51 222 läst ·
721 svar
51k läst
721 svar
Hälsoeffekter av vedeldning - elda på rätt sätt
Medlem
· Halland
· 4 495 inlägg
Så är det och beror på vad man just då har liggande inne i vedkorgarna. så ta inte min exempelvideo så bokstavligt. Även träslag har betydelse, jag lägger inte stora granklampar i botten vid tändning utan då vill jag ha löv även fur fungerar, stora klampar av gran har hos oss en vilja att börja kola om inte det är full fart i kamin så de kommer inte förrän vid nytt inlägg. Generellt klyver jag gran klenare än löv av den orsaken.A Alexn72 skrev:
Exempel på vedkorgarna
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Nä är väl lite så..😎A Anders_Nilsson skrev:
Har inte tänkt på granbarkborren på det sättet.
Funderar på dom som tycker all skog ska stå orörd , hur ska alla som blir utan jobb sysselsätta sig alla kan ju inte bli skogsvaktare?
Ägare får ju ersättning men en sågverksarbetare blir ställd på bar backe.
Medlem
· Halland
· 4 495 inlägg
De får socialbidrag med krav på motprestation att sitta på en pall och prata med de döda träden. Jag läste att Miljöpartiet i någon kommun hade drivit igenom att man skulle ha konst i skogen för att svamparna skulle ha något att titta på.N najaden skrev:
Det har tagits upp men oftast av journalister som inte ens har försökt förstå de bakomliggande biologiska orsakerna och som har trasslat in sig i propagandan från de olika extremistorganisationerna som försöker förverkliga sin dröm om skogen.N najaden skrev:
Jag är inte biolog och har inte heller hela bilden klar för mig men det verkar vara flera faktorer som samverkar på något vis. Mycket drunknar i propagandafloden från skogsindustrin och miljömupparna men någonstans i det här området torde sanningen vara:
-För många vindfällen som blir liggande kvar på en gång blir yngelkammare för barkborrar. När de vindfällena är uppätna eller borttorkade ger sig borrarna på levande träd.
-Likåldrig skog med endast ett träslag har sämre motståndskraft mot barkborrar. Det verkar som om granskog med enstaka björkar i är betydligt mindre intressant för borrarna.
-Hårt gallrad skog är mycket utsatt för stora stormfällningar. I synnerhet om gallringen har gjorts med maskin. Samtidigt som trenden är att gallra hårt för att få maskinkostnaden betalad med pappersveden man gallrar ut och samtidigt som gallringsmallarna förespråkar extremt hårda gallringar.
-Skog utan enstaka kvarstående torrgranar verkar sakna både fåglar och insekter som äter barkborrar. Borrarna har inga naturliga fiender i modernt skött skog.
-Granskog har planterats söder om sitt naturliga utbredningsområde i ett klimat där granen inte helt hör hemma.
-Klimatförändringen stressar träden och gör dem mer mottagliga för både sjukdomar och barkborrar.
Om vi summerar ihop de här orsakerna så blir det väldigt pinsamt både för miljömupparna och skogsindustrin och hela den svenska politiken att skogsägandet skall samlas på få händer och att alla åtgärder skall göras maskinellt av inlejda entreprenörer som går hårt fram..
Det blir väldigt pinsamt för väldigt många........
-De mesta vindfällena skall ut ur skogen och användas till någonting. En del duger bara till ved. Du märker ju hur våra miljömuppar reagerar när jag påpekar det. Själva iden är totalt främmande för dem och så fort de hör den nämnas börjar de ösa på med propaganda mot skogsbruk och vedeldning.
-En del torrträd måste bli kvar i skogen, gallringarna måste bli försiktigare och skogen måste vara mer blandad både gällande ålder och trädslag. Skogsindustrin hatar själva tanken för det minskar deras tillgång på billig massaved och gör drivningen besvärligare. De har väldigt stort inflytande över alla mallar och rekommendationer som ofta skrivs för att gynna skogsindustrin inte för att gynna varken skogen eller skogsägaren.
-En dylik mera blandad skog med mindre bestånd av olika trädslag som sköts i otakt är svår att göra stordrift av. Vedeldande självverksamma skogsägare på mindre arealer är den enda praktiska och ekonomiskt genomförbara lösningen. Ingen människa eller familj kan rent fysiskt sköta mer några hundra hektar skog. Mellan 5 och 30 hektar är ett lämpligt skogsbruk att sköta självverksamt vid sidan av annat arbete. Ekonomerna exploderar direkt när man säger det här för deras religion är stordrift och de har byggt hela sin karriär på den religionen. Det blir som att berätta för en taliban att Allah inte finns.
-Virkespriserna och massavedspriserna måste upp till för att göra ett försiktigare skogsbruk lönsamt. Säg det åt någon i förädlingskedjan eller till någon politiker som vill gynna industrin så får du antingen se ett raseriutbrott eller så blir du helt enkelt ignorerad.
Nu kommer jag att få skäll frän alla sidor....eller bli ignorerad....
Till saken hör att jag inte har någon exakt sanning att komma med men någonstans i det här området torde den vara. Samhället har valt att låta barkborrekatastrofen förvärras år för år men som så mycket annat tappar journalisterna intresset efter en tid och det löser ju problemet för då kan man fortsätta som förr.
Problemet är väl när den så kallade orörda skogen inte får stå helt orörd. Skulle skogen få vara helt orörd så skulle den sköta sig själv. Avverkning av skog har alltid skett på ett eller annat sätt och skadeinsekterna är väl en del av det.N najaden skrev:
Ja finnarna har väl kommit längre i just att ta hand om skogen.H heimlaga skrev:Det har tagits upp men oftast av journalister som inte ens har försökt förstå de bakomliggande biologiska orsakerna och som har trasslat in sig i propagandan från de olika extremistorganisationerna som försöker förverkliga sin dröm om skogen.
Jag är inte biolog och har inte heller hela bilden klar för mig men det verkar vara flera faktorer som samverkar på något vis. Mycket drunknar i propagandafloden från skogsindustrin och miljömupparna men någonstans i det här området torde sanningen vara:
-För många vindfällen som blir liggande kvar på en gång blir yngelkammare för barkborrar. När de vindfällena är uppätna eller borttorkade ger sig borrarna på levande träd.
-Likåldrig skog med endast ett träslag har sämre motståndskraft mot barkborrar. Det verkar som om granskog med enstaka björkar i är betydligt mindre intressant för borrarna.
-Hårt gallrad skog är mycket utsatt för stora stormfällningar. I synnerhet om gallringen har gjorts med maskin. Samtidigt som trenden är att gallra hårt för att få maskinkostnaden betalad med pappersveden man gallrar ut och samtidigt som gallringsmallarna förespråkar extremt hårda gallringar.
-Skog utan enstaka kvarstående torrgranar verkar sakna både fåglar och insekter som äter barkborrar. Borrarna har inga naturliga fiender i modernt skött skog.
-Granskog har planterats söder om sitt naturliga utbredningsområde i ett klimat där granen inte helt hör hemma.
-Klimatförändringen stressar träden och gör dem mer mottagliga för både sjukdomar och barkborrar.
Om vi summerar ihop de här orsakerna så blir det väldigt pinsamt både för miljömupparna och skogsindustrin och hela den svenska politiken att skogsägandet skall samlas på få händer och att alla åtgärder skall göras maskinellt av inlejda entreprenörer som går hårt fram..
Det blir väldigt pinsamt för väldigt många........
-De mesta vindfällena skall ut ur skogen och användas till någonting. En del duger bara till ved. Du märker ju hur våra miljömuppar reagerar när jag påpekar det. Själva iden är totalt främmande för dem och så fort de hör den nämnas börjar de ösa på med propaganda mot skogsbruk och vedeldning.
-En del torrträd måste bli kvar i skogen, gallringarna måste bli försiktigare och skogen måste vara mer blandad både gällande ålder och trädslag. Skogsindustrin hatar själva tanken för det minskar deras tillgång på billig massaved och gör drivningen besvärligare. De har väldigt stort inflytande över alla mallar och rekommendationer som ofta skrivs för att gynna skogsindustrin inte för att gynna varken skogen eller skogsägaren.
-En dylik mera blandad skog med mindre bestånd av olika trädslag som sköts i otakt är svår att göra stordrift av. Vedeldande självverksamma skogsägare på mindre arealer är den enda praktiska och ekonomiskt genomförbara lösningen. Ingen människa eller familj kan rent fysiskt sköta mer några hundra hektar skog. Mellan 5 och 30 hektar är ett lämpligt skogsbruk att sköta självverksamt vid sidan av annat arbete. Ekonomerna exploderar direkt när man säger det här för deras religion är stordrift och de har byggt hela sin karriär på den religionen. Det blir som att berätta för en taliban att Allah inte finns.
-Virkespriserna och massavedspriserna måste upp till för att göra ett försiktigare skogsbruk lönsamt. Säg det åt någon i förädlingskedjan eller till någon politiker som vill gynna industrin så får du antingen se ett raseriutbrott eller så blir du helt enkelt ignorerad.
Nu kommer jag att få skäll frän alla sidor....eller bli ignorerad....
Till saken hör att jag inte har någon exakt sanning att komma med men någonstans i det här området torde den vara. Samhället har valt att låta barkborrekatastrofen förvärras år för år men som så mycket annat tappar journalisterna intresset efter en tid och det löser ju problemet för då kan man fortsätta som förr.
Men som du säger ..ekonomin styr det mesta tar lång tid att ställa om bruket.
Är inte alls emot det, men tycker vansinnet med att skogen ska stå kvar för att vi ska binda koldioxid fått gå alldeles för långt utan motstånd.
Eu är ju inte alls främmande för det här..dom verkar skita i dom ekonomiska konsekvenserna för dom enskilda..lika mycket som dom skiter i konsekvenserna utav rovdriften efter strömming och hur det påverkar oss ...fast det får bli en annan tråd...😏
Inte ska svenska skogsägare böja sig för vad de ' tycker' i parlamentet, vår produktionsskog ska brukas och ge välstånd även framgent.N najaden skrev:
Det som inte duger att såga brädor bör vi göra biobränsle av och minska behovet av fossileldning och betalar inte värmeverken bra kan vi gott kapa kubb av och klyva ved. När vinden inte ger tillräckligt kommer bioenergi att bli nödvändig för de som inte vill frysa
Ska inte skog i naturreservat och nationalparker stå orörd?N Niq skrev:
En skogstur med familjen och paus med glögg i termos och pepparkakor. Såg väl något torrträd som skulle kunna bli till ved, men nämnde inget av det. Njöt istället av att kunna använda stigar och körvägar i solskenet som strilade ned i den färdiggallrade skogen inramat av mossa och lingon/blåbärsris.
Avslutar nu med ett bastubad.
God Jul!
🧑🎄🎅🧑🎄🧑🎄
Avslutar nu med ett bastubad.
God Jul!
🧑🎄🎅🧑🎄🧑🎄
Ja, granens hemvist är ett fuktigt och kallt tajga klimat vilket gör att trädet blir stressat och sårbart av ett varmare klimat. Stressade träd är mera mottagliga för sjukdomar och skadeinsekter och våra skogsplanteringar består ju till övervägande del av gran där den biologiska mångfalden som normalt skyddar våra skogar är närmast obefintlig.H heimlaga skrev:
Granbarkborren har varit en insekt bland alla andra i våra skogar men aldrig uppfattats eller uppträtt som en skadeinsekt. Men så kom sommaren 2018 med dess olidliga hetta under en lång sommarperiod och då hände något avvikande med granbarkborren. Den svärmar normalt en gång om året men den långa och heta sommaren 2018 möjliggjorde flera svärmningar och plötsligt hade den förökat sig i sådana mängder att den blev en stor skadeinsekt på våra granplantager. Lägg sedan till bristen på biologisk mångfald i ensidiga granplanteringar med stressade träd, samt bristen på död ved så är katastrofen ett faktum. Jag bodde själv i skogen på den tiden och såg det hända, massor av granar i vår skog som dog på bara några veckor.
Två saker samverkade som gjorde detta möjligt, ensidig och sårbar natur i form av granplantager samt extrem och långvarig värmebölja över norra Europa som resulterade i stressade granar som inte kunde försvara sig mot angreppen av den enorma mängden barkborrar.
Här håller jag inte med dig, granbarkborren angriper endast levande ved. Den lever av näringen i trädens innerbark där honan gräver sina gångar och lägger ägg. Granen försvarar sig naturligtvis mot angriparen genom att släppa ut kåda i det borrade hålet men träden är försvagade av de orsaker jag nämnde tidigare och utgången är given - den borrande insekten vinner. Den lockas till granarna genom att stressade och försvagade träd sänder ut en speciell doft.H heimlaga skrev:
Nu har väl angreppen minskat men de kommer att återkomma igen pga ett varmare klimat och ensidiga och sårbara granplantager. Viktigt att lämna kvar död ved för att stödja den biologiska mångfalden, död ved härbärgerar granbarkborrens fiender. Och, blandskog klarar sig bättre, det har vi vetat länge men det finns annat som styr än skoglig hälsa.
Det stämmerA Abies koreana skrev:Ja, granens hemvist är ett fuktigt och kallt tajga klimat vilket gör att trädet blir stressat och sårbart av ett varmare klimat. Stressade träd är mera mottagliga för sjukdomar och skadeinsekter och våra skogsplanteringar består ju till övervägande del av gran där den biologiska mångfalden som normalt skyddar våra skogar är närmast obefintlig.
Granbarkborren har varit en insekt bland alla andra i våra skogar men aldrig uppfattats eller uppträtt som en skadeinsekt. Men så kom sommaren 2018 med dess olidliga hetta under en lång sommarperiod och då hände något avvikande med granbarkborren. Den svärmar normalt en gång om året men den långa och heta sommaren 2018 möjliggjorde flera svärmningar och plötsligt hade den förökat sig i sådana mängder att den blev en stor skadeinsekt på våra granplantager. Lägg sedan till bristen på biologisk mångfald i ensidiga granplanteringar med stressade träd, samt bristen på död ved så är katastrofen ett faktum. Jag bodde själv i skogen på den tiden och såg det hända, massor av granar i vår skog som dog på bara några veckor.
Två saker samverkade som gjorde detta möjligt, ensidig och sårbar natur i form av granplantager samt extrem och långvarig värmebölja över norra Europa som resulterade i stressade granar som inte kunde försvara sig mot angreppen av den enorma mängden barkborrar.
Här håller jag inte med dig, granbarkborren angriper endast levande ved. Den lever av näringen i trädens innerbark där honan gräver sina gångar och lägger ägg. Granen försvarar sig naturligtvis mot angriparen genom att släppa ut kåda i det borrade hålet men träden är försvagade av de orsaker jag nämnde tidigare och utgången är given - den borrande insekten vinner. Den lockas till granarna genom att stressade och försvagade träd sänder ut en speciell doft.
Nu har väl angreppen minskat men de kommer att återkomma igen pga ett varmare klimat och ensidiga och sårbara granplantager. Viktigt att lämna kvar död ved för att stödja den biologiska mångfalden, död ved härbärgerar granbarkborrens fiender. Och, blandskog klarar sig bättre, det har vi vetat länge men det finns annat som styr än skoglig hälsa.
Granbarkborren lever under barken i någorlunda levande ved. Fast den trivs bäst i skadade träd som har svagare försvar. Favoritmaten är vindfällen som är så färska att de ännu har gröna barr och frisk bark. De har inget försvar alls.
Det här såg vi tydligt efter höststormen Aila. Där mycket vindfällen blev liggande blev det större barkborreangrepp i flera år efteråt. Första våren förökade sig borrarna hejdlöst i de fortfarande färska vindfällena. Andra året i stående skadade träd. Tredje och fjärde året i friska träd.
Eftersom jag sysslar med att hugga vindfällen och barkborreträd i andras skog så ser jag utväcklingen tydligt år för år.
Vi klarade oss nästan utan skador och jag skulle tro att det har ett samband med att jag högg bort och vinschade ut och sågade alla våra vindfällen till byggnadsvirke samtidigt som vi har litet bladad skog med en del torrgranar i. Borrarna dräpte två granar och skadade en tredje nära varandra. Jag högg bort den skadade granen och den ena dräpta granen och lät den andra stå kvar för att hålla uppe den friska insektstammen. Medan "experterna" tjöt i högan sky om att vi måste kalhugga hela skiftet för att stoppa angreppet.
Andra självverksamma småskogsbrukare har gjort liknande iaktagelser.
Det skall vara måtta med allt. Enstaka vindfällen är bra för mångfalden men när de är många skall de tas vara på om de inte skall bli barkborreodlingar.
Vi har två Biotopskyddsområden i vår närhet. Den som har dem är nöjd, utifrån fortsatt ägande och jakt, samt den ersättning som utgått. De här är/var svåra ur skogsbruk både sankmark och berg lite avsides.
Redigerat: