OT här nu.timmelstad skrev:Absolut. När mina svärisar dör och efterlämnar sin obelånade paradvåning på södermalm fylld med konst och antikviteter kommer jag bli mycket lycklig. Och inte bara för att jag då slipper dom rent fysiskt...
Genom att läsa blandade inlägg i olika trådar så har jag pusslat ihop varför du i ett inlägg (det första av alla pusselbitar jag läste) skrev som svar att alla inte alls kommer överens med svärmor. Snackar vi kombinationen "överklasskärring" och "förortsunge" ?
Ursäkta språket men menar du BONDE?Glufsglufs skrev:OT här nu.
Genom att läsa blandade inlägg i olika trådar så har jag pusslat ihop varför du i ett inlägg (det första av alla pusselbitar jag läste) skrev som svar att alla inte alls kommer överens med svärmor. Snackar vi kombinationen "överklasskärring" och "förortsunge" ?
Njä....kamilenski skrev:Ursäkta språket men menar du BONDE?
Jag är faktiskt själv son till min mor och har funderat över hur jag ska undvika att tvingas ta del av arvet efter henne. Jag har inget otalt med henne (snarare tvärtom), men om någon annan vill ha hennes prylar så tänker inte jag stå emellan. Jag skaffar hellre sånt jag vill ha på egna meriter.-MH- skrev:Ja, om du inte har några adopterade barn, så är ju frågeställningen inte för dig?
Många föräldrar vill gärna att barnen skall få det lite bättre än de själva.
Mina egna barn har jag gift till mig i vuxet skick. De lär väl ärva sin mor som beroende på ordning ärver mig.
Renoveringsnovis
· Dalarna
· 3 173 inlägg
Det är iofs inte en så dum lösning. Att man måste flytta från dem pga jobb är en bitvis klen ursäkt för att flytta från den hand som gav dig mat, den/de personer du kallade familj och kände trygghet hos som liten.kamilenski skrev:
Att vara barn och gammal är ganska lika. Man måste ha hjälp med vardagssysslorna. Det enda man gör genom livet då är att förflytta ansvaret till den som är i "arbetaråldern".
Det är min åsikt som jag skrev tidigare idag men glömde skicka iväg :blushing: Sen förstår jag att omständigheter ställer till det och att allting inte är perfekt. Men problem är till för att lösas och älskar man varandra så kan man dessutom lösa dem tillsammans.
/Christian
Hehe, det skulle man naturligtvis lätt kunna tro, men riktigt så enkelt är det inte, hon är gammal vänstertant som så många andra kommit in på bostadsmarknaden i rätt tillfälle och sen på ålderns höst glömt sitt ursprung. Hennes dotter delar för övrigt mina känslor för henne och de fanns där innan jag kom in i bilden. Men rolig observationGlufsglufs skrev:OT här nu.
Genom att läsa blandade inlägg i olika trådar så har jag pusslat ihop varför du i ett inlägg (det första av alla pusselbitar jag läste) skrev som svar att alla inte alls kommer överens med svärmor. Snackar vi kombinationen "överklasskärring" och "förortsunge" ?
Problemet med särkullsbarn är att de ärver dig medan du fortfarande är i livet.L. Mäkinen skrev:
Om din fru dör före dig och ni inte har något testamente, så blir det bodelning och hennes barn ärver hennes halva av boet. Det kan innebära att du blir tvungen att sälja hus och bohag för att betala dem deras del. Om ni har testamente så kan arvet begränsas till laglotten, dvs hälften av hennes del.
Om barnen däremot varit era gemensamma, så hade de fått vänta med att kvittera ut sitt arv tills den sista föräldern trillat av pinn.
Min fru, om jag får vara så vänlig att påpekakamilenski skrev:Hennes dötter... hmm
Samma känslor... hmm
Tur för mig din sambo är inte min dotter
Jag får helt enkelt se till att bränna min stubin snabbare än hustrun bränner sin. Hon har åtminstone slutat röka, men är ju äldre. Får nog hålla mig fet och otränad för att vara på den säkra sidan.andersmc skrev:
Jag har särkullbarn och även gemensamma med min fru. Vi har löst det så att jag tecknat en livförsäkring som ska täcka halva kostnaden för huset, så att hon med god marginal ska kunna lösa ut särkullbarnet om något skulle hända mig.andersmc skrev:
Med det menar du? Att föräldrarna ska ha rätt att göra vafan de vill med sina pengar och tillgångar och att det inte nödvändigtvis ska tillfalla barnen om det är nåt över?kamilenski skrev:
I sånt fall, nej, det tycker jag inte.