Hur fixar vi prissättningen på elhandelsmarknaden?

[karlmb]

Jag undrar vilka alternativ du menar att finns.
Nuvarande modell är raka motsatsen till planekonomi.

Du kan börja med att läsa länken och återkomma med en relevant kommentar.

 

[Mikael_L]

Man hade ju kunnat lösa konsumentpriserna på många andra sätt utan att förstöra marknaden i övrigt. Det finns exempelvis möjlighet att via höjd elskatt och elprisutjämning göra det mer rättvist att köpa el. Låt oss säga att man tar ut 30 öre extra skatt på elen. Dessa pengar skulle kunna användas för att rabattera elpriset för de som har högre elpris än medelsvensken betalar (enligt dagens elområden). Detta skulle i praktiken höja priserna i norr och sänka dem i söder. Bara för att presentera en möjlig modell...

Vad är det för finess med den modellen?
Det skulle väl bara förvärra obalansen, det skulle förbrukas mer el i SE4 utan att mer produktion tillkommer, och det skulle bli lägre förbrukning i SE2 utan att byggtakten för mer produktion minskas.

Själv anser jag att problemet är elområden söder om SE4, som smittar ner SE4 och SE3 med höga priser.

 

[karlmb]

Vad är det för finess med den modellen?
Det skulle väl bara förvärra obalansen, det skulle förbrukas mer el i SE4 utan att mer produktion tillkommer, och det skulle bli lägre förbrukning i SE2 utan att byggtakten för mer produktion minskas.

Själv anser jag att problemet är elområden söder om SE4, som smittar ner SE4 och SE3 med höga priser.

Ska vi lösa de elområdenas problem, eller våra egna?

 

[pacman42]

Vad är det för finess med den modellen?
Det skulle väl bara förvärra obalansen, det skulle förbrukas mer el i SE4 utan att mer produktion tillkommer, och det skulle bli lägre förbrukning i SE2 utan att byggtakten för mer produktion minskas.

Själv anser jag att problemet är elområden söder om SE4, som smittar ner SE4 och SE3 med höga priser.

Det beror ju lite på hur det implementeras. De som skall få betalt får ju betalt oavsett, men det skulle minska missnöjet med prissättningen hos befolkningen. Risken är att det skulle förbrukas mer el i SE4, men gör man ersättningen procentuell över ett visst belopp så finns fortfarande en stor del av incitamenten kvar.

 

[Daniel 109]

Du kan börja med att läsa länken och återkomma med en relevant kommentar.

Har du läst den? Jag läste sammanfattningen och ser inte att de kommit fram till något som avviker från det jag skriver.

 

[Zodde]

Har du läst den? Jag läste sammanfattningen och ser inte att de kommit fram till något som avviker från det jag skriver.

Detta att bara svara med en länk och förutsätta att forumets deltagare ska traggla sig igenom längre stycken utan att direkt veta vad som åsyftas är ett otyg.

Att Citera eller komma med egna kommentarer borde vara ett minimum.

Paralun blev ombedd att berätta var i hans länk svaret fanns… då blev det tyst.

 

[paralun]

Detta att bara svara med en länk och förutsätta att forumets deltagare ska traggla sig igenom längre stycken utan att direkt veta vad som åsyftas är ett otyg.

Att Citera eller komma med egna kommentarer borde vara ett minimum.

Paralun blev ombedd att berätta var i hans länk svaret fanns… då blev det tyst.

Du får väl läsa på några dagar

https://ei.se/om-oss/lagar-och-regler/eu-lagstiftning/eu-lagstiftning-el

 

[jawen]

Detta att bara svara med en länk och förutsätta att forumets deltagare ska traggla sig igenom längre stycken utan att direkt veta vad som åsyftas är ett otyg.

Ja, du & Daniel kan ju ALDRIG länka era påståenden med länkar till fakta/källa!

Dax att komma ner från dina höga hästar Zodde.
Du är inte "guds gåva" till mänskligheten, inse det!

 

[karlmb]

Har du läst den? Jag läste sammanfattningen och ser inte att de kommit fram till något som avviker från det jag skriver.

Som vanligt ett totalt intetsägande svar från dig. Jag får väl citera den sammanfattning du läst då så kan vi ju konstatera ett och annat, även om deras modell visar att marginalprissättning mestadels fungerar bra så är det vissa förutsättningar som måste vara uppfyllda för detta. Diskutera med dig själv och återkom om du har ngn kommentar:

Vår teoretiska modell tar hänsyn till att budgivare kan ha tillgång till olika information avseende produktionskostnaderna. Vidare antar vi att producenterna är små. Varje producent har endast en anläggning, som dessutom har en liten produktionskapacitet. En enskild producents möjligheter att utöva marknadsmakt är därmed begränsad. Vi beräknar en jämvikt, där varje producent lägger ett optimalt bud. Budet maximerar producentens förväntade vinst med hänsyn tagen till den information som producenten observerar och med hänsyn till den budgivningsstrategi som konkurrenterna använder i jämvikten.

Marginalprissättning oftast bättre, men risk för kartellartad budgivning
Marginalprissättning är bättre än betalning enligt bud för elkonsumenterna. Vi finner vidare att elpriserna skulle minska ytterligare om marknaden vore mer transparent. Exempelvis skulle, under våra antaganden, ett offentliggörande av historiska bud-data leda till lägre elpriser.

Det finns dock en hake. Marginalprissättning kan under vissa omständigheter ha flera jämvikter. För en del av dessa kan budgivningen vara kartellartad, vilket ger mycket höga elpriser. Detta var tidigare ett vanligt problem när produktionskapacitet upphandlades av systemoperatörer i USA.

Marginalprissättning fungerar bra på elbörsen
Problematiska jämvikter med kartellartad budgivning kan uppstå även i vår teoretiska modell, trots att varje producent har en liten produktionskapacitet och begränsad marknadsmakt. Vi visar att osäkerhet i efterfrågad volym minskar risken för kartellartad budgivning. Denna osäkerhet är troligtvis en anledning till att marginalprissättning normalt fungerar bra på elbörsen.

Pristak och prisgolv minskar risken för kartellartad budgivning
Ett prisgolv eller pristak kan minska risken för kartellartad budgivning. Exempelvis identifierar vi omständigheter där ett prisgolv, det vill säga ett minimipris, i auktionen kan leda till lägre elpriser, vilket kan tyckas vara kontraintuitivt. Under mer generella omständigheter behövs det både ett prisgolv och ett pristak för att eliminera kartellartad budgivning. I vår teoretiska modell ger ett väl valt prisgolv och ett väl avvägt pristak tillsammans en unik jämvikt, för vilket elpriset blir lågt.

 

[Zodde]

Du får väl läsa på några dagar

[länk]

Så du klarar inte svara med egna ord eller citera vad som e intressant?
Forumet är mycket större än dig å mig. Alla som läser vill nog slippa traggla igenom allt du länkar utan att du konkretiserar något som helst

 

[Zodde]

Ja, du & Daniel kan ju ALDRIG länka era påståenden med länkar till fakta/källa!

Dax att komma ner från dina höga hästar Zodde.
Du är inte "guds gåva" till mänskligheten, inse det!

Länkar ALLTID om jag claimar något.

Var konkret, visa ett enda ställe där jag vägrar verifiera.
Svepande anklagelser utan å vara specifik Inger noll förtroende

Har öht inget minne av att du bett mig länka tidigare så citera det också


Men förstår att vissa blir kränkta när de blir påkomna med faktafel.
Mythbusters behövs i alla forum.

 

[karlmb]

Du får väl läsa på några dagar

[länk]

Om pristak tex och lite för de som tror det saknas marginaler i branschen:
https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/HTML/?uri=CELEX:32022R1854&from=SV

(24)

Med tanke på betydelsen av priset på dagen före-marknaden som referens för priset på andra grossistmarknader för el, och det faktum att alla marknadsaktörer erhåller clearingpriset, har aktörer som använder teknik med betydligt lägre marginalkostnader sedan Rysslands anfallskrig mot Ukraina i februari 2022 konsekvent redovisat höga intäkter, som ligger långt över vad de förväntade sig när de fattade investeringsbeslutet.

(25)

I en situation där konsumenterna utsätts för extremt höga priser som också skadar unionens ekonomi är det nödvändigt att tillfälligt begränsa de extraordinära marknadsintäkterna för producenter med lägre marginalkostnader genom att tillämpa taket för marknadsintäkter som uppnås genom försäljning av el inom unionen.

(26)	För att undvika att tillämpningen av taket för marknadsintäkter kringgås bör medlemsstaterna införa ändamålsenliga åtgärder för att säkerställa att taket för marknadsintäkter tillämpas effektivt i situationer där producenter ingår i en företagsgrupp.

(27)

Nivån på taket för marknadsintäkter bör inte äventyra förmågan hos de producenter på vilka det tillämpas, inbegripet producenter av förnybar energi, att täcka sina investerings- och driftskostnader, och den bör bibehålla och stimulera framtida investeringar i den kapacitet som behövs för ett koldioxidsnålt och tillförlitligt elsystem. Taket för marknadsintäkter, som är ett enhetligt tak i hela unionen, är bäst lämpat för att bevara en fungerande inre elmarknad, eftersom det upprätthåller prisbaserad konkurrens mellan elproducenter på grundval av olika tekniker, särskilt för förnybara energikällor.

(28)

Tillfälliga och kortvariga pristoppar kan anses vara ett normalt inslag på en elmarknad och användbara för vissa investerare för att de ska få tillbaka sina produktionsinvesteringar, men den extrema och bestående prisökningen sedan februari 2022 skiljer sig markant från en normal marknadssituation med tillfälliga pristoppar. Taket för marknadsintäkter bör därför inte fastställas under marknadsaktörernas rimliga förväntningar på den genomsnittliga elprisnivån under de timmar då efterfrågan på el var som högst, före Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Före februari 2022 låg förväntningarna på de genomsnittliga toppriserna på grossistmarknaden för el konsekvent avsevärt under 180 EUR per MWh i hela unionen, och så har varit fallet de senaste årtiondena, trots skillnaderna i elpriser mellan regioner i unionen. Eftersom marknadsaktörernas ursprungliga investeringsbeslut fattades på grundval av en förväntan om att priserna i genomsnitt skulle vara lägre än den nivån under höglasttimmar, innebär det fastställda taket för marknadsintäkter på 180 EUR per MWh en nivå som ligger långt över de ursprungliga förväntningarna på marknaden. För att säkerställa att taket för marknadsintäkter inte står i strid med den inledande bedömningen av investeringarnas lönsamhet måste en marginal lämnas på det pris som investerarna rimligen kunde ha förväntat sig.

(29)

Dessutom är taket för marknadsintäkter på 180 EUR per MWh genomgående högre, inklusive en rimlig marginal, än de nuvarande totala utjämnade kostnaderna för att producera energi för relevanta produktionstekniker, vilket gör det möjligt för de producenter som omfattas av taket att täcka sina investeringar och driftskostnader. Med tanke på att taket för marknadsintäkter ger en betydande marginal mellan de rimliga totala utjämnade kostnaderna för att producera energi och taket för marknadsintäkter kan det därför inte förväntas minska investeringarna i ny inframarginell kapacitet.

(30)

Taket för marknadsintäkter bör snarare fastställas för marknadsintäkter än för de totala produktionsintäkterna (inklusive andra potentiella intäktskällor, till exempel inmatningspremier), för att undvika att ett projekts ursprungliga förväntade lönsamhet påverkas avsevärt. Oavsett i vilken avtalsform elhandeln sker, bör taket för marknadsintäkter endast tillämpas på realiserade marknadsintäkter. Detta är nödvändigt för att undvika att skada producenter som i praktiken inte drar nytta av de nuvarande höga elpriserna eftersom de har säkrat sina intäkter mot fluktuationer på grossistmarknaden för el. I den mån befintliga eller framtida avtalsenliga skyldigheter, såsom energiköpsavtal för förnybar energi och andra typer av energiköpsavtal eller terminssäkringar, leder till marknadsintäkter från elproduktion som inte överstiger taket för marknadsintäkter, bör sådana intäkter därför inte påverkas av denna förordning. Åtgärden att införa ett tak för marknadsintäkter bör därför inte avskräcka marknadsaktörer från att ingå sådana avtalsenliga skyldigheter.

(31)

Även om det kan vara mer effektivt att tillämpa taket för marknadsintäkter vid den tidpunkt då transaktionerna avräknas, är det kanske inte alltid möjligt, till exempel på grund av skillnader i hur grossistmarknaderna för el är organiserade i medlemsstaterna och över olika tidsramar. För att ta hänsyn till nationella särdrag och underlätta tillämpningen av taket för marknadsintäkter på nationell nivå bör medlemsstaterna ha rätt att besluta om de ska tillämpa det antingen när avräkningen av elutbytet äger rum eller därefter. Medlemsstaterna bör också behålla möjligheten att förfinansiera stödåtgärder till elslutkunder och samla in marknadsintäkter i ett senare skede. Kommissionen bör ge medlemsstaterna vägledning om genomförandet av denna åtgärd.

(32)	Taket för marknadsintäkter bör tillämpas på teknik med marginalkostnader som ligger under taket för marknadsintäkter, såsom vindkraft, solenergi, kärnkraft eller brunkol

 

[paralun]

Om pristak tex och lite för de som tror det saknas marginaler i branschen:
[länk]

Jovisst och det råder ju en krissituation för Europa.

USA och trumpen tillträder på Måndag och Kina ångar på, båda länderna har inget emot att Europa frivilligt kastar bort sina pengar på gröna påfund isf konkurrenskraft.

 

[karlmb]

Jovisst och det råder ju en krissituation för Europa.

USA och trumpen tillträder på Måndag och Kina ångar på, båda länderna har inget emot att Europa frivilligt kastar bort sina pengar på gröna påfund isf konkurrenskraft.

Grönt eller inte, detta är en förmögenhetsöverföring som saknar motstycke. Ta ägarna av vattenkraft, plötsligt ska de bada i pengar utan att ha presterat något alls utöver det vanliga.
Man förstår ju att de har folk här inne med uppdraget att förminska intrycket.
Vilken annan bransch de senaste 100 åren har plötsligt fått 500% högre intäkter?

 

[paralun]

Görnt eller inte, detta är en förmögenhetsöverföring som saknar motstycke. Ta ägarna av vattenkraft, plötsligt ska de bada i pengar utan att ha presterat något alls utöver det vanliga.

Nej pengarna sinar snabbt i Europa och den tyska regeringskrisen bottnar i det här.

EU:S FRAMTID
Därför har EU dubbelt så höga elpriser som Kina och USA – ”Ohållbart”

https://www.tn.se/hallbarhet/40891/...-sa-hoga-elpriser-som-kina-och-usa-ohallbart/