Men om självhållningskretsen över K3 kickar in. Slutar den då att mata via K4 15/18? Jag ser ju at K2 bryter kresten till tidrelät så då kanske den bara går via självhållningskretsen K3?Mikael_L skrev:
Självhållningen över K3 matar både K3 och K2. Det räcker med en självhållningskrets, så K2 13/14 känns ju egentligen lite onödig.
Och förövrigt matar ju dessutom tidreläets kontakt 18 även den K2 ...
Ja det gör det ju faktiskt, ser jag nu.S Susanne Karlström skrev:
Tidrelä K4 tappar ju ström på spolen när hjälpkontakten ovan ( K2 31/32 ) öppnar, vilken den gör samtidigt som motorn går över i D-kopplat läge.
Och då stämmer det inte längre i mitt huvud, så nu inser jag att relä 4K4 måste vara ett tillslagsfördröjt relä, det som lurar mig är att det är växlande kontakt på det. Det gör symbolen dubbeltydig.
Så startsekvensen blir alltså:
- A1 på 4K1 får manöver genom alla kontakter på vägen mellan S1 och K1/A1
Då växlar 4K1 13/14 och ger därmed ström till huvudkontaktorn K3/A1 samt till tidrelät K4.
Och samtidigt slår alltså självhåll till för K3 genom att K3 13/14 sluter.
Nu löper tiden som är inställd för K4, och först när tiden löpt ut växlar K4 15/16 läge till 15/18, vilket släpper K1 (Y-drift) och drar K2 (D-drift), och samtidigt slår ett självhåll för K2 in även här, genom K2 13/14
Och nu går motorn fram tills manöver bryts någonstans mellan 4S1 och 4K6, i praktiken är det bara 4S1 och 9K2 som kan bryta driften, ty 4K5 och 4K6 är bara korsförreglingar, och kan helt enkelt inte ändra läge så länge motorn körs i den andra driftmoden.
Det är väl ändå fel.S Skyflakes skrev:
Driften stannar då verken Y eller Delta kontakterna är dragna! Vid oxider på kontakt 18 i tidrelä -4K4
Denna form av facit är däremot det som effektivt motverkar att faktisk lära sig något som man sen har nytta av.S Skyflakes skrev:
I inlägg #34S Susanne Karlström skrev:
L Leif i Skåne skrev:
Det är just detta som ”som skiljer agnarna från vetet ” vid ett skolprov i ritningsläsning, man måste läsa hela frågan noga och svara bara på det som står i uppgiften.S Skyflakes skrev:
TS, hur har det gått. Känns det som att det klarnat en del?
Vad gäller fråga 3, som det i din första post, så är det inte så väldigt mycket att förklara.
Det kallas "snubber" (elektronikslang) eller RC-krets, RC-länk, stördämpningskondensator osv, kärt barn har många namn.
Syftet är, som redan beskrivits, att dämpa spänningspiken som kan uppstå när strömmen till reläspolen slår av. (Skulle det vara DC så blir det alltid en spänningspik, nu är det AC så därför kan det bli en spänningsspik beroende på var i sinusperioden som strömmen bryts).
Anledningen är att spolen är uppladdad med induktiv energi, i.e ett magnetflöde, som måste ta vägen någonstans när den elektriska strömmen försvinner som upprätthåller magnetfältet. Det omvandlas då till en motriktad elektrisk ström, som inte har någonstans att ta vägen, så spänningen stiger istället.
Då låter man kondensatorn laddas upp, så blir det en ström och lägre spänning.
Jag kan ju också säga att idag är det rätt ovanligt att man sätter in sådana här RC-filter i sådana här relä-tillämpningar. Jag vet inte riktigt varför, antingen har man upptäckt att det inte är så kritiskt, eller så har kringutrustning blivit alltmer robust, eller något annat.
Är det DC till reläspolarna så sätter man istället ofta en diod, vilken ger liknande effekt, dvs dämpar spänningsspiken, och diod är väldigt väldigt effektivt, det blir ingen alls farlig restspänning. Detta ser jag också allt mindre av i modernare styrskåp. Kanske har PLC osv bättre inbyggda skydd idag - det skulle jag tro.
Vad gäller fråga 3, som det i din första post, så är det inte så väldigt mycket att förklara.
Det kallas "snubber" (elektronikslang) eller RC-krets, RC-länk, stördämpningskondensator osv, kärt barn har många namn.
Syftet är, som redan beskrivits, att dämpa spänningspiken som kan uppstå när strömmen till reläspolen slår av. (Skulle det vara DC så blir det alltid en spänningspik, nu är det AC så därför kan det bli en spänningsspik beroende på var i sinusperioden som strömmen bryts).
Anledningen är att spolen är uppladdad med induktiv energi, i.e ett magnetflöde, som måste ta vägen någonstans när den elektriska strömmen försvinner som upprätthåller magnetfältet. Det omvandlas då till en motriktad elektrisk ström, som inte har någonstans att ta vägen, så spänningen stiger istället.
Då låter man kondensatorn laddas upp, så blir det en ström och lägre spänning.
Jag kan ju också säga att idag är det rätt ovanligt att man sätter in sådana här RC-filter i sådana här relä-tillämpningar. Jag vet inte riktigt varför, antingen har man upptäckt att det inte är så kritiskt, eller så har kringutrustning blivit alltmer robust, eller något annat.
Är det DC till reläspolarna så sätter man istället ofta en diod, vilken ger liknande effekt, dvs dämpar spänningsspiken, och diod är väldigt väldigt effektivt, det blir ingen alls farlig restspänning. Detta ser jag också allt mindre av i modernare styrskåp. Kanske har PLC osv bättre inbyggda skydd idag - det skulle jag tro.
Lite detaljer… Spolen försöker driva samma ström när strömmen bryts.. vilket resulterar i en hög spänning. Spolen/induktorn motsätter sig ändring i ström (jfr kondensator inte vill ändra sin spänning).
Det är pga spänningen över spolen byter polaritet när strömmen till spolen bryts som det går att sätta en diod i backriktningen och som då ”kortsluter” spänningsspiken.
Om snubbernätet. Med växelspänning kommer kondensatorn att begränsa strömmen utan att det blir någon effektutveckling i kondensatorn. Resistorn kan ha ett lägre värde utan att behöva dimensioneras för så hög effekt, = mindre värmeutveckling.
Det kan också vara bra med lite ström som bränner bort oxid från kontaktytorna och håller dem rena, men det beror väl på miljön, material, strömstyrka etc om det skulle vara ett problem.
Kontaktorer är inte riktigt min bransch, men här är det nog bäst att låta bli att ”bränna” kontakterna och skydda dem mot gnistor.
TS kan ju också rita om och förenkla manöverkretsen för Y/D-starten och bolla tillbaka frågan till lärare och gruppen vad det innebär och vad som eventuellt påverkas av det. Är det motiverat att koppla som här eller något mellan det och originalet med vissa onödiga kopplingar via hjälpkontakterna.
Blir plus i kanten.GK100 skrev:
Men ta med ett äpple för säkerhets skull.
Detta är troligen en ritning till ventilation eller mer troligt pumpdrift, normalt driver från en frekvensomformare med ett överordnat PLC system.
Problemet med dessa är att minsta blink på elnätet så går systemet ner och gör reset och kanske måste startas manuellt. Med denna extra Y/D koppling går fläkten/pumpen på fullvarv och flödet stannar inte. Normal har man reservkraft efter 6 sekunder men vad hjälper det om PLC och frekvensstyrning inte återtar driften direkt.
Jag hade önskat att vårt fjärrvärmeverk hade haft denna koppling, men här försvinner värmen flera timmar efter ett strömavbrott särskilt om det är helg.
Intressant att du också tror att det är en PLC inblandadL Leif i Skåne skrev:
Har aldrig förr sett ritning med kondensator inblandad
Men jag är ju inte någon expert inom det området
Jag sysslar ju med installation
Googlade innan och fick upp ett schema med konding liknande detta
Och då var en PLC inblandad
Jo det har klarnat väldigt mycket faktiskt.
Kul att det väckte lite diskussion kring kretsschema
Just nu sitter jag och ritar om lite kretsar, får se om återkommer med ytterliggare frågor om jag inte får ihop det.
Kul att det väckte lite diskussion kring kretsschema
Just nu sitter jag och ritar om lite kretsar, får se om återkommer med ytterliggare frågor om jag inte får ihop det.
Jag har verkligen stött på det rätt sällan, och då har det varit ritningar eller skåp från 70-80-talet.U Uffe A skrev:
Jag har inte sett ett enda RC-störfilter i något som är konstruerat på denna sida om år 2000. Jag skulle nästan våga räkna in 90-talet också i detta, men mer än 20 år gamla grejer är man inte alltid så säker på när de byggdes, dokumentation som försvunnit osv.
Jag vet inte varför RC-länkarna försvann, någon annan som vet?
GK100 brukar ha en del insikt i denna världen, och har varit aktiv länge, du har kanske någon gissning.