Från annonsen:Sigtuna1 skrev:
"Med OBOS Deläga köper du halva bostaden (eller mer om du vill) men bor i hela. För resten av bostaden betalar du en samäganderättsavgift på 7 100 kr /mån till OBOS. Vartefter du köper fler andelar så sjunker samäganderättsavgiften. Du kan såklart köpa hela lägenheten själv också, då betalar du fullt pris på 2 950 000 kr och full månadsavgift på 4 169 kr, men ingen samägandrättsavgift alls. Läs mer om OBOS Deläga på obos.se/delaga."
Husägare
· Småländska höglandet
· 5 655 inlägg
Nu också på Flashback, mina damer och herrar:
https://www.flashback.org/t3722289
Men det är klart, hen blev ju bannad här...
https://www.flashback.org/t3722289
Men det är klart, hen blev ju bannad här...
Nu visade det sig ju att TS inte hade helt rent mjöl i påsen, men frågeställningen är ju högst relevant.
När jag letade hus senaste så tog jag reda på vad ett nytt hus av den storlek jag var intresserad av skulle kosta att bygga på totalentreprenad, denna summa fick sen bli taket, det kan enligt mig aldrig vara vettigt att betala mer för något begagnat.
När man sen gav sig i budgivningar så blev man ganska snabbt besviken, och chockad över hur folk "budade som galna" på helt nergångna objekt med totalrenoveringsbehov.
Ett lysande exempel som jag minns tydligt, en 70tals mexitegel-villa på 85kvm med oinredd källare. I princip orörd förutom tapetsering de senaste 40åren, verkligen allt original och totalt nergånget.
När jag räknat ut vad jag var villig att buda efter att ha räknat ut vad det skulle kosta att dränera, lägga om taket, montera in bergvärme, dra om elen, och totalrenovera allt invändigt inkl kök och 2 badrum så ansåg jag det rimligt att köpa huset för 1,5milj för att landa på en total runt 3,5milj när allt var klart....
Utgångspris var 1,25milj, det hade mäklaren fått in redan innan vi gick från visningen, efter 1tim var budgivningen upp över 2,5 och jag slutade följa den......
Byggde istället nytt några km därifrån, 125kvm enplan inkl dubbelgarage för 3,25milj på totalentreprenad.
Märk väl att detta var några år sen nu.
Men det är fortfarande min mening att folk överbetalar något fruktansvärt för renoveringsobjekt.
När jag letade hus senaste så tog jag reda på vad ett nytt hus av den storlek jag var intresserad av skulle kosta att bygga på totalentreprenad, denna summa fick sen bli taket, det kan enligt mig aldrig vara vettigt att betala mer för något begagnat.
När man sen gav sig i budgivningar så blev man ganska snabbt besviken, och chockad över hur folk "budade som galna" på helt nergångna objekt med totalrenoveringsbehov.
Ett lysande exempel som jag minns tydligt, en 70tals mexitegel-villa på 85kvm med oinredd källare. I princip orörd förutom tapetsering de senaste 40åren, verkligen allt original och totalt nergånget.
När jag räknat ut vad jag var villig att buda efter att ha räknat ut vad det skulle kosta att dränera, lägga om taket, montera in bergvärme, dra om elen, och totalrenovera allt invändigt inkl kök och 2 badrum så ansåg jag det rimligt att köpa huset för 1,5milj för att landa på en total runt 3,5milj när allt var klart....
Utgångspris var 1,25milj, det hade mäklaren fått in redan innan vi gick från visningen, efter 1tim var budgivningen upp över 2,5 och jag slutade följa den......
Byggde istället nytt några km därifrån, 125kvm enplan inkl dubbelgarage för 3,25milj på totalentreprenad.
Märk väl att detta var några år sen nu.
Men det är fortfarande min mening att folk överbetalar något fruktansvärt för renoveringsobjekt.
Det enklaste är väl att se om det kommer in några bud. Finns 0 bud så är det för dyrt, just nu iaf. Om man vill lägga första budet så skulle jag kolla vad andra hus gått för. Jag har dock lärt mig att vissa hus i området kan stick iväg medans andra är iskalla och går billigt, så det brukar vara svårt att dra säkra slutsatser av sådana jämförelser
Oavsett är det ett måste att lära sig marknaden.
Dels vad läget betyder för köparna. Och dels vad huset i sig - sådant det är - betyder för köparna.
Helt enkelt vad är attraktivt och vad är oattraktivt för just det huset.
Så var ligger det och vad är det för typ av hus? Och sådant som skick, krävs upprustning eller ännu värre renovering? Är rumsplaneringen en huvudvärk eller hopplös? Vad kostar en förbättring för köparna? (Dvs t ex tänker en köpare det där tycker jag inte alls om men det är överkomlig kostnad att fixa det.)
Dels vad läget betyder för köparna. Och dels vad huset i sig - sådant det är - betyder för köparna.
Helt enkelt vad är attraktivt och vad är oattraktivt för just det huset.
Så var ligger det och vad är det för typ av hus? Och sådant som skick, krävs upprustning eller ännu värre renovering? Är rumsplaneringen en huvudvärk eller hopplös? Vad kostar en förbättring för köparna? (Dvs t ex tänker en köpare det där tycker jag inte alls om men det är överkomlig kostnad att fixa det.)
Snittpris i området kan vara förvillande. Ett hus har gjort omfattande renoveringar, isolerat, badrummen är omgjorda från än grunden, vitvaror som bra märken, badrumsmöblers kvalitet, golven har riktig parkett, elen utbytt osv.
Ett annat hus i området har inte gjort något på 50 år, ett tredje hus har gjort en del renoveringar.
Det billigaste huset kan i slutändan bli det dyraste huset om man sedan gör omfattande renoveringar som det första huset. Så vad vill du göra själv, tid? Ork?
Jag tror att anledningen till att renoveringsobjekt går för "överpriser". är att köpare som inte har råd med ett färdigrenoverat hus, har råd med renoveringsobjektet. Och räknar med att renovera i takt med att ekonomin tillåter, och med mycket egenarbete. Det kan vara ett sätt att "ha råd" med hus i det området. Alternativt oerfarna köpare som inte inser hur illa det är.
Bekanta hade ett äldre hus med svåra sättningsskador, typ för 20 år sedan. De höll på i några år och renovade. Men "gav upp". Köpte nyare hus något kvarter bort. När de sålde huset med dokumenterade sättningsproblem, så fick de avsevärt mer än de räknade med.
Men före tillträdet ångrade sig köparna, de hade då läst på om sättningsskador och vägrade tillträda eller betala. Men mäklaren lyckades få köparen att tillträda, men köparen stämde säljaren. Och köparen förlorade i rätten. Jobbigt läge köpare och säljare hade barn i samma klass.
Bekanta hade ett äldre hus med svåra sättningsskador, typ för 20 år sedan. De höll på i några år och renovade. Men "gav upp". Köpte nyare hus något kvarter bort. När de sålde huset med dokumenterade sättningsproblem, så fick de avsevärt mer än de räknade med.
Men före tillträdet ångrade sig köparna, de hade då läst på om sättningsskador och vägrade tillträda eller betala. Men mäklaren lyckades få köparen att tillträda, men köparen stämde säljaren. Och köparen förlorade i rätten. Jobbigt läge köpare och säljare hade barn i samma klass.
Slutpriset kan bli högre eller lägre än vad som begärs, beroende på om du är ensam budgivare eller om det är flera andra. Då blir det "auktion". Är man först kan man lägga sig lägre än begärt och avvakta ev. högre bud från andra intresserade.
Fast psykolgin rörande hur man skall lägga bra bud är svår.B bertalm skrev:
Man kan ju antingen ha en strategi att ALDIG lägga första bud. Om det inte kommer igång någon budgivning på någon vecka eller så efter en visning, så kommer dels några intresserade spekulanter att gå vidare, dels blir säljaren mer nervös, och kanske lättare accepterar ett lågt bud.
En annan strategi är att om man bedönner att huset/lgh, borde bli såld för ex. 10% över begärt pris, så lägger man ganskla omgående ett bud som ligger kanske 5% över det begärda. Det kan skrämma bort en del spekulanter som tror sig inse att objektet kommer att bli för dyrt. Om det lyckas så motbuden uteblir, så åfr man stressa säljaren till ett snabbt avslut (" vi har ett annat objekt på gång, vi behöver bestämma oss ikväll...").
Min son var intresserad av en bostadsrätt där det skulle vara visning om en vecka. (nu hittar jag på lite siffror, så ingen skall känna igen sig) utgångspriset var 5,9 milj. Han bedömde att den troligen skulle gå för 6.5- 6.7 milj, utifrån färsk säljstatistik för identiska lägenheter i samma förening. Han såg också att säljarna hade köpt några år tidigare för dryg 5 milj. De skulle alltså göra en skaplig vinst även om slutpriset blir lågt.
Han ringde och pratade med mäklaren, fick en förvisning, och han lyckade få mäklaren att berätta att säljarna skulle vara nöjda med 6,3 - 6,4 milj.
Så han lade ett "stressande bud" på 6,35 ("jag håller egentligen på med ett annat köp, men får jag den här, nu...");
Säljarna accepterade budet, det blev ingen visning.
Vad jag vill ha sagt, är att om det är ett objekt där man kan misstänka att det verkligen finns flera intresserade, så är det bara dumt all lägga ett lågt tidigt bud. Det lockar in fler i budgivningen, och det är orealistiskt att man skall få köpa till det låga budet. OM det kommer igång en budgivning så tror jag att man ganska snabbt skall få upp budet till nära "rätt pris". Det kommer att skrämma bort vissa spekulanter, och får man ett snabbt avslut minskar risken att det dyker upp nya intressenter under tiden.
Om det däremot är ett objekt där man är ganska ensam intressent så blir det givetvis en annan strategi.
Om man dessutom gör lite detektivarbete om säljarna. Hur snabbt behöver de sälja? Finns det något tröskelpris de "måste" komma upp till?