Tja, tänk framförallt på att det du sätter ihop i slutänden är ett system, det är inte enskilda komponenter som är oberoende av varandra. Huset, ventilationen, isoleringsmaterial, typ av diffspärr/ångbroms, underlagstak etc. ska alla arbeta tillsammans och fungera ihop. Läs på ordentligt om de olika material och produkter du väljer, se till att de funkar tillsammans och att du följer tillverkarnas rekommendationer, eller att du verkligen vet vad du gör om du går andra vägar.
Du bör t.ex. inte använda en ångbroms och glasull tillsammans.
Du bör t.ex. inte använda en ångbroms och glasull tillsammans.
För att?thomasx skrev:
Går det med stenull istället?
Ångbroms släpper igenom fukt, glasull, och även stenull, har ingen förmåga att ta upp, lagra och avge fukt, vilket gör att fukten riskerar kondensera i isoleringen med ökänt resultat som följd. Ångbroms används lämpligen tillsammans med material som har förmåga att hantera fukt, ex.vis cellulosaisolering.Mikael_L skrev:
Ett alternativ kan vara att isolera med cellplast (frigolit) Det finns speciella block av cellplast gjorda för att lägga tegelpannor direkt i, enkelt och smidigt att lägga och bra isoleringsvärde, lägger man det utanpå råsponten borde man inte heller behöva något luftspalt. Har inte testat detta själv, men i fall som detta verkar det som en lämplig lösning. Jag har nog nån broschyr på det i nån gömma nånstans. Om det är intressant och du inte lyckas hitta info på nätet så hojta till så ska jag leta. Tror det är en tysk tillverkare.
Nä precis, mineralull är väl alltså inte hygroskopisk. Dvs binder ej vattenånga. Därmed har den heller inget behov av att torka upp (så länge den inte blivit utsatt för fritt vatten, till skillnad mot vattenånga i luften (rH< 100%)). Den blir väl sas torr nästan direkt om den omgivande luften får lägre rH.thomasx skrev:
Men visst är det ju dessa delar som är det trixiga i fuktprojekteringen, när man slutar och titta på diffusionstäta konstruktioner och istället funderar på något ånggenomsläppligt.
Man måste kanske räkna på en årscykelanalys.
Att träet i väggen tillåts bli fuktigare från sensommaren och fram till vårvintern och att det sen ska torka ur tillräckligt till nästa uppfuktingscykel.
Och räcker inte träet i väggen till, så måsta man kanske addera hygroskopisk volym (t.ex. cellulosaisolering, eller vanligt hederligt hyvelspån, eller tidningspapper) till dess att den fuktupptagande förmågan är tillräcklig. (dvs fuktkvoten blir som mest ca 15-17%)
Sen ska detta även hinna torka ur under den goda årstiden.