2 845 läst ·
14 svar
3k läst
14 svar
Grävning på mark där samfällighet har lämnat över nyttjande, servicerätt
Hej
Har ett litet dilemma.
Har en skaftväg till min fastighet.
Större delen ligger på samfällighetens mark.
Denna del har samfälligheten/ vägföreningen skrivit ett avtal kring tidigare.
Dvs man har skrivit " härmed överlåter * vägföreningen* tills vidare nyttjanderätten av marken där den flertal år tillbaka befintliga skaftvägen till *fastigheten* samt * fastigheten * .
Fastighetsägarna får själva komma överense om, utföra samt bekosta såväl barmarksunderhåll som vinterväghållning "
Det är bara jag som nyttjar denna skaftväg då den andra fastigheten har egen tillfartsväg. Så det är jag som har skött om skaftvägen med allt vad det innebär.
Nu kommer dilemmat.
Har beställt fiber och bolaget som ska gräva fibern vill dra den i min väg upp till tomtgräns.
Jag har sagt nej till det då jag vet historiskt vilka problem det varit med vägen och hur den rinner iväg när de extrema skyfallen kommer. Likväl som att berget är såpass ytligt. Jag tror inte det kommer bli bra över tid och jag vill inte sitta med svartepetter för att ett företag vill göra det enkelt och snabbt.
Har jag rätt att neka dom att dra fibern i skaftvägen ?
Jag tror att det blir omöjligt att gräva ner den stammen 30-50 cm utan att spränga och enligt dess representant så lägger man inte stam i skyddade rör synligt som man kanske gör inne på fastigheter.
Kan tillägga att jag anvisat en plats som jag anser bättre över tid men det innebär att de får handgräva ca 20-25 meter i slänt.
Har ett litet dilemma.
Har en skaftväg till min fastighet.
Större delen ligger på samfällighetens mark.
Denna del har samfälligheten/ vägföreningen skrivit ett avtal kring tidigare.
Dvs man har skrivit " härmed överlåter * vägföreningen* tills vidare nyttjanderätten av marken där den flertal år tillbaka befintliga skaftvägen till *fastigheten* samt * fastigheten * .
Fastighetsägarna får själva komma överense om, utföra samt bekosta såväl barmarksunderhåll som vinterväghållning "
Det är bara jag som nyttjar denna skaftväg då den andra fastigheten har egen tillfartsväg. Så det är jag som har skött om skaftvägen med allt vad det innebär.
Nu kommer dilemmat.
Har beställt fiber och bolaget som ska gräva fibern vill dra den i min väg upp till tomtgräns.
Jag har sagt nej till det då jag vet historiskt vilka problem det varit med vägen och hur den rinner iväg när de extrema skyfallen kommer. Likväl som att berget är såpass ytligt. Jag tror inte det kommer bli bra över tid och jag vill inte sitta med svartepetter för att ett företag vill göra det enkelt och snabbt.
Har jag rätt att neka dom att dra fibern i skaftvägen ?
Jag tror att det blir omöjligt att gräva ner den stammen 30-50 cm utan att spränga och enligt dess representant så lägger man inte stam i skyddade rör synligt som man kanske gör inne på fastigheter.
Kan tillägga att jag anvisat en plats som jag anser bättre över tid men det innebär att de får handgräva ca 20-25 meter i slänt.
Redigerat:
Är vägen en gemensamhetsanläggning med damfällighetsförening?
Då ska alla kostnader fördelas enligt andelstal. Och då borde skaftvägen vara inkluderad i andelstalet, och betalar du dubbelt för underhållet om du sedan själv bekostar underhället på din skaftväg. Det kan vara bra att utforska det närmare
Då ska alla kostnader fördelas enligt andelstal. Och då borde skaftvägen vara inkluderad i andelstalet, och betalar du dubbelt för underhållet om du sedan själv bekostar underhället på din skaftväg. Det kan vara bra att utforska det närmare
Tack för svar.harry73 skrev:Är vägen en gemensamhetsanläggning med damfällighetsförening?
Då ska alla kostnader fördelas enligt andelstal. Och då borde skaftvägen vara inkluderad i andelstalet, och betalar du dubbelt för underhållet om du sedan själv bekostar underhället på din skaftväg. Det kan vara bra att utforska det närmare
Det är ju en gammal uppgörelse så jag vet inte om den ens har grund. Tror inte det är ett skrivet servitut utan ett avtal mellan fastighetsägare och förening eller rättare sagt. Från förening som lämnar över.
Det är lite blandat i området men jag är en av de få eller enda fastighet med egen skaftväg.
Finns skaftväg med flera fastigheter och där har föreningen ställt krav på att vägen ska vara iordning Dvs asfalterad innan de tar över. Om ens finns grund i det.
Jag har väl egentligen inte större bekymmer med att fixa och underhålla vägen men då vill jag också ha sista ordet.
För att svara på din fråga så är det en skaftväg som är inritad på fastighetskartan och marken tillhör vägföreningen. Så svaret borde vara ja. Tror inte jag har rätt att sätta en vägbom nere vid " huvudvägen " även om nog ingen skulle göra något åt saken.
Redigerat:
Nu backade gräventreprenören och gick på mitt förslag 😄👍
Men jag lite nyfiken på det där avtalet som vägföreningen skrev och lämpade över ansvaret för vägen på min fastighet
Är det Lantmäteriet man pratar med gällande sådant?
Men jag lite nyfiken på det där avtalet som vägföreningen skrev och lämpade över ansvaret för vägen på min fastighet
Är det Lantmäteriet man pratar med gällande sådant?
Jag är tydligen inte den enda med liknande bekymmer.harry73 skrev:
Pratade med den andra grannen igår som också " ansvarar " för vägen.
Han visste inte ens om det ha ha
Det är iofs inte så konstigt eftersom de själva inte skrivit på eller fått info om det.
Däremot så ansluter grannens tillfart till en annan skaftväg som han också delar med 3-4 andra fastigheter. Fortfarande inom samma samfällighetsförening.
Dom ( grannarna ) har underhållt, asfalterat, lagat, skottat snö etc men när detaljplanen ändrades så var Lantmäteriet ute och visade kartor. Där framgick att den skaftvägen var inritad som samfällighetens väg. De tog efter mötet kontakt med vägföreningen.
Vägföreningen ( styrelsen ) backade efter ett tag och tog på sig att snöröjningen kanske de kan ta hand om men underhållet säger de nej till såvida inte de boende bekostar en rejäl upprustning med asfalt etc
Verkar vara skumma upplägg som släpar kvar sen gammalt.
Alla kostnader för samfälligheten ska betalas enligt andelstal. Så samfälligheten ska bekosta underhåll och även snöröjning om ni betalar för vinterväghållning.
Det intressanta är hur alla andelstal beräknades. Vid nyare förrättningar använder lantmäteriet tonkm metoden. Jag vet dock inte exakt hur de då beräknar andelstal. De borde använda schablon värden för transporter till villatomt och kommersiella /landbruks/skogs-fastigheter. Och slutresultatet är att varje tonkm som man använder vägen blir en poäng i ditt andelstal.
Om din skaftväg inte är med i andelstalet, borde andelstalet öka om föreningen ska underhålla din skaftväg och i teorin borde din vägavgift öka med kostnader för skaftvägen. Finns skaftvägen däremot redan med i andelstalet, betalar du i dagsläget två gånger för vägen.
Du kan kolla med lantmäteriet om de har alla andelstal och även underlag för beräkningen. Sedan kan du kolla om de stämmer med de andelstal föreningen använder och ta det därifrån
Det intressanta är hur alla andelstal beräknades. Vid nyare förrättningar använder lantmäteriet tonkm metoden. Jag vet dock inte exakt hur de då beräknar andelstal. De borde använda schablon värden för transporter till villatomt och kommersiella /landbruks/skogs-fastigheter. Och slutresultatet är att varje tonkm som man använder vägen blir en poäng i ditt andelstal.
Om din skaftväg inte är med i andelstalet, borde andelstalet öka om föreningen ska underhålla din skaftväg och i teorin borde din vägavgift öka med kostnader för skaftvägen. Finns skaftvägen däremot redan med i andelstalet, betalar du i dagsläget två gånger för vägen.
Du kan kolla med lantmäteriet om de har alla andelstal och även underlag för beräkningen. Sedan kan du kolla om de stämmer med de andelstal föreningen använder och ta det därifrån
Stort tack. Ska se vad jag hittar i dokumentationen från mötet då Lantmäteriet var med. Låter bekant med tonkm.harry73 skrev:Alla kostnader för samfälligheten ska betalas enligt andelstal. Så samfälligheten ska bekosta underhåll och även snöröjning om ni betalar för vinterväghållning.
Det intressanta är hur alla andelstal beräknades. Vid nyare förrättningar använder lantmäteriet tonkm metoden. Jag vet dock inte exakt hur de då beräknar andelstal. De borde använda schablon värden för transporter till villatomt och kommersiella /landbruks/skogs-fastigheter. Och slutresultatet är att varje tonkm som man använder vägen blir en poäng i ditt andelstal.
Om din skaftväg inte är med i andelstalet, borde andelstalet öka om föreningen ska underhålla din skaftväg och i teorin borde din vägavgift öka med kostnader för skaftvägen. Finns skaftvägen däremot redan med i andelstalet, betalar du i dagsläget två gånger för vägen.
Du kan kolla med lantmäteriet om de har alla andelstal och även underlag för beräkningen. Sedan kan du kolla om de stämmer med de andelstal föreningen använder och ta det därifrån
Man satte samma summa på alla bebodda fastigheter. Förmodar att det är samma beräknade ton då.
Kollade papprena från Lantmäteriet och där står det att andelar samt mätning är ton kilometer metoden.harry73 skrev:
T ex andel 1, ton kilometer 2100 , antal km 1
Står samma på alla, inkl fritidshusen.
Om ni bara har hus och fritidshus och inga hästgårdar eller två hus på samma fastighet, kan man bara titta på längden på sträckan fastigheten behöver.
Det handlar inte om man t ex har en eller två bilar. Andelstal baseras på fastighetens förutsättningar och inte på vem som bor där.
Är det rimligt att alla har samma andelstal?
Det handlar inte om man t ex har en eller två bilar. Andelstal baseras på fastighetens förutsättningar och inte på vem som bor där.
Är det rimligt att alla har samma andelstal?
Är inga jättesträckor som det rör sig om. Kanske någon km.harry73 skrev:Om ni bara har hus och fritidshus och inga hästgårdar eller två hus på samma fastighet, kan man bara titta på längden på sträckan fastigheten behöver.
Det handlar inte om man t ex har en eller två bilar. Andelstal baseras på fastighetens förutsättningar och inte på vem som bor där.
Är det rimligt att alla har samma andelstal?
Jag är dock extremt okunnig på sånt här så jag svarar utifrån enkelheten att ha samma ha ha
Har ni en liten kompakt by med lång väg till statlig/kommunal väg kan det vara smidigt att ha samma andel.är kortaste sträckan 900m och längsta 1100m blir skillnaden inte så stor. Men då är det konstigt att alla betalar lika förutom de med skaftväg, för de betalar mer.
På nästa årsmöte kan du komma med förslaget att antingen beräknar ni nya andelstal per hushåll och underhåller man egen skaftväg, tas den inte heller med i beräkningen, eller så betalar alla lika men då underhåller föreningen även alla deras skaftvägar.
Flr övrigt är det rimligt om fritidshus betalar mindre t ex ingen vinterväghållning
På nästa årsmöte kan du komma med förslaget att antingen beräknar ni nya andelstal per hushåll och underhåller man egen skaftväg, tas den inte heller med i beräkningen, eller så betalar alla lika men då underhåller föreningen även alla deras skaftvägar.
Flr övrigt är det rimligt om fritidshus betalar mindre t ex ingen vinterväghållning
Klicka här för att svara