Gräva kanal på strand för att ankra båt

[Genomklok]

HD Prejudikat

NJA 2021 s1187 bygglov

En ansökan om bygglov har avslagits eftersom byggnadsåtgärden medförde skada på en grannfastighet.

Egendomsskyddet

17.
Enligt artikel 1 i första tilläggsprotokollet till Europakonventionen ska varje fysisk eller juridisk person ha rätt till respekt för sin egendom. Ingen får berövas sin egendom annat än i det allmännas intresse och under de förutsättningar som anges i lag och i folkrättens allmänna grundsatser. Ett ingrepp i egendomsskyddet ska vara proportionerligt. Även om det finns ett allmänt intresse som kan motivera ingreppet, måste en avvägning mellan det allmännas och den enskildes intresse ske, och åtgärden måste genomföras på ett sådant sätt att den inte innebär en oskälig börda för den enskilde. (Se NJA 2013 s. 350 p. 11.)
18.
Det ankommer på de stater som har anslutit sig till konventionen att se till att konventionen efterlevs inom statens territorium. En konventionsstat är därför förpliktad, den har en negativ skyldighet, att avhålla sig från handlingar som inkräktar på en persons grundläggande rättigheter. Staten har även den positiva skyldigheten att se till att enskilda kan åtnjuta konventionsskyddade rättigheter i förhållande till andra enskilda. (Se NJA 2015 s. 899 p. 13 och 14.)
19.
Europadomstolen har uttalat att det ankommer på staten, inom ramen för dess positiva skyldigheter, att vidta åtgärder för att den enskilde ska ha en reell möjlighet att använda sin egendom på det sätt denne önskar. Föreligger en skyldighet att agera kan en myndighet därför inte förhålla sig passiv om en åtgärd från en enskild har inkräktat på annan enskilds egendom. Inte heller kan myndigheten godkänna en åtgärd som har skadat eller kommer att skada annans egendom, om den vars rätt hotas inte har förklarat att intrånget godtas. (Jfr S.L. and J.L. v. Croatia, no. 13712/11, och Hans Danelius, Mänskliga rättigheter i europeisk praxis – En kommentar till Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna, 5 uppl., s. 610.)
20.
Rätten att uppföra ett byggnadsverk med sådan yta eller höjd som följer av en byggrätt kan således inte tillämpas så att att den hamnar i konflikt med egendomsskyddet. En myndighet som prövar en ansökan om bygglov måste i ett sådant läge i första hand upprätthålla principerna för egendomsskyddet, bl.a. den enskildes rätt att använda sin egendom på det sätt denne önskar.
21.
En konsekvens av detta är att byggnadsnämnden vid en bygglovsprövning måste ge den vars rätt till egendom hotas möjlighet att förklara om denne motsätter sig eller godkänner åtgärden. För att handläggningen ska vara förenlig med Europakonventionen måste detta ske oavsett om en sådan skyldighet följer av plan- och bygglagen eller ej (se NJA 2015 s. 323 p. 13).

HD:s bedömning

22.
Den ändring av garagets takkonstruktion som P.S. låtit utföra får visserligen anses vara förenlig med detaljplanen. Åtgärden har emellertid orsakat skada på U.J:s och U.B:s bostadshus. De har motsatt sig åtgärden. Något allmänt intresse som talar för att åtgärden bör tillåtas föreligger inte, och P.S:s intresse av att få utföra den får anses vara högst begränsat. Åtgärden har inte heller varit nödvändig.
23.
Mot denna bakgrund kan det inte anses förenligt med egendomskyddet att ge bygglov för åtgärden.

Oj, vad långt du kopierar in.

Fine, du vinner.

Du har blivit förfärligt behandlad och det är jättesynd om dig. Och dumma, dumma tjänstemän som inte fattar att de borde ta lite ansvar ☹️

 

[Räknenisse]

HD Prejudikat

NJA 2021 s1187 bygglov

En ansökan om bygglov har avslagits eftersom byggnadsåtgärden medförde skada på en grannfastighet.

Egendomsskyddet

17.
Enligt artikel 1 i första tilläggsprotokollet till Europakonventionen ska varje fysisk eller juridisk person ha rätt till respekt för sin egendom. Ingen får berövas sin egendom annat än i det allmännas intresse och under de förutsättningar som anges i lag och i folkrättens allmänna grundsatser. Ett ingrepp i egendomsskyddet ska vara proportionerligt. Även om det finns ett allmänt intresse som kan motivera ingreppet, måste en avvägning mellan det allmännas och den enskildes intresse ske, och åtgärden måste genomföras på ett sådant sätt att den inte innebär en oskälig börda för den enskilde. (Se NJA 2013 s. 350 p. 11.)
18.
Det ankommer på de stater som har anslutit sig till konventionen att se till att konventionen efterlevs inom statens territorium. En konventionsstat är därför förpliktad, den har en negativ skyldighet, att avhålla sig från handlingar som inkräktar på en persons grundläggande rättigheter. Staten har även den positiva skyldigheten att se till att enskilda kan åtnjuta konventionsskyddade rättigheter i förhållande till andra enskilda. (Se NJA 2015 s. 899 p. 13 och 14.)
19.
Europadomstolen har uttalat att det ankommer på staten, inom ramen för dess positiva skyldigheter, att vidta åtgärder för att den enskilde ska ha en reell möjlighet att använda sin egendom på det sätt denne önskar. Föreligger en skyldighet att agera kan en myndighet därför inte förhålla sig passiv om en åtgärd från en enskild har inkräktat på annan enskilds egendom. Inte heller kan myndigheten godkänna en åtgärd som har skadat eller kommer att skada annans egendom, om den vars rätt hotas inte har förklarat att intrånget godtas. (Jfr S.L. and J.L. v. Croatia, no. 13712/11, och Hans Danelius, Mänskliga rättigheter i europeisk praxis – En kommentar till Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna, 5 uppl., s. 610.)
20.
Rätten att uppföra ett byggnadsverk med sådan yta eller höjd som följer av en byggrätt kan således inte tillämpas så att att den hamnar i konflikt med egendomsskyddet. En myndighet som prövar en ansökan om bygglov måste i ett sådant läge i första hand upprätthålla principerna för egendomsskyddet, bl.a. den enskildes rätt att använda sin egendom på det sätt denne önskar.
21.
En konsekvens av detta är att byggnadsnämnden vid en bygglovsprövning måste ge den vars rätt till egendom hotas möjlighet att förklara om denne motsätter sig eller godkänner åtgärden. För att handläggningen ska vara förenlig med Europakonventionen måste detta ske oavsett om en sådan skyldighet följer av plan- och bygglagen eller ej (se NJA 2015 s. 323 p. 13).

HD:s bedömning

22.
Den ändring av garagets takkonstruktion som P.S. låtit utföra får visserligen anses vara förenlig med detaljplanen. Åtgärden har emellertid orsakat skada på U.J:s och U.B:s bostadshus. De har motsatt sig åtgärden. Något allmänt intresse som talar för att åtgärden bör tillåtas föreligger inte, och P.S:s intresse av att få utföra den får anses vara högst begränsat. Åtgärden har inte heller varit nödvändig.
23.
Mot denna bakgrund kan det inte anses förenligt med egendomskyddet att ge bygglov för åtgärden.

Nu yrar du i nattmössan.
Det där handlar om i vilken mån den lovgivna åtgärden ska vägas mot egendomsskyddet.
Det har noll att göra med relationen mellan ett givet bygglov och dispositionsrätten till marken. Den frågan är civilrättslig och ligger helt i händerna på ägaren. Därmed uppkommer heller aldrig någon motsättning mellan lovgivningen och egendomsskyddet ur den aspekten.

 

[Supermyra]

Nu yrar du i nattmössan.
Det där handlar om i vilken mån den lovgivna åtgärden ska vägas mot egendomsskyddet.
Det har noll att göra med relationen mellan ett givet bygglov och dispositionsrätten till marken. Den frågan är civilrättslig och ligger helt i händerna på ägaren. Därmed uppkommer heller aldrig någon motsättning mellan lovgivningen och egendomsskyddet ur den aspekten.

Hur tänker du då?

Vi har i Sverige en grundlagsskyddad äganderätt.
Äganderätten är en grundläggande rättighet, en grund för rättsstat och demokrati vilket i sin tur är grunden för välfärd.

Enligt 2 kap. 15 § första stycket RF framgår att vars och ens egendom är tryggad genom att ingen kan tvingas avstå sin egendom till det allmänna eller till någon enskild genom expropriation eller något annat sådant förfogande eller tåla att det allmänna inskränker användningen av mark eller byggnad utom när det krävs för att tillgodose angelägna allmänna intressen.

Den juridiska grundbulten finns alltså i grundlagens Egendomsskydd enligt regeringsformen som är överordnad andra lagar och regelverk.
Markägarens rättssäkerhet är också beroende av myndigheternas rättstillämpning i verkligheten och ute på fältet.

Myndigheternas regeltillämpning har betydelse för hur äganderätten i praktiken respekteras
och upprätthålls. Tillämpningen ska ske i enlighet med grundlag och den statliga värdegrunden samt förvaltningslagens principer om legalitet, objektivitet och proportionalitet.
Vilket ställer stora krav på att Tjänstefolket förstår sin viktiga roll.

Kom fram ur nattmössan
😎

 

[Nötegårdsgubben]

Hur grannen påverkas är alltjämt en annan sak.

 

[Supermyra]

Hur grannen påverkas är alltjämt en annan sak.

Hur tänker du då förklara?

Hur tänker du vilken granne påverkas, är en annan sak??

Förklara ur nattmössan tack?

Genom riksdagsbeslut antogs en ny förvaltningslag (2017:900) som trädde i kraft den 1 juli 2018. Lagen gäller för handläggning av ärenden och i vissa fall även i annan förvaltningsverksamhet hos förvaltningsmyndigheterna och hos domstolarna.
Riksdagen fann att det behövde förtydligas att en myndighet endast får vidta åtgärder som har stöd i rättsordningen och att myndigheterna i sin verksamhet ska vara sakliga och opartiska.

Legalitetsprincipen framhålls som ett skydd mot en nyckfull och godtycklig maktutövning från det allmännas sida. Den är en av de principer som anses känneteckna en rättsstat och den tillmäts avgörande vikt i EU:s rättssystem liksom i Europakonventionen.
Legalitetsprincipen är inte enhetligt definierad men brukar vanligtvis uppfattas som ett krav på att ingripanden mot enskilda ska ha ett klart stöd i lag eller annan författning.

Den tredje principen, proportionalitetsprincipen, är central inom både svensk rätt och det EU-rättsliga systemet. Den är en av de allmänna rättsprinciper som ges närmast konstitutionell status vid all unionsrättslig tillämpning.
Principen begränsar de olika EU-institutionernas handlingsfrihet i förhållande till medlemsstaterna och markerar en gräns för vilka bördor som kan läggas på medborgarna med stöd av EU-rätten.
En myndighet får ingripa i ett enskilt intresse endast om åtgärden kan antas leda till det avsedda resultatet. En ingripande åtgärd ska vara ägnad att tillgodose det åsyftade ändamålet, vara nödvändig för att uppnå detta ändamål och medföra fördelar som står i rimlig proportion till den skada som åtgärden förorsakar. Även Europakonventionen, som gäller som lag, genomsyras av proportionalitetsprincipen.

 

[Nötegårdsgubben]

Hur tänker du då förklara?

Domen du refererar till handlar om det allmännas ansvar att skydda en fastighetsägare från effekterna av dennes grannes åtgärder på sin fastighet.

Hur tänker du vilken granne påverkas, är en annan sak??

Jämfört med det som diskuterades, att man kan söka bygglov på annans fastighet, är det alltså något helt annat.

Förklara ur nattmössan tack?

Är du säker på att du vill att andra anstränger sig för att förklara sin ståndpunkt för dig när du uttrycker dig så där?

 

[Alexander HB]

Det absolut första du skall göra är att kontakta strandägaren, att försöka köra över markägaren är bara dumt, tyvärr har vi tjänstefolk som heller inte bryr sig om vem som äger marken utan gör godtyckligt tillstånd utan att markägaren tillfrågas. Vi har ingen utbildning i äganderätt svarar kommunens handläggare men sökande antas ha rättigheter är svaret. Därefter får markägaren en rättshaverist som med näbbar och klor bråkar och processar mot markägaren och kräver att han minsann har papper på rättigheter enligt kommunens beslut.....
Inte positivt eller trevligt med rättshaverister.👎🤬

Jag håller med om att det inte borde heta bygg"lov", utan något annat, då du inte får bygga någonting så länge du inte har markägarens tillstånd (eller själv äger marken). Dock låter "åtgärdsgodkännande enligt PBL" eller liknande inte lika folkligt.

Men du går för långt. Kommunens uppgift är, som sagts, att bedöma huruvida en åtgärd uppfyller kraven i PBL. Den lagen tar givetvis inte hänsyn till. om det är herr Bengtsson eller fru Svensson som ska bygga, dvs ägandefrågan är irrelevant. Detta är vad kommunen menar. De behöver inte bry sig om vem det är som söker, och har inget annat val än att utgå ifrån att sökanden även äger marken (går det dessuom inte att kryssa i någon ruta som säger att man själv inte är markägaren när man söker bygglov?).

Det är ju dessutom fullt rimligt att kunna ansöka om bygg"lov" på mark man inte äger. Det uppenbara exemplet är ju att du kanske inte vill köpa marken innan du vet huruvida du kan bygga det du vill på den, vilket innebär att du måste kunns söka bygglov innam du ev. äger marken (eller åtminstone få ett förhandsbesked).

Bygger du mot markägarens vilja gör du dig ju givetvis skyldig till andra brott, exv. olovligt brukande, så det är inget att hetsa upp sig för.

Det är inte kommunens fel att folk inte förstår att bygglov inte innebär rätten att bygga på annans mark.

 

[hempularen]

Som sagtr bygglov har inte med ägandet av marken att göra. I princip så kan du söka bygglov för att riva Stockholm slott, och bygga ett monumentr över dig själv. Du lär inte få det beviljat, men inte pga att du inte äger slottet.

Det finns också situationer där det skulle ökaq strulet för den sökande om ägandet va marken var en del av bygglovskontrollerna. Man kanske söker för ett bygge där man nu bara avser att köpa marken, elelr andra situationer där man med ägarens goda minne vill bygga på på annans mark.

 

[Supermyra]

Jag håller med om att det inte borde heta bygg"lov", utan något annat, då du inte får bygga någonting så länge du inte har markägarens tillstånd (eller själv äger marken). Dock låter "åtgärdsgodkännande enligt PBL" eller liknande inte lika folkligt.

Men du går för långt. Kommunens uppgift är, som sagts, att bedöma huruvida en åtgärd uppfyller kraven i PBL. Den lagen tar givetvis inte hänsyn till. om det är herr Bengtsson eller fru Svensson som ska bygga, dvs ägandefrågan är irrelevant. Detta är vad kommunen menar. De behöver inte bry sig om vem det är som söker, och har inget annat val än att utgå ifrån att sökanden även äger marken (går det dessuom inte att kryssa i någon ruta som säger att man själv inte är markägaren när man söker bygglov?).

Det är ju dessutom fullt rimligt att kunna ansöka om bygg"lov" på mark man inte äger. Det uppenbara exemplet är ju att du kanske inte vill köpa marken innan du vet huruvida du kan bygga det du vill på den, vilket innebär att du måste kunns söka bygglov innam du ev. äger marken (eller åtminstone få ett förhandsbesked).

Bygger du mot markägarens vilja gör du dig ju givetvis skyldig till andra brott, exv. olovligt brukande, så det är inget att hetsa upp sig för.

Det är inte kommunens fel att folk inte förstår att bygglov inte innebär rätten att bygga på annans mark.

Så om någon granne eller tredje man sökt bygglov eller strandskyddsdispens på min fastighet. så gäller det för endast min fastighet och jag som laglig ägare kan då bygga vid stranden eller anlägga brygga efter som min fastighet är lämplig för den åtgärden och det rätteligen är bara jag som ägare som kan nyttja tillståndet och har rättigheter att bygga anlägga som någon annan bekostat tillståndet för utan att fråga mig först.
😀

 

[Dowser4711]

Så om någon granne eller tredje man sökt bygglov eller strandskyddsdispens på min fastighet. så gäller det för endast min fastighet och jag som laglig ägare kan då bygga vid stranden eller anlägga brygga efter som min fastighet är lämplig för den åtgärden och det rätteligen är bara jag som ägare som kan nyttja tillståndet och har rättigheter att bygga anlägga som någon annan bekostat tillståndet för utan att fråga mig först.
😀

Nej, du är inte ägare till bygglovet.

Men, däremot så bör du ha en rätt enkel process att få igenom ett eget bygglov på samma grunder.

 

[Nötegårdsgubben]

Nej, du är inte ägare till bygglovet.

Det finns ingen ägare till ett bygglov, det ställs ut för fastigheten.

 

[Dowser4711]

Det finns ingen ägare till ett bygglov, det ställs ut för fastigheten.

Förvisso ingen formell ägare, *men* det ställs ut med en namngiven byggherre, kontrollansvarig etc.

Dvs, det är inte bara att börja nyttja ett bygglov som någon annan har ansökt om på din fastighet.

 

[Nötegårdsgubben]

Kontrollansvarig är jag enig med dig om att det behöver vara en specifikt utpekad person, men den sökande är princip bara en kontaktperson. Byggherre ska iofs. anges i en ansökan enligt 5 kap. 8 § plan- och byggförordningen, men saknar du rätt att bygga på annans fastighet blir du inte en legitim byggherre bara för att du söker om och beviljas lov.

Lovet är däremot med all rimlighet giltigt ändå, för den som faktiskt äger fastigheten. Och bygglovet förs också över med exempelvis en försäljning av fastigheten.

 

[Supermyra]

Men strandskyddsdispens att gräva vid strand eller bygga en brygga kan markägaren nyttja om grannen eller tredje man ansökt på min fastighet. Som frågan i tråden väckte.
Finns domar och beslut på att det hindrar inte markägaren att bygga bryggan på den sökta platsen

Inom fastigheterna AAAAA:3 och BBBB:8 har kommunen beslutat
att bevilja strandskyddsdispens för spång och brygga enligt miljöbalkens
bestämmelser. Enligt miljöbalken (kap 7 18 b §) får kommunen i det
enskilda fallet ge dispens från strandskyddet om det finns särskilda skäl
vilket kommunen har bedömt att det gör i detta fall.

Länsstyrelsens roll är att granska de kommunala strandskyddsbesluten och
pröva om det i de kommunala beviljade dispenserna finns förutsättningar för
att ge dispens. Prövningen sker utifrån de allmänna intressen som
strandskyddsbestämmelserna är avsedda att skydda.

Länsstyrelsens prövning innefattar inte tillstånd till att utföra åtgärden inom
annans mark då det faller utanför den prövning som kan vidtas i ett
strandskyddsärende. Det är istället en civilrättslig fråga mellan
fastighetsägaren och den som vill utföra åtgärder.

Detta yttrande är godkänt i Länsstyrelsens elektroniska system och har därför
ingen namnunderskrift.

Med vänlig hälsning
😀