Hål i lock, trekammarbrunn
Hej,
Tidigare ägare av huset alternativt person som sköter slamtömning har gjort ett hål i locket för trekammarbrunnen. Alternativt att det gått sönder. Det luktar lite när man vistas runt om, det kommer troligen därifrån. Detta skulle jag vilja få stopp på.
Jag var på väg att spackla igen hålet enkelt enkelt, men kom på tanken att trekammarbrunnslock vanligtvis har ett avluftningsrör, så man kanske gjort ett hål i locket avsiktligen? Vi saknar nämligen ett avluftningsrör. Har tittat runt om också, en bra radie bort men ser inget så förmodar att det inte finns. Frågan är ifall det är OK att spackla igen hålet på locket så det blir helt tätt/slutet eller blir det fel?
Bifogar bild på hur det ser ut.
Tidigare ägare av huset alternativt person som sköter slamtömning har gjort ett hål i locket för trekammarbrunnen. Alternativt att det gått sönder. Det luktar lite när man vistas runt om, det kommer troligen därifrån. Detta skulle jag vilja få stopp på.
Jag var på väg att spackla igen hålet enkelt enkelt, men kom på tanken att trekammarbrunnslock vanligtvis har ett avluftningsrör, så man kanske gjort ett hål i locket avsiktligen? Vi saknar nämligen ett avluftningsrör. Har tittat runt om också, en bra radie bort men ser inget så förmodar att det inte finns. Frågan är ifall det är OK att spackla igen hålet på locket så det blir helt tätt/slutet eller blir det fel?
Bifogar bild på hur det ser ut.
Tanken är att luften skall komma in via avluftningsrören på infiltrationen/markbädden och gå ut genom avluftningen på taket. Så att det blir ett luftflöde genom hela anläggningen.
Någonstans leder ju utloppsvattnet från trekammarbrunnen. Genom det utloppsröret kan luft vanligen komma in.
Det har funnits krav på längre gående rening än slamavskiijning sedan 60-talet för WC-avlopp. Så är WC påkopplad och det leder ut i ett dike, stenkista o s v så är det med största sannolikhet ett svartavlopp. Om det alls finns ett avloppstillstånd.
För BDT-avlopp finns inget uttryckligt lagkrav på längre gående rening än slamavskiljning. Där finns heller inget krav på avloppstillstånd. Så där är ett avlopp med t ex stenkista vanligen lagligt tills den dag kommunens tillsyn förbjuder utsläpp från avloppet.
För BDT-avlopp finns inget uttryckligt lagkrav på längre gående rening än slamavskiljning. Där finns heller inget krav på avloppstillstånd. Så där är ett avlopp med t ex stenkista vanligen lagligt tills den dag kommunens tillsyn förbjuder utsläpp från avloppet.
Vet inte varför, men vår trekammarbrunn från tidigt 80-tal har en liten ventilationshuv på betonglocket, men vi har även en luftning vid huset, på taket, och slutet av infiltrationen, men ingen lukt från brunnen trots luftningen i locket.V Väggtegel skrev:
Får man gissa har det historiskt funnits olika teorier och lösningar för avloppsanläggning, t.ex. när vi byggde vår -84 var det infiltration i mark som gällde och man började även kontrollera/dokumentera från kommunen på plats under grävning/installation.
Tanken är ju att avluftningen av avloppet över tak ska dra luft från avloppsledningarna och därmed från slamavskiljaren. Därmed så blir dess lokalmiljö luktfri. Om sen luften kommer in via spridarledningarna för infiltrationen, ett glappande betonglock eller en ventilationshuv varierar över tid och med konstruktion.A AndersS skrev:
När fiberglas/plast kom på 70/80-talet möjliggjordes helt gastäta slamavskiljare (med gummiring för tätning). Nu valde vissa fabrikat att utnyttja detta och tvingande dra luft genom spridarrören, t ex IFÖ hade den lösningen. Fördelen med detta var att syrerik luft tog sig in till spridarrören och spridarlagret så att slamnedbrytningen gick fortare. Tänkte man sig.