas solvens).
Den sista punkten (som du tog upp), nämner låg arbetslöshet som en tänkbar orsak. Den är lite skum, dels för att det inte finns någon tydlig orsak till varför låg arbetslöshet skulle orsaka deflation (normalt tänker man tvärtom--låg arbetslöshet leder till konkurrens om arbetkraft vilket brukar leda till stigande löner och inflation). Hur resonerar du om detta, K?
En annan skum sak med punkt nummer sex är att formuleringen är aningen klumpig och inte passar ihop med resten av texten.
Nyfiken som jag är klickade jag på artikels historia. Det visar sig att tillägget gjordes 9 mars detta år av nån som går under pseudonymen Anon004. Tidigare versioner listar bara de första fem punkterna (jag kollade bakåt till juli 2007).
Så man kan fråga sig. Vad är troligast? Att Anon004 är en person som verkligen har bättre koll än de flesta. Eller att han är en fjunig tonåring som ville kolla om nån upptäckte att han smög in lite blaj i artikeln. Deflationsartikeln är ganska lång så det kan vara svårt att följa ändringar.
Självbyggare
· Stockholm
· 8 592 inlägg
Jag kan nog tänka mig minst 10 hypoteser tilllurk12345 skrev:Är du medveten om att du nu har lagt fram fem olika hypoteser om vad som orsakade Japans problem? Hur många tänker du lägga fram innan du känner dig nöjd?
Wikipediartikeln listar i punkter sex olika tänkbara orsaker till vad som kan ha orsakat Japans deflation. De första fem är såna som ofta tas upp upp i seriösa diskussioner (bland annat en om bankernas solvens).
Den sista punkten (som du tog upp), nämner låg arbetslöshet som en tänkbar orsak. Den är lite skum, dels för att det inte finns någon tydlig orsak till varför låg arbetslöshet skulle orsaka deflation (normalt tänker man tvärtom--låg arbetslöshet leder till konkurrens om arbetkraft vilket brukar leda till stigande löner och inflation). Hur resonerar du om detta, K?
En annan skum sak med punkt nummer sex är att formuleringen är aningen klumpig och inte passar ihop med resten av texten.
Nyfiken som jag är klickade jag på artikels historia. Det visar sig att tillägget gjordes 9 mars detta år av nån som går under pseudonymen Anon004. Tidigare versioner listar bara de första fem punkterna (jag kollade bakåt till juli 2007).
Så man kan fråga sig. Vad är troligast? Att Anon004 är en person som verkligen har bättre koll än de flesta. Eller att han är en fjunig tonåring som ville kolla om nån upptäckte att han smög in lite blaj i artikeln. Deflationsartikeln är ganska lång så det kan vara svårt att följa ändringar.
Nja, som jag uppfattade det är inte låg arbetslöshet en orsak till deflationen, men en orsak till att det kan vara svårt att ta sig ur den. Det
Det är ju rätt logiskt att om man har 50% arbetslöshet till orginallöner, eller 0% till 50% lägre löner så ger det ungefär samma låga köpkraft ?
/K
Det verkar dock som wikipediaartikeln (eller dess författare, Anon004) är inne på att orsaksförhållandet är det omvända, dvs att låg arbetslöshet orsakar deflation. "Deflation has been persistent in Japan for two decades due to very low unemployment rate in Japan [...]."klaskarlsson skrev:
Men din teori (nummer 5, eller?) är alltså att japanerna har gått ner så kraftigt i lön att den inhemska konsumtionen fått sig en knäck.
Såvitt jag vet stämmer det inte. Det kan hända att japanernas löner har fallit en smula, men det är inte det som har drivit deflationen. (Och på sikt borde brist på arbetskraft driva upp inflationen, eller hur?).
Tryckandet av pengar borde inte per automatik leda till inflation. Pengar som var skapade genom billiga krediter försvann under finanskrisen och om de nya pengarna som "trycks" inte fyller ut hela det hålet så kan penningmängden efter pengatryckandet ändå faktiskt vara mindre än innan krisen och då lär pengatryckandet inte leda till någon inflation. Jag kanske är ute i omloppsbana och snurrar, men det låter rimligt i mitt huvud just nu i alla fall.
Även om jag inte håller med om att "alla pengar som var skapade genom billiga krediter försvann under finanskrisen" så tror inte jag heller på någon jättehög inflation framöver. Anledningen till detta är min övertygelse, som jag har nämnt tidigare, om att vi inom en ganska snar framtid har en riktig lågkonjunktur med arbetslöshetssiffror på 15-20%. Då är det rimligt att vi istället får motsatsen deflation med fallande priser.bra-byggare skrev:
Har svårt att se någon inflation med tanke på det låga resursutnyttjandet i ekonomin som kommer att bli ännu lägre när nästa längre lågkonjunktur kommer. Det enda som i dagsläget har bidragit till att vi har sett något som liknar en återhämtning i ekonomin är de konstlat låga räntorna. I Sverige spelar självklart även de senaste årens jobbskatteavdrag in. Det ska bli intressant att se vad som händer nu när räntorna börjar höjas igen samtidigt som det inte längre blir några större reallöneökningar för de svenska löntagarna att tala om.
Notera att de senaste inläggen i denna tråd (av mig och Klas Karlsson) handlar om deflation, inte inflation.bra-byggare skrev:
I sak håller jag med dig, den stora offentliga upplåningen balanseras av en minskande privat upplåning så det borde inte finnas några skäl att oroa sig för hög inflation (skrev samma sak i inlägg 166, denna tråd). För en tid sen såg jag ett diagram över privat och offentlig upplåning i USA. Vid krisens början steg den offenliga upplåningen kraftigt, men samtidigt dök den privata upplåningen ännu snabbare. Hittar tyvärr inte det nu.
Just det. Vill man leta efter monster under sängen är det en mycket lång och utdragen lågkonjunktur man ska vara rädd för.Deven skrev:
Självbyggare
· Stockholm
· 8 592 inlägg
Well - nja: Skälet till deflationen initialt tror jag definitivt inte är lönerna.lurk12345 skrev:
Men det kan ju vara en bidragande orsak till att den håller i sig ?
Oh well - jag är egentligen inte alltför insatt utan försöker bara driva ett logiskt resonemang
/K
loffes
Tror att det finns en viss risk att Europa tillsammans med USA hamnar i en Japansk deflation. Möjligen kan de stöd paket som klubbats ge en inflation men vem vet...
Blir det hög inflation så kanske man skulle binda lånen...
tror/är övertygad om att det kommer vara hög inflation i den närmsta framtiden.
Längsta bindningstiden är väl 10år så tror man på en hög inflation inom 1-2 år så skulle
man i sådana fall binda på en gång då det inte kostar så mycket att binda.
Tror att det finns en viss risk att Europa tillsammans med USA hamnar i en Japansk deflation. Möjligen kan de stöd paket som klubbats ge en inflation men vem vet...
Blir det hög inflation så kanske man skulle binda lånen...
Sent svar men tanken skulle ju hur som helst vara att binda på lååång tid idag om manklaskarlsson skrev:
tror/är övertygad om att det kommer vara hög inflation i den närmsta framtiden.
Längsta bindningstiden är väl 10år så tror man på en hög inflation inom 1-2 år så skulle
man i sådana fall binda på en gång då det inte kostar så mycket att binda.
Jag skrev inte "alla pengar som var skapade genom billiga krediter..." utan jag skrev "pengar som var skapade genom billiga krediter...", så jag antar att vi faktiskt är överensDeven skrev:
Jag tycker inte alls det är "en annan femma" att stater slutade göra rätt för sig i Europa på den tiden. Hur mycket är statliga utfästelser värda idag i Island och Baltikum, Grekland och föralldel UK?
Självbyggare
· Stockholm
· 8 592 inlägg
Läste lite på di och såg ett par intressanta rader:
(http://di.se/Default.aspx?sr=6&tr=275915&rlt=0&pid=212578__ArticlePageProvider)
"En bidragande orsak står dock att finna i svenskarnas aptit på rörliga räntor.
"När det är en stor anstormning av låntagare som vill låna till kortare bindningstid, måste det finansieras av längre lån, och inte bara av korta räntor", säger Tomas Pousette.
Enligt bolåneinstitutets egna uppgifter väljer 77 procent av bolåntagarna att teckna lån med kort löptid.
"Om det bara var en fjärdedel av kunderna som valde tremånaders ränta skulle man kanske kunna finansiera det med korta pengar, men så är det inte", säger Tomas Pousette och tillägger att trenden vänt och att fler bolåntagare har börjat binda sina räntor."
I princip står det i klartext att långa lån ger bättre vinster för bankerna, och om många väljer korta lån (helt rörligt finns väl knappt idag) så måste bankerna ta in vinsten på höjda räntemarginaler.
Inte för att det var en överaskning att bundna lån ger mer vinster till banken och är dyrare (i längden) för låntagarna, men ändå - här står det svart på vitt
/K
(http://di.se/Default.aspx?sr=6&tr=275915&rlt=0&pid=212578__ArticlePageProvider)
"En bidragande orsak står dock att finna i svenskarnas aptit på rörliga räntor.
"När det är en stor anstormning av låntagare som vill låna till kortare bindningstid, måste det finansieras av längre lån, och inte bara av korta räntor", säger Tomas Pousette.
Enligt bolåneinstitutets egna uppgifter väljer 77 procent av bolåntagarna att teckna lån med kort löptid.
"Om det bara var en fjärdedel av kunderna som valde tremånaders ränta skulle man kanske kunna finansiera det med korta pengar, men så är det inte", säger Tomas Pousette och tillägger att trenden vänt och att fler bolåntagare har börjat binda sina räntor."
I princip står det i klartext att långa lån ger bättre vinster för bankerna, och om många väljer korta lån (helt rörligt finns väl knappt idag) så måste bankerna ta in vinsten på höjda räntemarginaler.
Inte för att det var en överaskning att bundna lån ger mer vinster till banken och är dyrare (i längden) för låntagarna, men ändå - här står det svart på vitt
/K
Självbyggare
· Stockholm
· 8 592 inlägg
Det ser ut som om räntorna sackar in pga oron för en dubbeldipp !?
http://www.svd.se/naringsliv/bostad/langsam-rantehojning-nasta-ar_5224237.svd
/K
http://www.svd.se/naringsliv/bostad/langsam-rantehojning-nasta-ar_5224237.svd
/K
"I princip står det i klartext att långa lån ger bättre vinster för bankerna, och om många väljer korta lån (helt rörligt finns väl knappt idag) så måste bankerna ta in vinsten på höjda räntemarginaler.
Inte för att det var en överaskning att bundna lån ger mer vinster till banken och är dyrare (i längden) för låntagarna, men ändå - här står det svart på vitt "
Är det verkligen så? Min erfarenhet är att bankerna har lägre marginal på långa räntor ån än på korta. Sen innebär efterfrågan på korta räntor men långa lån att man måste swapa långräntor till korträntor vilket ger högre marginal på korta lån. Jämför Stibor-räntor och utränta mot kund samt bostadsobligationer mot långa lån så får du se.
Inte för att det var en överaskning att bundna lån ger mer vinster till banken och är dyrare (i längden) för låntagarna, men ändå - här står det svart på vitt "
Är det verkligen så? Min erfarenhet är att bankerna har lägre marginal på långa räntor ån än på korta. Sen innebär efterfrågan på korta räntor men långa lån att man måste swapa långräntor till korträntor vilket ger högre marginal på korta lån. Jämför Stibor-räntor och utränta mot kund samt bostadsobligationer mot långa lån så får du se.
Nu har jag inte gjort den jämförelsen men i medierna har det ju under sista veckorna stått tvärt om, att bankerna har högre marginal på långa lån, varför de skulle ha ett eget vinstintresse när de nu går ut och talar för längre lån.TEGE skrev:
Däremot har räntegapet mot repon ökat mer för korta bolån än för långa på senare tid, och det beror väl till stor del på att bankerna i allt högre grad har fått ta upp långa krediter som är dyrare för dem för att finansiera de korta. Finansinspektionen skrev om det för c:a ett och ett halvt år sedan, att bankerna har haft växande likvidiseringskostnader för de korta bolånen, vilket skulle vara del av förklaringen till att de har ökat räntemarginalen på dem och slutat ge nya krediter med helt rörlig ränta. (Vi hade ett av våra lån helt rörligt fram till i våras och på slutet var det ett par tiondelar dyrare än tremånaders.)