Högre kontantinsats eller högre belåningsgrad?
Vi har möjligheten att lägga in nästan allt vi har och då få en belåningsgrad på 53% (och då spara större belopp månadsvis till möbler/renoveringar/spar) - bör vi göra det?
Alternativt lägga in en kontantinsats så vi får en belåningsgrad på säg 70% (eller högre) (och då ha en klumpsumma från start till möbler/renovering/spar).
Vi har ingen brådska med varken möbler eller renovering - tips på hur vi kan resonera i dagsläget?
Har en inkomst som gör att vi nog kan få ner belåningsgraden till 50% inom ett år och det finns ju utöver en psykologisk frihet även det ekonomiska faktumet att den totala kostnaden för iaf enbart lånet blir lägre, visst? (Lägre lån, lägre total kostnad) men å andra sidan kanske man skulle ta ett högre lån och istället stoppa pengarna i ett par fonder, vilket potentiellt ger en mer pengar i slutändan?
Erfarenheter från liknande dilemman, hur har ni gjort?
Alternativt lägga in en kontantinsats så vi får en belåningsgrad på säg 70% (eller högre) (och då ha en klumpsumma från start till möbler/renovering/spar).
Vi har ingen brådska med varken möbler eller renovering - tips på hur vi kan resonera i dagsläget?
Har en inkomst som gör att vi nog kan få ner belåningsgraden till 50% inom ett år och det finns ju utöver en psykologisk frihet även det ekonomiska faktumet att den totala kostnaden för iaf enbart lånet blir lägre, visst? (Lägre lån, lägre total kostnad) men å andra sidan kanske man skulle ta ett högre lån och istället stoppa pengarna i ett par fonder, vilket potentiellt ger en mer pengar i slutändan?
Erfarenheter från liknande dilemman, hur har ni gjort?
När vi byggde hus så tog vi alla pengar och la in för att få så låg belåningsgrad som möjligt, men då var ränteläget inte som nu.
Det är rätt bra att behålla en del pengar löst är vår lärdom, det tillkommer ju rätt mycket saker när man skaffar hus som man inte alltid räknat med.
Jag hade nog gjort nått mellanting, det kommer andra tider förr eller senare.
Det är rätt bra att behålla en del pengar löst är vår lärdom, det tillkommer ju rätt mycket saker när man skaffar hus som man inte alltid räknat med.
Jag hade nog gjort nått mellanting, det kommer andra tider förr eller senare.
Det beror ju väldigt mycket på vart man bor och priset på bostaden.
Stickan
Stickan
Bästa svaret
Jag hade inte stoppat in allt. Hellre ha buffert om man behöver ny bil, taket behöver läggas, dränering el liknande. Rätt skönt med ganska rejäl buffert. Sen kan man ju alltid amortera mer längre fram. I en klumpsumma om man märker att pengarnas bara sitter still på kontot år efter år.
Alternativt bestämma en exakt buffertsiffra exempelvis 200 000 och allt man sparar framöver utöver de 200 000 amorterar man. Har man sen renoverat så bufferten är nere på 100 000 kan fylla på bufferten igen till 200 000 innan man fortsätter amortera.
Observera att siffrorna bara är exempel för att konkretisera hur jag menar.
Alternativt bestämma en exakt buffertsiffra exempelvis 200 000 och allt man sparar framöver utöver de 200 000 amorterar man. Har man sen renoverat så bufferten är nere på 100 000 kan fylla på bufferten igen till 200 000 innan man fortsätter amortera.
Observera att siffrorna bara är exempel för att konkretisera hur jag menar.
Håller med dig om bufferten, den är inräknad - dvs nästan allt vi har = efter vi lagt undan till bufferten. Dock så undrar jag, om man har en låg belåningsgrad och kommer på att man vill fixa med badrummet eller ordna med dränering, buffert eller ej kan man inte bara kontakta banken och öka lånet iom att man ändå har en låg grad och så att säga då har råd att öka den lite?V Villa1949 skrev:
Vi valde att ta lite drygt 60% av vår totala summa "kontanter" och la in det som kontantinsats. Resterande har vi nu på ett konto för renoveringar som vi planerar att göra. Resonerade som så att det är förbannat skönt att slippa springa till banken och renovera upp pengarna vet vi att vi kommer göra och då är det väldigt skönt att ha pengarna "nära till hands".
Det kan man nog oftast, men jag vill kunna byta jobb exempelvis el går ner i arbetstid om jag känner för det och inte behöva bry mig om banken då beviljar utökat lån. Känns friare för mig att veta att pengarna är tillgängliga utan att behöva be banken om mer.P Plantarn skrev:
Att sätta pengarna i fonder innebär en risk. Ju högre belopp ju mer kan man förlora.P Plantarn skrev:
En god inkomst kan av olika skäl försvinna. Att bibehålla en god inkomst är lättare i vissa delar av landet och därav läget. Så ser jag på det.
Som tillägg instämmer jag i vikten av att ha en buffert så man inte mister sin handlingsfrihet.
Stickan
Egentligen är det ju fråga om två olika varianter på frihet.
Antingen lånar man maximalt, och har kvar en skaplig summa "kontanter", som man kan välja att ha som buffert, möbelkonto eller rent "leka på börsen" kapital. Med dagens låga räntor är det ett attraktivt val. MEN med maximal belåning så åker man på obligatorisk amortering på 2 - 3%, beroende på inkomstnivå i förhållande till belåning. Även om man vill amortera, så kan det vara en fördel att lägga belåningen på en nivå där man själv får välja amorteringsnivå, inte ha den obligatorisk. Det ger en ytterligare marginal i händelse av sämre tider att själv kunna skruva ned amorteringen.
Eller så lånar man minimalt, och låter bli att amortera alls, iallafall i början. Det ger en ökad marginal i månadsbudgeten, men begränsat sparkapital, man har en låg buffert för oförutsedda kostnader.
Antingen frihet med kapital, eller i månadsbudgeten.
Antingen lånar man maximalt, och har kvar en skaplig summa "kontanter", som man kan välja att ha som buffert, möbelkonto eller rent "leka på börsen" kapital. Med dagens låga räntor är det ett attraktivt val. MEN med maximal belåning så åker man på obligatorisk amortering på 2 - 3%, beroende på inkomstnivå i förhållande till belåning. Även om man vill amortera, så kan det vara en fördel att lägga belåningen på en nivå där man själv får välja amorteringsnivå, inte ha den obligatorisk. Det ger en ytterligare marginal i händelse av sämre tider att själv kunna skruva ned amorteringen.
Eller så lånar man minimalt, och låter bli att amortera alls, iallafall i början. Det ger en ökad marginal i månadsbudgeten, men begränsat sparkapital, man har en låg buffert för oförutsedda kostnader.
Antingen frihet med kapital, eller i månadsbudgeten.
Behöver ni ta ut nya pantbrev? Bara de kostar ju mer än ett helt års ränta som det är nu.
Hur händiga och renoveringssugna är ni? Om ni t.ex får ner belåningsgraden till 50% så är ni ju i princip amorteringsfria, och har på det relativt sett låga räntekostnader. Då skulle man ju kunna ta de X antal tusen man inte lägger på att betala ränta / amortering och finansiera renoveringen on the go liksom.
Under förutsättningen att ni gör mycket själva är det ju nästan bara material som kommer kosta, och då behöver man ju inte köpa mer än det man ska använda just nu. Det påverkas ju visserligen av vad man tänkt göra, då olika saker kostar olika mycket.
Finns det något i ert hus som måste göras, eller några möbler som måste köpas? Eller är det mer komfort-inköpt så att säga?
Under förutsättningen att ni gör mycket själva är det ju nästan bara material som kommer kosta, och då behöver man ju inte köpa mer än det man ska använda just nu. Det påverkas ju visserligen av vad man tänkt göra, då olika saker kostar olika mycket.
Finns det något i ert hus som måste göras, eller några möbler som måste köpas? Eller är det mer komfort-inköpt så att säga?
jag skulle säga att det helt beror på hur mycket ni ska låna. handlar det om 5-6 miljoner så hade jag iallafall känt mig tryggare med ett lån på bara 3 miljoner. Är det 1 miljon så kan man kanske använda pengarna till renovering istället osv.