569 läst ·
11 svar
569 läst
11 svar
Hjälp mig räkna på byte till luft vatten
Jag är intresserad av att räkna på vad besparingen skulle kunna bli i kWh genom att byta från gas med nära 100%-ig verkningsgrad till en luft vatten pump. Då vi har få element just nu så har vi en framledning på ca 60 grader vid minus -5. Jag tänker mig ett COP på 3 för att vara i underkant. Fler element kommer efter hand och då sjunker framledningen. Men det blir isf bara plus.
Vad behöver ni veta för att hjälpa mig räkna bara på kWh. Varmvatten och värme sköts av gaspannan. Om vi tar förra årets förbrukning på gaspannan kan man bara dela den med tre eller missar jag något här?
Vad behöver ni veta för att hjälpa mig räkna bara på kWh. Varmvatten och värme sköts av gaspannan. Om vi tar förra årets förbrukning på gaspannan kan man bara dela den med tre eller missar jag något här?
Inget tydligt svar men några tankar kring frågan.Dr Benz skrev:
Jag är intresserad av att räkna på vad besparingen skulle kunna bli i kWh genom att byta från gas med nära 100%-ig verkningsgrad till en luft vatten pump. Då vi har få element just nu så har vi en framledning på ca 60 grader vid minus -5. Jag tänker mig ett COP på 3 för att vara i underkant. Fler element kommer efter hand och då sjunker framledningen. Men det blir isf bara plus.
Vad behöver ni veta för att hjälpa mig räkna bara på kWh. Varmvatten och värme sköts av gaspannan. Om vi tar förra årets förbrukning på gaspannan kan man bara dela den med tre eller missar jag något här?
Om gaspannan har nära 100 % verkningsgrad så är dess producerade energi, kWh, lika med ditt hus värmebehov.
Värmepumpen ger nog litet tillskott för framtemp högre än 60 C. Vid lägre utetemp än -5 och högre framtemp än 60 C blir det mest tillsatvärme med el. Om sådana dagar är få kan du nog räkna med en liten besparing med värmepump, men fråga är om det lönar sig. Kanske kan du spara drygt hälften kWh på gaspannan men el kWh tillkommer.
Redigerat:
Precis. Effektivitetsgraden kanske är lite lägre. Jag tänker dock att framledningen inte behöver bli mycket högre utan snarare lägre med fler element vad det lider. Och jämnare värme.
Priset på gas inkl allt var förra månaden 1,54/ kWh och för elen var det 2,25 kWh.
Sen skall man ju också beakta att jag betalar nätavgift för gasen (inräknat) som landar på elen istället så det är ju lite komplicerat att beräkna. Sparar jag ”bara” en tusenlapp i månaden så tar det ju sin lika tid att hämta hem. Drygt 10-12 år.
Varmvatten och värme 17.000 kWh förra året.
Priset på gas inkl allt var förra månaden 1,54/ kWh och för elen var det 2,25 kWh.
Sen skall man ju också beakta att jag betalar nätavgift för gasen (inräknat) som landar på elen istället så det är ju lite komplicerat att beräkna. Sparar jag ”bara” en tusenlapp i månaden så tar det ju sin lika tid att hämta hem. Drygt 10-12 år.
Varmvatten och värme 17.000 kWh förra året.
Det kan ju vara en bra idé. Jag kollar på det. Vill gärna slippa gasen OM jag kan hämta hem det inom hyfsad tid. I längden så är ju någon värmepump det enda rätta när man kan få ut mer än man stoppar in. MEN då det kräver 100k+ så skall man vara medveten om vad man får och betalar för.BirgitS skrev:
Tack. Föredrar när någon förklarar och inte bara påstår.
Det kan ju också vara så att jag har för få radiatorer/ för små, men det ger ju att man kan (och jag har tänkt) komplettera med ganska många fler. Skulle gissa på en minst en 50% ökning av uppvärmande yta.
Men som läget är just nu så borde det ju iaf sänka kWh- förbrukningen oavsett? Fler raddar ger ju bara ännu bättre kalkyl senare.
Sen betalade jag iofs 1:50 för gasen medans elen var nästan det dubbla i januari. Såå det gör det hela lite mer komplicerat. Gasen kan ju å andra sidan huxflux sticka iväg igen så den känns lite volatil.
Så ni menar att en framledningstemperstur på 60 plus inte går att hämta hem med en LVVP? Att det blir ett SCOP på nära 1:1?
Det kan ju också vara så att jag har för få radiatorer/ för små, men det ger ju att man kan (och jag har tänkt) komplettera med ganska många fler. Skulle gissa på en minst en 50% ökning av uppvärmande yta.
Men som läget är just nu så borde det ju iaf sänka kWh- förbrukningen oavsett? Fler raddar ger ju bara ännu bättre kalkyl senare.
Sen betalade jag iofs 1:50 för gasen medans elen var nästan det dubbla i januari. Såå det gör det hela lite mer komplicerat. Gasen kan ju å andra sidan huxflux sticka iväg igen så den känns lite volatil.
Så ni menar att en framledningstemperstur på 60 plus inte går att hämta hem med en LVVP? Att det blir ett SCOP på nära 1:1?
VÄRMEBEHOVSBERÄKNA ELLER KÖP RADIATORER I BLINDODr Benz skrev:
Tack. Föredrar när någon förklarar och inte bara påstår.
Det kan ju också vara så att jag har för få radiatorer/ för små, men det ger ju att man kan (och jag har tänkt) komplettera med ganska många fler. Skulle gissa på en minst en 50% ökning av uppvärmande yta.
Men som läget är just nu så borde det ju iaf sänka kWh- förbrukningen oavsett? Fler raddar ger ju bara ännu bättre kalkyl senare.
Sen betalade jag iofs 1:50 för gasen medans elen var nästan det dubbla i januari. Såå det gör det hela lite mer komplicerat. Gasen kan ju å andra sidan huxflux sticka iväg igen så den känns lite volatil.
Så ni menar att en framledningstemperstur på 60 plus inte går att hämta hem med en LVVP? Att det blir
Det förvånar mig att många ger sig på bygg- och installationsarbete men få utför grundläggande enkla beräkningar med de fyra räknesätten som alla bör behärska. Här följer korta tips om bur man beräknar ett tums värmebehov.
Beräkna värmebehovet vid årets lägsta utetemp så ni vet hur stora radiatorer som behövs.
Det startar med att bestämma u-värdet för golv, väggar, dörrar och fönster.
För varje rum bestäms ytornas storlek i kvm. De multipliceras med u-värde och tempskillnad dT inne - ute. Produkten blir Watt.
Tips är att räkna väggar som om inte fönster finns. Därefter räknar man fönstrens förlust varvid man minskar fönstrets u-värde med väggens. Lägg till ca 30 cm till vägghöjden för halva bjälklagshöjder.
För hus med friskluft genom yttervägg görs tillägg för ventilation.
U-värde för reglad yttervägg beräknas ungefärligt som 3,6 : cm isolering. Således för 20 cm isolering blir u = 3,6 : 20 = 0,18, välj då 0,2.
För rummets behov väljs radiator med effekt vid avsedd medeltemp på radiatorn, gärna med lite marginal.
Redigerat:
SCOP är bara ett medelvärde av COP över året. Är hyfsat ointressant om man jämför olika värmeslag men intressant om man jämför två olika Värmepumpar av samma slag.Dr Benz skrev:
Tack. Föredrar när någon förklarar och inte bara påstår.
Det kan ju också vara så att jag har för få radiatorer/ för små, men det ger ju att man kan (och jag har tänkt) komplettera med ganska många fler. Skulle gissa på en minst en 50% ökning av uppvärmande yta.
Men som läget är just nu så borde det ju iaf sänka kWh- förbrukningen oavsett? Fler raddar ger ju bara ännu bättre kalkyl senare.
Sen betalade jag iofs 1:50 för gasen medans elen var nästan det dubbla i januari. Såå det gör det hela lite mer komplicerat. Gasen kan ju å andra sidan huxflux sticka iväg igen så den känns lite volatil.
Så ni menar att en framledningstemperstur på 60 plus inte går att hämta hem med en LVVP? Att det blir ett SCOP på nära 1:1?
Så då lägger vi SCOP åt sidan och kollar på COP.
Med 60C framledning får du riktigt dålig COP.
Man tappar 10-15% effektivitet för varje 5C höjning av framledning.
Bor man i Södra / mellan Sverige där det blir -15C -> -20C så har man en COP med moderna LVVPs på ca 2.6->3 med en framleding i snitt på 45C.
Så hårddrar vi det så blir COP då det är riktigt kallt och 60C framledning kring 2.
Dock så pressar du VärmePumpen och den kommer inte att hålla 15-20år.
10kanske.
Okej så vad kan du göra då ?
Primärt
1) Byta radiatorer samt stoppa in fler radiatorer i huset.
2)Stoppa in golvvärme.
Sekundärt
3) Tilläggsisolera tak och väggar
Kommer du ned till 40-45C i framledning och kan fortfarande hålla varmt i huset så kommer en VärmePump att fungera bra.
Vilken värmepumps typ då?
Tja bäst är Jordvärme med massor (ca 3x bergvärme) med kollektorslang + golvvärme.
Men då måste man ha stor fastighet som man kan gräva upp och lägga kollektorslang i.
Näst bäst är lite beroende på var man bor i Sverige,
Norra Sverige + blåsig kust skulle jag hävda bergvärme speciellt om man har golvvärme.
Jämn COP året runt.
Mellan/Södra Sverige
Nu blir det lite knivigare ... en Luft/Vatten KAN fungera lika bra som bergvärme.
Det beror dels på var man är samt vad man har för radiatorer.
Jag bor utanför NorrKöping och valde en Panasonic TCAP LuftVatten monoblock på 9kW med fast framledning på 50C
* vid temperaturer på +15 eller mer, en snitt COP på 6.6
* vid temperaturer på +7 till +15 en snitt COP på 5.9
* vid temperaturer på +1 till +7 en snitt COP på 4.6
* vid temperaturer på -7 till +1 en snitt COP på 3.8
* vid temperaturer på -15 till -7 en snitt COP på 2.8-2.9
(verifierat mha fullständig energiberäkning av huset, extern mätning av hur mycket LVVPn drar samt vad LVVPn anger att den dragit & producerat. Ja jag har för mycket fritid ibland 😁)
Snitt dygnstemp de kalla månaderna där jag bor är -1 enl SMHI
(PS har inte haft dygnssnitt temp på kallare än -15C så jag vet inte vad den presterar där annat än spec)
och går jag ned i framledningtemp till 45C eller 40C ökar COP:en
exempel
Framledning 45 och -7 till +1 en COP på 4.3 (en ökning med 13%)
Frameldning 40 och -7 till +1 en COP på 4.6 (en ökning med 21% mot F50 och 7% mot F45)
Dock klarar inte mina element att leverera tillräckligt med värme till huset med framledning på 40 och -7 till +1.Så då det är så kallt måste jag köra på F45 minst.
Tack för att du tog dig tid. Jag skall kika igenom detta i lugn och ro. Men kontentan just nu låter som att det kommer ta ta lång tid för att det skall betala sig. (Så länge prisskillnaden är så stor på el och gas)
Klicka här för att svara