Överlåtelsen som sådan och värderingsproblemen hoppade jag över. Trådskaparen frågade ju inte efter dem själv från början. Jag kan bara instämma i ovanstående, med ett par tillägg -
1. Den som ska flytta in i bostadsrätten måste först bli godkänd av föreningens styrelse. Ni bör i ert avtal vara beredda på att styrelsen inte godtar fastighetssäljaren som ny medlem.
2. Efter fastighetsförvärv ansöker man om lagfart; det lagliga beviset på vem som blir fastighetens nya ägare. Hur mycket lagfarten kostar beror på köpeskillingen. Men i ett byte kommer inskrivningsmyndigheten troligen att kräva både fastighetens taxeringsvärde och värdeintyg för bostadsrätten, oavsett vilka värden ni själva sätter på bytesobjekten i ert avtal.
3. En bostadsrätt räknas som lös egendom till skillnad från ett hus på friköpt mark. Fastigheter räknas som fast egendom. Detta kan också få avgörande betydelse för bland annat hur mycket skatt man ska betala. Och just här öppnar sig nämligen möjligheter för den som väljer att (i praktiken) byta istället för att sälja och köpa i affärer med tredje part.
4. När du avyttrat din bostad ska du deklarera om affären medfört vinst eller förlust. Eventuell vinst beskattas. Och om du använder intäkterna till att köpa ny bostad får du uppskov. Men om två parter i praktiken byter bostad, men formellt utför bytet genom två separata köpehandlingar kan man (inom vissa ramar) sätta sådana formella priser, att ni båda slipper skatta fram pengar eller tvingas betala avgift för skatteuppskov.