Högre BNP OCH lägre inflation - > högre ränta?!?
Såg på nyheterna igår, KI konstaterade att det går bra för ekonomin, BNP skrivs upp de kommande åren och inflationen skrivs _ner_. Lika så skrivs arbetslösheten ner.
För det första, hur kan det komma sig att BNP ökar och ändå får man lägre inflation?!?
Särskillt lustigt då ävern arbetslösheten sjunker mer än väntat.
Sedan säger man att riksbanken då behöver höja räntan mer än väntat efterssom det annars kan inflationen springa iväg("kyla ekonomin och bromsa prisökningen" sa de, men prisökning är ju samma sak som inflation, och den blir ju lägre).
Men hur kan man motivera en snabbare räntehöjning när inflationen väntas bli lägre än väntat?!?
Enada logiska förklaringen jag kan hitta heter "val"....
Kan någon förklara?
För det första, hur kan det komma sig att BNP ökar och ändå får man lägre inflation?!?
Särskillt lustigt då ävern arbetslösheten sjunker mer än väntat.
Sedan säger man att riksbanken då behöver höja räntan mer än väntat efterssom det annars kan inflationen springa iväg("kyla ekonomin och bromsa prisökningen" sa de, men prisökning är ju samma sak som inflation, och den blir ju lägre).
Men hur kan man motivera en snabbare räntehöjning när inflationen väntas bli lägre än väntat?!?
Enada logiska förklaringen jag kan hitta heter "val"....
Kan någon förklara?
Man ska nog lyssna lite lagom när Ingemar Hansson från KI gör sina utspel.. Eftersom KI är Socialdemokratiskt vänliga så kan man nog påstå att uttalandet till viss del är till för att stärka deras aktier för en fortsatt regeringposition i Sverige.
Inflationen är i dagsläget fortfarande måttlig, men kommer att stiga något och dra med sig räntan. I nuläget så är inte inflationen alls mindre än väntat, utan tvärtom enligt de flesta medier och riksbanken. Den informationen använder riksbanken som motiv för sin framtida strategi. Innan nästa penningpolitiska möte så får de den senaste inflationsrapporten tillhanda. Det den visar kommer att betyda mycket för deras kommande räntebeslut om eventuella höjningar.
Inflationen är i dagsläget fortfarande måttlig, men kommer att stiga något och dra med sig räntan. I nuläget så är inte inflationen alls mindre än väntat, utan tvärtom enligt de flesta medier och riksbanken. Den informationen använder riksbanken som motiv för sin framtida strategi. Innan nästa penningpolitiska möte så får de den senaste inflationsrapporten tillhanda. Det den visar kommer att betyda mycket för deras kommande räntebeslut om eventuella höjningar.
Nja, det är inte nödvändigtvis så lustigt. Exempelvis om man höjer sina prognoser för utbudetssidan i ekonomin är det rimligt att både justera upp tillväxt och justera ner inflation och arbetslöshet, eftersom resursutnyttjandetaket då slås i senare. Man kanske tror att regeringen för en mer restriktiv ersättningspolitik gällande sjukskrivna och andra icke-jobbande och att de på så sätt lyckas få ut fler i arbetskraften än man tidigare trodde. Även en internationellt stärkt utbudssida kan orsaka denna effekt.Jimmy_Andersson skrev:
När KI (och alla andra) gör sin inflationsbedömning görs den inte mot bakgrunden att räntan blir kvar på samma nivå, utan gör den utifrån en ränteprognos. KI räknar med att riksbanken höjer räntan i ganska rask takt och att inflationen då hålls nere. Att man tror att inflationen hålls i schack under intryck av relativt snabba räntehöjningar innebär inte att man sedan kan skippa de räntehöjningar man räknat med och ändå få se prognosens låga inflation.
Tack för svaren!
Ksund:
Ursäkta min okunskap, men vad är "utbudssida"?
Och sedan, såklart bygger KI; prognos av inflationen på en prognos av räntan.
Prognsen borde ha varit att man kommer att höja räntan och då minskar inflationen, i inslaget i TV fick man intrycket att riksbanken kommer höja räntan _ännu_ mer efterssom man nu fått ett antal siffor uppskrivna.
Sedan är det ju såklart som du skiver, om jag förstått dig rätt, att det är en del timing inblandad, tex först går det bra, hög BNP, sedan måste folk jobba mer för att producera tjänsterna/varorna och då ökar löner och priser vilket ger inflation senare.
Och som du skriver, en mer restriktiv ersättningspolitik skulle dämpa inflationen, men skulle då inte BNP dämpas med, ialladfall till en början?
Sedan kan det ju vara som så att vissa sektorer går väldigt bra utan att för den delen bidra nämnvärt till inflationen, export industrin tex.
Sylvester:
Vissa saker är säkert riktiga, men jag kan inte låta bli att fundera över det att en sådan här possetiv rapport kommit in par veckor innan val....
Ksund:
Ursäkta min okunskap, men vad är "utbudssida"?
Och sedan, såklart bygger KI; prognos av inflationen på en prognos av räntan.
Prognsen borde ha varit att man kommer att höja räntan och då minskar inflationen, i inslaget i TV fick man intrycket att riksbanken kommer höja räntan _ännu_ mer efterssom man nu fått ett antal siffor uppskrivna.
Sedan är det ju såklart som du skiver, om jag förstått dig rätt, att det är en del timing inblandad, tex först går det bra, hög BNP, sedan måste folk jobba mer för att producera tjänsterna/varorna och då ökar löner och priser vilket ger inflation senare.
Och som du skriver, en mer restriktiv ersättningspolitik skulle dämpa inflationen, men skulle då inte BNP dämpas med, ialladfall till en början?
Sedan kan det ju vara som så att vissa sektorer går väldigt bra utan att för den delen bidra nämnvärt till inflationen, export industrin tex.
Sylvester:
Vissa saker är säkert riktiga, men jag kan inte låta bli att fundera över det att en sådan här possetiv rapport kommit in par veckor innan val....
Det är inget att be om ursäkt förJimmy_Andersson skrev:
Varje marknad har en efterfrågesida och en utbudssida, dvs varje vara efterfrågas av vissa och bjuds till försäljning av vissa. Om efterfrågan stiger så kommer priset att stiga allt annat lika. Om utbudet stiger kommer priset att falla allt annat lika, detta tror jag att du är med på.
Den antagligen viktigaste marknaden för inflationen är arbetsmarknaden. Höga lönestegringar utan motsvarande produktivitetshöjning leder till lika höga prisstegringar. Och lönerna styrs förstås av efterfrågan och utbud. Vid hög tillväxt blir det svårare att anställa (efterfrågan ökar) och då därför stiger löner och priser, medan tillväxten då bromsas eftersom det som sagt blir svårare att få tag på anställda som kan bidra till tillväxten. Om dock utbudet av arbetskraft växer, exempelvis genom att antalet sjukskrivna, förtidspensionerade, eller andra hemmagående istället ger sig in på arbetsmarknaden så ökar utbudssidan. Detsamma gäller om idag oanställbara utbildar sig så att de kan komma in på arbetsmarknaden, eller om föräldrar sätter barnen på dagis istället för att vara hemma med dem, eller om en marginalskattesänkning sker som får fler att se övertidsjobb som intressant. Detta gör det lättare för företag att anställa vilket då både leder till högre tillväxt eftersom företagen nu kan växa, och lägre inflation, eftersom lönerna inte behöver höjas i en ohållbar takt.
Aha, tackar!Ksund skrev:Det är inget att be om ursäkt för
Varje marknad har en efterfrågesida och en utbudssida, dvs varje vara efterfrågas av vissa och bjuds till försäljning av vissa. Om efterfrågan stiger så kommer priset att stiga allt annat lika. Om utbudet stiger kommer priset att falla allt annat lika, detta tror jag att du är med på.
Den antagligen viktigaste marknaden för inflationen är arbetsmarknaden. Höga lönestegringar utan motsvarande produktivitetshöjning leder till lika höga prisstegringar. Och lönerna styrs förstås av efterfrågan och utbud. Vid hög tillväxt blir det svårare att anställa (efterfrågan ökar) och då därför stiger löner och priser, medan tillväxten då bromsas eftersom det som sagt blir svårare att få tag på anställda som kan bidra till tillväxten. Om dock utbudet av arbetskraft växer, exempelvis genom att antalet sjukskrivna, förtidspensionerade, eller andra hemmagående istället ger sig in på arbetsmarknaden så ökar utbudssidan. Detsamma gäller om idag oanställbara utbildar sig så att de kan komma in på arbetsmarknaden, eller om föräldrar sätter barnen på dagis istället för att vara hemma med dem, eller om en marginalskattesänkning sker som får fler att se övertidsjobb som intressant. Detta gör det lättare för företag att anställa vilket då både leder till högre tillväxt eftersom företagen nu kan växa, och lägre inflation, eftersom lönerna inte behöver höjas i en ohållbar takt.
Man inser ju nu att många marknader har "utbudssidan" och "efterfråganssida", men saken är den att marknaden har fler kontakt ytor. Intressant!
Som du skriver ovan, arbetsmarknaden.
Aldså, om fler börjar jobba minskar löneökningen, aldså kan utpriser hållas nere och inflationen uteblir. MEN om fler arbetar har fler mer pengar och kan konsumera dem aldså ökar efterfrågan på konsument marknaden och då stiger priserna, vilket i sin tur kan ge inflation...
Så faktorer kan vara, finns det många bristyrken?, vilken typ av varor konsumerar vi?
Var tillverkas dem? osv.
Sedan är det klart intressant _vaför_ fok jobbar mer eller mindre, om fler jobbar för att det finns "bra" jobb så händer inget i balansen, om man därimot sänker standarden(bidragen) för icke arbetande "trycker" man in fler i arbete, vilket kan stoppa löneökningen och således inflationen. Bieffekten skulle vara att arbetskraft blev billigare och företagen fick mer vinster och betalade mer skatt till staten dessutom skulle man inte behöva betala ut så mycket bidrag och få ännu mer över i statskassan så man kan sänka arbetsgivaravgifterna och företagen anställa ännu fler och vi skulle kunna få ännu mer till staten som skulle kunna rusta upp skola, vård och omsorg...
Fredrik: Jag förväntar mig liten kompensation....