Hur hantera taklist mot brutet tak 1920-tal
Jag har ett 1920-talshus där sovrum på ovanvåning skall totalrenoveras.
Jag vill gärna ha en snygg taklist. Kan man få det snyggt mellan snedtaket och de "vanliga" väggarna, och vilken list bör man välja?
Jag har kollat in takbrottslist nr 57 och nr 59 på Panel & List i Stockholm. Men om jag nu har den vid snedtaket, vilken list fortsätter jag med på övriga väggar?
Har ni några idéer? Hur skulle ni göra?
Bifogar bild på rum & den tilltänkta takbrottslisten från Panel & List.
Jag vill gärna ha en snygg taklist. Kan man få det snyggt mellan snedtaket och de "vanliga" väggarna, och vilken list bör man välja?
Jag har kollat in takbrottslist nr 57 och nr 59 på Panel & List i Stockholm. Men om jag nu har den vid snedtaket, vilken list fortsätter jag med på övriga väggar?
Har ni några idéer? Hur skulle ni göra?
Bifogar bild på rum & den tilltänkta takbrottslisten från Panel & List.
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Personligen tycker jag det är främmande att ha en list i själva takvecket. Begränsa listandet till skarven mellan tak och gavelvägg.
Det normala sätet på 20-talet var att inte ha någon list i brottet mellan plant och lutande tak. I brottet mellan lutande tak och vägg tog man samma taklist som man hade kring resten av rummet och hyvlade av den på baksidan så den fick rätt vinkel för taklutningen.
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Det är det jag inte tycker man ska ha. Det tror jag inte var så man gjorde på 20-talet. Det naturliga är att man särskiljer väggar från tak. Men det är ditt hus. Du gör som du villN ne2000 skrev:
Husägare
· Småländska höglandet
· 3 462 inlägg
Jag bor i hus med mansardtak och har dessutom en stuga med sadeltak där det är snedtak på övervåningen. På båda ställena sitter taklisten i övergången mellan innertaket (det vågräta, för tydlighetens skull) och snedtaket. Dock tycker jag det känns fel att kalla snedtaket för tak, när det faktiskt är en vägg som råkar luta lite mer än de lodräta väggarna. Snedtaket har nämligen samma tapet som de lodräta väggarna, vilket betyder att de som gjorde alltihop för länge sedan tyckte att det egentligen var väggar. Och då blir det logiskt att sätta taklisten mellan tak och väggar!
Är snedtaket däremot tak och har samma ytskikt som resten av taket, bör taklisten istället sitta mellan snedtaket och den lodräta väggen imho.
Tillägg: @ne2000 , tycker listen 57 känns mest 1920-tal!
Är snedtaket däremot tak och har samma ytskikt som resten av taket, bör taklisten istället sitta mellan snedtaket och den lodräta väggen imho.
Tillägg: @ne2000 , tycker listen 57 känns mest 1920-tal!
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Tapetserar man snedtaket blir det givetvis en vägg. Det var därför jag skrev "det naturliga är att man särskiljer väggar från tak".
Det kan nog vara lite olika. Min referens är ett liknande rum i ett hus från sent 1800-tal men renoverat troligen under 20-30-talet. Där betraktade man uppenbarligen snedtaket/snedväggen som en del av taket eftersom det var vitmålat tillsammans med det horisontella innertaket. I mötet mellan den lodräta, tapetserade väggen och snedtaket fanns en tunn och ganska smal (ca 1,5 cm) brunmålad list med återkommande lodräta guldstreck, med blygsam, enkel profil, en list som endast återfanns just där på bägge sidor. Men ingen list mellan det horisontella taket och det lutande taket.
Jag ska korrigera mig själv - gränsen mellan tak och tapet gick faktiskt några decimeter ner på snedtaket, inte i mötet mellan snedtaket och lodräta väggen. Tapet gick alltså från golvsockel över lodrät vägg till ungefär 2/3-delar av snedtaket. Där avslutade den tunna listen tapeten, och takfärg vidtog.L Lärospånet skrev:
Beklagar att jag rörde ihop det i första inlägget!
Hur ett 20-tals hus ser ut skiljer sig åt i landet. Ett I glesbygd kan se ganska olika ut ett I en större stad.
I de större städerna liknar de mer varandra men interiör skiljer ändå lite.
Försök att forska lite hur det kan ha sett ut där du bor.
Men annars är det ju inte fel med en list i passande stil.
20-talet var dock betydligt enklare hållet än de tidigare stilidealen.
I de större städerna liknar de mer varandra men interiör skiljer ändå lite.
Försök att forska lite hur det kan ha sett ut där du bor.
Men annars är det ju inte fel med en list i passande stil.
20-talet var dock betydligt enklare hållet än de tidigare stilidealen.
Just snedtak är tvetydigt då det är arkitektens eller husägarens intention som styr huruvida det ska betraktas som tak eller vägg. Det innebär också att det är varje husägare, (eller bättre hälft 
), som bestämt hur det ska betraktas, och därmed är det svårt att veta vad som var ursprungligt, om man har intentionen att återgå till ursprungsutseendet. Dessutom finns det väl också många ovanvåningar som blivit bostadsutrymmen efter att huset byggts och därmed egentligen inte representerar husets byggår om man vill vara strikt.
Min arbetshypotes är att lister inte tillkommit enbart pga av utseende utan av praktiska skäl där ett är att minska drag. Om man utgår från dragtätning, som definitivt var aktuellt på 20-t så blir listtäckningen kanske mer intuitiv. Alla skarvar mellan två homogena mtrl är potentiellt svaga punkter med stor risk för drag. Om man t ex pappspänner ett brädtak med klistrade skarvar i övergången mellan två takytor med olika lutning så behövs ingen list då det inte kan dra där. (Samt att man av erfarenhet visste att den lösningen höll.)
Övergång mellan tak-vägg och tak-golv liksom runt dörrar och fönster (foder) är fortfarande ökända dragställen. Även på hus med putsade ytor invändigt. Ibland putsade man ihop tak och vägg med en rundad övergång, (var det i samband med funktionalismen på 20-t?), då behövs ingen list där. (Den satte man oftast en bit ner på väggen, ibland kallad bagette-list.) Har nog aldrig sett den lösningen i ett rum med snedtak dock.
Har man t ex efter senare års renoveringar trista fula gipsskivor så behövs lister överallt där två ytor möter varandra. Visst, det går att spackla, men risken att det spricker är stor. (Mjukfog är i min värld aldrig ett alternativ i gamla hus.)
), som bestämt hur det ska betraktas, och därmed är det svårt att veta vad som var ursprungligt, om man har intentionen att återgå till ursprungsutseendet. Dessutom finns det väl också många ovanvåningar som blivit bostadsutrymmen efter att huset byggts och därmed egentligen inte representerar husets byggår om man vill vara strikt.Min arbetshypotes är att lister inte tillkommit enbart pga av utseende utan av praktiska skäl där ett är att minska drag. Om man utgår från dragtätning, som definitivt var aktuellt på 20-t så blir listtäckningen kanske mer intuitiv. Alla skarvar mellan två homogena mtrl är potentiellt svaga punkter med stor risk för drag. Om man t ex pappspänner ett brädtak med klistrade skarvar i övergången mellan två takytor med olika lutning så behövs ingen list då det inte kan dra där. (Samt att man av erfarenhet visste att den lösningen höll.)
Övergång mellan tak-vägg och tak-golv liksom runt dörrar och fönster (foder) är fortfarande ökända dragställen. Även på hus med putsade ytor invändigt. Ibland putsade man ihop tak och vägg med en rundad övergång, (var det i samband med funktionalismen på 20-t?), då behövs ingen list där. (Den satte man oftast en bit ner på väggen, ibland kallad bagette-list.) Har nog aldrig sett den lösningen i ett rum med snedtak dock.
Har man t ex efter senare års renoveringar trista fula gipsskivor så behövs lister överallt där två ytor möter varandra. Visst, det går att spackla, men risken att det spricker är stor. (Mjukfog är i min värld aldrig ett alternativ i gamla hus.)
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
@Oldboy: Vilken otroligt väformulerad text i inlägg #14! En njutning att läsa den. Jag tror att taklister av trä är ett relativt nytt påfund. Tidigare så var det stuckatur (ofta som hålkäl) i finare hus och ingenting i enklare.
