Gräva kanal på strand för att ankra båt
Jag vill ankra min båt vid en älv. Ett alternativ är att bygga en pir ut och en spång ut till och på den. Ett annat alternativ är att gräva en kanal från vattnet och 10-15 meter in över stranden, cirka 4-5 meter brett. I kanalen ankrar jag sedan min båt. Det senare tänker jag är ett för mig bättre alternativ. Jag äger själv inte marken där stranden ligger och har ännu heller inte kontaktat markägaren. Det är inte någon speciellt värdefull mark eller naturskyddsområde. Till frågan. Är detta bara en fåfäng dröm eller hur kan jag gå till väga? jag förstår att man inte bör gräva en mörk och kulen natt och sedan hoppas att ingen märker något. Vilka tillstånd behöver jag, av vem och hur söker jag dem? På flygfoton ser jag andra som på olika ställen lagt sina båtar i mer eller mindre stor utgrävd kanal/vik, vissa med ett skyddande pir. Dessa är förmodligen utgrävda någon gång när farfar var ung.
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 245 inlägg
Det första du behöver är strandskyddsdispens. Du må tycka att marken inte är värdefull eller skyddsvärd, men staten har en annan syn. Strandskyddet är extremt starkt och har utöver undantag för jordbruk och kommersiellt fiske bara de här grunderna för att man ska kunna få dispens enligt 7 kap. 18 c § miljöbalken. Att marken:
Så tyvärr, men det här kommer du inte få tillstånd till. Din enda chans är nog att köpa rättigheterna till en befintlig sådan anläggning. En anlagd före halvårsskiftet 1975, då dagens drakoniska strandskydd infördes.
- redan har tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften,
- genom en väg, järnväg, bebyggelse, verksamhet eller annan exploatering är väl avskilt från området närmast strandlinjen,
- behövs för en anläggning som för sin funktion måste ligga vid vattnet och behovet inte kan tillgodoses utanför området,
- behövs för att utvidga en pågående verksamhet och utvidgningen inte kan genomföras utanför området,
- behöver tas i anspråk för att tillgodose ett angeläget allmänt intresse som inte kan tillgodoses utanför området, eller
- behöver tas i anspråk för att tillgodose ett annat mycket angeläget intresse.
Så tyvärr, men det här kommer du inte få tillstånd till. Din enda chans är nog att köpa rättigheterna till en befintlig sådan anläggning. En anlagd före halvårsskiftet 1975, då dagens drakoniska strandskydd infördes.
Här är en sammanställning över vilka regler som gäller i Stockholms län, i och med att du pratar om älv så antar jag att det inte är samma länsstyrelse, så du bör även kolla med din egen länsstyrelse för att se om det finns extra regler hos dig du behöver ta hänsyn till.
Notera att en stor del av dessa regler både påverkar din kanal och ditt alternativa pir-bygge.
https://www.lansstyrelsen.se/downlo...ller muddra - regler för arbeten i vatten.pdf
Notera att en stor del av dessa regler både påverkar din kanal och ditt alternativa pir-bygge.
https://www.lansstyrelsen.se/downlo...ller muddra - regler för arbeten i vatten.pdf
Det absolut första du skall göra är att kontakta strandägaren, att försöka köra över markägaren är bara dumt, tyvärr har vi tjänstefolk som heller inte bryr sig om vem som äger marken utan gör godtyckligt tillstånd utan att markägaren tillfrågas. Vi har ingen utbildning i äganderätt svarar kommunens handläggare men sökande antas ha rättigheter är svaret. Därefter får markägaren en rättshaverist som med näbbar och klor bråkar och processar mot markägaren och kräver att han minsann har papper på rättigheter enligt kommunens beslut.....
Inte positivt eller trevligt med rättshaverister.👎🤬
Inte positivt eller trevligt med rättshaverister.👎🤬
Du kan även behöva göra en anmälan om vattenverksamhet för grävningen. Rådighet är en grundförutsättning så äger du inte mark/vattnet bör du undersöka om du kan få det av markägaren innan du går vidare med formalian.
Medlem
· Västernorrland
· 2 471 inlägg
Nej, det är inte ett antagande att sökande har rättigheter av markägaren.S Supermyra skrev:
Det är bara en fråga som inte är relevant för myndighetens prövning av om åtgärden är tillåtlig i relation till den aktuella lagstiftningen de handhar.
Däremot förmodas det att folk i allmänhet har den grundläggande kännedomen att man inte kan börja gräva på andra mark utan att fråga den som äger den. Precis som man förmodas veta att man inte får sätta sig i någon annans bil och köra iväg med den.
Jag har fått skriftligt svar av kommunens tjänstefolk att de antar att sökande har rättigheter till den mark de ansöker om. Tjänstefolket skriver också att de saknar kunskap i äganderätt.R Räknenisse skrev:
Laga skifte och ägande rätt mm är inte en fråga som jag jobbar med och därför inte heller kan svara på.
Även om vi skulle ha kontakt med markägaren och där få reda på att hen inte kommer ge sitt medgivande till dispensen kan vi ändå inte avslå ansökan baserat på det, eftersom det inte är en del i den prövning vi ska göra.
Ett beslut där vi ger avslag baserat på markägares yttrande skulle inte hålla i domstol eftersom vi då beslutat utifrån fel grunder och inte utifrån strandskyddslagstiftningen.
Samtidigt skriver tjänstemannen i mail att sökanden måste få nyttja den rättighet den ansökt om som han även betalt avgift för.
Han måste ju kunna nyttja den dispens han fått för sin brygga
????
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 245 inlägg
Vad är det du inte förstår? Kommunen prövar frågan mot PBL och/eller strandskyddsregler. Medan det är upp till den som vill bygga att se till att denne också förfogar över marken. Det senare har kommunen inte med att göra.
Kommunens tjänstefolk skriver i mail att sökanden som varken äger mnarken eller bryggan:
Han måste ju kunna nyttja den dispens han fått för sin brygga
?????
Hur kan kommunens handlaggare anse att en inkräktare måste få nyttja dispensen som kommunen ger utan att ens fråga markägaren /ägare av bryggn som fanns långt före denne rättshaveristisk sökande stugägare????
Som markägare ska man inte behöva ta strid med stora ekonomiska kostnader och risker samt bråk för att inkompetenta tjänstemänn försvarar olovliga och olagliga intrång.
Det finns beslut i högre instans som förklarar att kommunen inte har rätt att ge dispens om de vet att sökande inte är ägare eller kommer att få rättigheter efter denne farit med osanningar bakom ryggen på markägare och uppför sig olämpligt och falskt.
👎🤬
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 245 inlägg
Det här har uppenbarligen ingenting med TS fråga att göra utan är något du har problem med. Starta en egen tråd för det i så fall.S Supermyra skrev:
Medlem
· Västernorrland
· 2 471 inlägg
Där står det ju just att de inte befattar sig med frågan om förfoganderätten till marken.S Supermyra skrev:
Nu klipper du uppenbarligen citat ur något specifikt ärende utan att dela med dig av hela sammanhanget. Det går inte att ha en någorlunda seriös diskussion om enskilda formuleringar på de förutsättningarna.
Hänvisar till det som skrivits ovan: vill du belysa hanteringen av ditt eget ärende så gör det i en egen tråd.
Då ska man heller inte fatta beslut som man inte har mandat till!R Räknenisse skrev:
Dags att införa tjänstemanna ansvaret och sparka aktivister inom myndigheter !
👍😀
Du är ute och cyklar; har inget med tjänstemannaansvar att göra. Vill du klaga på något så är det lagstiftningen som ska få en släng av sleven.S Supermyra skrev:
På samma sätt som du kan söka bygglov på någon annans fastighet kan du söka strandskyddsdispens eller anmäla vattenverksamhet. Godkännande från myndigheten är dock inte det ENDA du behöver, men det är vanligen upp till dig själv att hålla reda på vad mer.
HD PrejudikatG Genomklok skrev:
NJA 2021 s1187 bygglov
En ansökan om bygglov har avslagits eftersom byggnadsåtgärden medförde skada på en grannfastighet.
Egendomsskyddet
17.
Enligt artikel 1 i första tilläggsprotokollet till Europakonventionen ska varje fysisk eller juridisk person ha rätt till respekt för sin egendom. Ingen får berövas sin egendom annat än i det allmännas intresse och under de förutsättningar som anges i lag och i folkrättens allmänna grundsatser. Ett ingrepp i egendomsskyddet ska vara proportionerligt. Även om det finns ett allmänt intresse som kan motivera ingreppet, måste en avvägning mellan det allmännas och den enskildes intresse ske, och åtgärden måste genomföras på ett sådant sätt att den inte innebär en oskälig börda för den enskilde. (Se NJA 2013 s. 350 p. 11.)
18.
Det ankommer på de stater som har anslutit sig till konventionen att se till att konventionen efterlevs inom statens territorium. En konventionsstat är därför förpliktad, den har en negativ skyldighet, att avhålla sig från handlingar som inkräktar på en persons grundläggande rättigheter. Staten har även den positiva skyldigheten att se till att enskilda kan åtnjuta konventionsskyddade rättigheter i förhållande till andra enskilda. (Se NJA 2015 s. 899 p. 13 och 14.)
19.
Europadomstolen har uttalat att det ankommer på staten, inom ramen för dess positiva skyldigheter, att vidta åtgärder för att den enskilde ska ha en reell möjlighet att använda sin egendom på det sätt denne önskar. Föreligger en skyldighet att agera kan en myndighet därför inte förhålla sig passiv om en åtgärd från en enskild har inkräktat på annan enskilds egendom. Inte heller kan myndigheten godkänna en åtgärd som har skadat eller kommer att skada annans egendom, om den vars rätt hotas inte har förklarat att intrånget godtas. (Jfr S.L. and J.L. v. Croatia, no. 13712/11, och Hans Danelius, Mänskliga rättigheter i europeisk praxis – En kommentar till Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna, 5 uppl., s. 610.)
20.
Rätten att uppföra ett byggnadsverk med sådan yta eller höjd som följer av en byggrätt kan således inte tillämpas så att att den hamnar i konflikt med egendomsskyddet. En myndighet som prövar en ansökan om bygglov måste i ett sådant läge i första hand upprätthålla principerna för egendomsskyddet, bl.a. den enskildes rätt att använda sin egendom på det sätt denne önskar.
21.
En konsekvens av detta är att byggnadsnämnden vid en bygglovsprövning måste ge den vars rätt till egendom hotas möjlighet att förklara om denne motsätter sig eller godkänner åtgärden. För att handläggningen ska vara förenlig med Europakonventionen måste detta ske oavsett om en sådan skyldighet följer av plan- och bygglagen eller ej (se NJA 2015 s. 323 p. 13).
HD:s bedömning
22.
Den ändring av garagets takkonstruktion som P.S. låtit utföra får visserligen anses vara förenlig med detaljplanen. Åtgärden har emellertid orsakat skada på U.J:s och U.B:s bostadshus. De har motsatt sig åtgärden. Något allmänt intresse som talar för att åtgärden bör tillåtas föreligger inte, och P.S:s intresse av att få utföra den får anses vara högst begränsat. Åtgärden har inte heller varit nödvändig.
23.
Mot denna bakgrund kan det inte anses förenligt med egendomskyddet att ge bygglov för åtgärden.