Markägaren (nuvarande eller föregående) har styckat av en tomt och vid avstyckningen bildades ett officialservitut som gav tomtägaren rätt att anlägga och nyttja en väg. Tomten har sålts och då har markägaren tagit betalt för tomten inklusive servitutsrätten. Detta har ingenting med generositet att göra.Matzeball skrev:
Markägarens misstag var att låta det bli så att någon annan äger en vägkropp över marken. Markägaren får ju inte nyttja vägkroppen eftersom han inte äger den (den är fast egendom som utgör tillbehör till härskande fastighet = tomten). För att undvika detta skulle han själv ha byggt vägen före avstyckningen. Då hade servitutet i stället blivit "rätt att nyttja och underhålla befintlig väg". Men det var han för snål för.
De som gör mycket markaffärer (skogsbolag) känner till problemet med att få en annan fastighets tillbehör på sin mark och vill komma runt det utan att själva behöva bygga vägen. Om någon vill bygga en väg över bolagets mark vill bolaget gärna att tomter som bolaget låter bilda i framtiden ska få nyttja vägen. Det finns exempel på att en styckningslott genom fastighetsreglering (i samma förrättning som avstyckningen) fått vägservitut över bolagsmark och i ersättningsbeslutet står det att ersättningen utgörs av ett visst antal kronor samt den väg som byggs. När servitutshavaren bygger vägen anses den tillfalla bolaget som en del av ersättningen. Den blir då tillbehör till bolagets fastighet i stället för styckningslotten. Därmed blir det fritt fram för bolaget att fortsätta bilda tomter utan krångel (såvida inte den som byggde vägen tar det till domstol och lyckas få upplägget ogiltigförklarat på något sätt).
Jag anser att "rätt att anlägga väg" innefattar rätt att sätta upp vägmärken och bommar för att hindra olovlig trafik samt enklare anordningar för tillfällig lagring av mindre mängder gods (brevlåda, soptunna, mjölkpall). Finns angiven bredd för servitutsområdet måste givetvis allt detta rymmas inom bredden. Men länka gärna till rättsfall angående detta.
Jag hittade till slut den lagtext som klargör detta med äganderätt och servitut.
Kapitel 14 här.
Paragraf 6: Har den härskande fastighetens ägare på den tjänande fastigheten väg, byggnad eller annan anläggning, ...
Det beskriver förhållandet med servitutväg anlagd över en annans tomt. Ägandet lyser genom i formulering.
Paragraf 13: Bortför den härskande fastighetens ägare byggnad eller annan anläggning som är avsedd för servitutet och som tillhör honom men finns på den tjänande fastigheten, åligger det honom att återställa marken i tjänligt skick.
Här är ägandet ännu mer uttalat.
Upphör servitutet, är han skyldig att föra bort sådan anläggning inom ett år därefter. Sker det ej, tillfaller anläggningen den tjänande fastighetens ägare utan lösen.
Det framgår att fastigheten som anlagt något på annans mark (enligt beskrivning i servitut) oxå äger det. Det enda sätt det kan tillfalla markägaren är om servitutet upphör (och vägen ej tas bort).
Det kändes ganska bra hitta fram till exakt de här formuleringarna. Kanske hjälper det någon i framtiden... (som orkat ända hit i tråden).
Kapitel 14 här.
Paragraf 6: Har den härskande fastighetens ägare på den tjänande fastigheten väg, byggnad eller annan anläggning, ...
Det beskriver förhållandet med servitutväg anlagd över en annans tomt. Ägandet lyser genom i formulering.
Paragraf 13: Bortför den härskande fastighetens ägare byggnad eller annan anläggning som är avsedd för servitutet och som tillhör honom men finns på den tjänande fastigheten, åligger det honom att återställa marken i tjänligt skick.
Här är ägandet ännu mer uttalat.
Upphör servitutet, är han skyldig att föra bort sådan anläggning inom ett år därefter. Sker det ej, tillfaller anläggningen den tjänande fastighetens ägare utan lösen.
Det framgår att fastigheten som anlagt något på annans mark (enligt beskrivning i servitut) oxå äger det. Det enda sätt det kan tillfalla markägaren är om servitutet upphör (och vägen ej tas bort).
Det kändes ganska bra hitta fram till exakt de här formuleringarna. Kanske hjälper det någon i framtiden... (som orkat ända hit i tråden).
Men viktigaste lagrummet i sammanhanget är 2 kap. 1 §: "Till en fastighet hör även en sådan byggnad eller annan anläggning som är uppförd utanför fastigheten, om den är avsedd för stadigvarande bruk vid utövandet av ett servitut till förmån för fastigheten och inte hör till den fastighet där den finns."
Inte för att vara sån men jag länkade till den delen av JB (och 14 kap) i den förra tråden från 2017 
Jag förstår dock om det drunknade i alla spetsfundigheter om definitionen av "väg".
Hoppas du får detta löst snart.
Jag förstår dock om det drunknade i alla spetsfundigheter om definitionen av "väg".
Hoppas du får detta löst snart.
Det är ju inget som hindrar att söka handräckning för det där, men det blir något som blir mycket svårt att kunna verkställa. Förpliktelsen skulle ju bli något i stil med "du förpliktigas att inte använda vägen xx" . Det enda kfm kan göra då är väl i princip att åka till grannen och säga "nu använder du inte vägen nåt mer.."
Motsatta förhållandet är lättare att verkställa, om tex någon satt upp en bom för en väg som någon annan har rätt att nyttja, då kan KF åka dit och knipsa lås eller ta bort hela bommen. Att verkställa att någon inte ska göra en viss grej är knappt genomförbart.
Motsatta förhållandet är lättare att verkställa, om tex någon satt upp en bom för en väg som någon annan har rätt att nyttja, då kan KF åka dit och knipsa lås eller ta bort hela bommen. Att verkställa att någon inte ska göra en viss grej är knappt genomförbart.
Handräckning handlar om att kronofogden hjälper någon att få egendom som den har rätt till eller avlägsna egendom (eller personer) som den har rätt att bli av med. Inte att kronofogden säger åt någon att låta bli med något. Så det kronofogden kan göra är att avlägsna det som grannen har fyllt igen diket med. Detta har TS redan skrivit att kronofogden har berättat.
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 305 inlägg
Det blir nog bra så. Men bara för att förtydliga: Kronofogden tar inte ställning vid vanlig handräckning. Bestrider grannen dina krav måste du gå till domstol för att kunna genomdriva dina krav.A arst skrev:
Nu verkar ju grannen veta att det är du som har lagen på din sida, men bestrids handräckningen måste du alltså gå vidare.
Ah, jag missade det den gången. Jag bläddrade tillbaks i mina anteckningar från den månaden. Det var "actionfyllt", minst sagt. De dagarna (då tråden levde som mest) var fyllda av vägblockering, samtal med smahällsbyggnadskontor, SMS med hot, skadegörelse mot min blockering, ... ja, jag kunde inte ta till mig det mest finstilta då.tommib skrev:
Inte för att vara sån men jag länkade till den delen av JB (och 14 kap) i den förra tråden från 2017
Jag förstår dock om det drunknade i alla spetsfundigheter om definitionen av "väg".
Hoppas du får detta löst snart.
Hursom, känns bra hittat fram till relevanta lagtexter nu.
Jag gör en "särskild handräckning". Var inne "vanlig handräckning" från början, men då jag känner att ägandeförhållandet av vägen inte på något sätt är svårtolkat, går jag på att låta KFM ge ett "summariskt utslag".
Usch, det luktar ju riktigt illa om den här diskussionen med diverse myndigheter åtgärder mm bara för att han använder din väg. Kan du inte ta en vettig diskussion med honom så att han ger dig en rimlig ersättning, bistår med plogning etc? Det ligger väl i eras båda intresse att hålla god ton och vänlighet er emellan? Ni är ju ändå grannar.