TS får ju gärna ge fler detaljer. T ex hur grannmedgivandet är utformat.
Till dess kan man ju fortsätta spekulera...
Det är väl inget konstigt att TS, "i samband med bygglovsansökan" för huvudbyggnaden, använde de ritningarna och ritade till en attefallstillbyggnad, som tidigare grannen godkände (förhoppningsvis skriftligt).
Till dess kan man ju fortsätta spekulera...
Det är väl inget konstigt att TS, "i samband med bygglovsansökan" för huvudbyggnaden, använde de ritningarna och ritade till en attefallstillbyggnad, som tidigare grannen godkände (förhoppningsvis skriftligt).
Är det så att ni (TS) tänkte utnyttja attefallstillbyggnaden samtidigt som ni bygger huvudbyggnaden för att kunna överskrida byggnadsarean som detaljplanen anger? Eller att delar av byggnaden skulle hamna på prickad mark och byggnadsnämnden inte kunde godkänna det som en liten avvikelse? Det är de scenario jag kommer att tänka på med den information TS lämnat så här långt. Därav min fråga tidigare, varför TS inte sökte bygglov för hela byggnaden på en gång? Det är ju inte länge sedan bygglovet beviljades och TS hade redan då de 15 kvm extra med i beräkningen.
För att en attefallsåtgärd ska tillåtas krävs att det finns en huvudbyggnad på fastigheten och enligt PBL ska det också finnas slutbesked på densamma innan startbesked för attefallsåtgärder kan beviljas. Jag vet att en del kommuner ”slirar” lite på detta eftersom det verkar konstigt att behöva bygga en vägg/del av fasad för att få slutbesked och sedan riva den och bygga till en attefallstillbyggnad omgående. Enligt paragraferna är detta fel. Jag har ännu inte hört att något ärende gällande detta prövats i högre instans men det vore intressant att se vad utfallet skulle bli, särskilt nu när grannar kan överklaga ett startbesked.
För att en attefallsåtgärd ska tillåtas krävs att det finns en huvudbyggnad på fastigheten och enligt PBL ska det också finnas slutbesked på densamma innan startbesked för attefallsåtgärder kan beviljas. Jag vet att en del kommuner ”slirar” lite på detta eftersom det verkar konstigt att behöva bygga en vägg/del av fasad för att få slutbesked och sedan riva den och bygga till en attefallstillbyggnad omgående. Enligt paragraferna är detta fel. Jag har ännu inte hört att något ärende gällande detta prövats i högre instans men det vore intressant att se vad utfallet skulle bli, särskilt nu när grannar kan överklaga ett startbesked.
Redigerat:
Huvudbyggnaden är uppförd och ska inom kort få slutbesked. Vi har då påbörjat process med kommunen för uppförande av atterfallsåtgärd. Eftersom vi redan på ritbordet planerade huset så ska köket bli i atterfallsåtgärden, var vi noga med att få grannmedgivande innan vi startade bygget av huvudhuset. Vi har skriftligt medgivande med karta där atterfallsåtgärden är inriktad,måttsatt med avstånd preciserade till fastighetsgräns. Detta är undertecknat av tidigare granne. Det fick vi i sommaren 2018. Nu säger handläggaren att det inte gäller för att man kan inte få medgivande för byggnation i framtid. Tycker det låter märkligt. Det tar ju tid att bygga och grannmedgivande vill en ju få innan byggprocessen. Jag har läst både dom i MÖD samt på boverket att medgivande följer fastighet och inte ägare. Så frågan är om ett grannmedgivande är tidsbegränsat.
För att attefallshus ska kunna byggas så krävs ett befintligt en-eller tvåbostadshus och det verkar ju inte vara klart ännu. Så frågan är väl också om ett granneyttrande kan göras på en byggnad som i sin tur kräver en färdigställd byggnad som inte är uppförd.
edit, uppförd i detta fallet är att huvudfastigheten ej fått beviljat slutbesked.
edit, uppförd i detta fallet är att huvudfastigheten ej fått beviljat slutbesked.
Det är inget atterfallshus. Det är en atterfallsåtgärd.
Huvudhuset ska vi få slutbesked på inom någon vecka. Vi har varit i kontakt med kommunen för anmälan av atterfallsåtgärd för att få det att flyta på. Det var i samband med detta som kommunen säger att nytt grannmedgivande ska lämnas in. Frågan är är ett grannmedgivande tidsbegränsat?
Huvudhuset ska vi få slutbesked på inom någon vecka. Vi har varit i kontakt med kommunen för anmälan av atterfallsåtgärd för att få det att flyta på. Det var i samband med detta som kommunen säger att nytt grannmedgivande ska lämnas in. Frågan är är ett grannmedgivande tidsbegränsat?
Å ena sidan låter handläggarens resonemang rimligt. Om det inte går att göra bygganmälan innan huvudbyggnaden finns, så borde alla handlingar, även grannemedgivandet vara efter det datumet. Men samtidigt tvivlar jag på att det finns någon paragraf som behandlar frågan.
Men är det problem att få ett nytt grannemedgivande? Det vore ju helt klart det smidigaste.
Om det nu är köket som skall ligga i utbyggnaden, går det att få igenom bygget avhuvudbyggnaden utan kök?
Själva frågan, hur mycket av "färskvara" är ett grannemedgivande, är rätt intressant. Det finns väl knappast någon regel som säger att man måste nyttja medgivandet inom ex. 6 månader. Å andra sidan skulle det ju kunna bli rätt vansinnigt om man kan komma och börja bygga en friggebod 50 år efter att man fått ett medgivande.
Men är det problem att få ett nytt grannemedgivande? Det vore ju helt klart det smidigaste.
Om det nu är köket som skall ligga i utbyggnaden, går det att få igenom bygget avhuvudbyggnaden utan kök?
Själva frågan, hur mycket av "färskvara" är ett grannemedgivande, är rätt intressant. Det finns väl knappast någon regel som säger att man måste nyttja medgivandet inom ex. 6 månader. Å andra sidan skulle det ju kunna bli rätt vansinnigt om man kan komma och börja bygga en friggebod 50 år efter att man fått ett medgivande.
Då förstår jag er process, ni bakade in attefallstillbyggnaden redan i planeringsstadiet. Var detta för att byggrätten inte räckte till annars? Eller att delar av byggnaden hamnade på prickad mark?L Lillis Ced skrev:
Tanken med attefallstillbyggnaden var egentligen inte att den ska användas för att tänja på detaljplanens bestämmelser vid nybyggnation, utan ska ses som en möjlighet för mindre åtgärder allt eftersom. En huvudbyggnad (en- eller tvåbostadshus) ska finnas på fastigheten innan attefallsåtgärden kan ges startbesked. Rent tekniskt bli det så hos er om ni får slutbesked för huvudbyggnaden och sen startbesked för attefall. Men fram till slutbeskedet ”finns inte” huvudbyggnaden. Ni har fått grannegodkännande på något som vid det tillfället inte var tillåtet eftersom en huvudbyggnad saknades. Det är troligen där handläggaren menar att grannemedgivandet inte gäller för framtida byggnation. Medgivandet för åtgärd B gäller inte eftersom åtgärd A, vilken krävs, saknas och inte ens var påbörjad vid grannhörandet. Jag skulle påstå att grannemedgivandet inte gäller oavsett nya grannar eller inte. Har ni pratat med nya grannarna om situationen? Rör det sig om en stor avvikelse från 4,5 meter?
Som jag brukar tillägga, denna tolkning är från min kommun, er kommun kanske resonerar annorlunda.
Medlem
· Västernorrland
· 2 064 inlägg
Det är rimligt att det inte ska gå att ge hur mycket eviga medgivanden som helst i förväg innan åtgärden verkligen är aktuell. Man får anta att de i viss mån ges med förutsättningarna som råder vid den tidpunkten och det kan ju ha förändrats ganska mycket om det gått flera år. Andra saker kan ha byggts under tiden, detaljplan kan ha ändrats osv.
Exakt var gränsen går och hur det bedöms i det enskilda fallet kommer att bli en tolkningsfråga. Det TS får göra för att få klarhet är helt enkelt att överklaga kommunens beslut.
Exakt var gränsen går och hur det bedöms i det enskilda fallet kommer att bli en tolkningsfråga. Det TS får göra för att få klarhet är helt enkelt att överklaga kommunens beslut.
Det finns väl inget beslut att överklaga ännu eller har jag fattat fel?R Räknenisse skrev:
Om grannar inte går med på avstånd till tomtgräns kan ni inte nyttja attefallsregeln utan måste söka bygglov istället. Då kan byggnadsnämnden besluta om bygglov trots grannens protester. Vid anmälningar av attefallsåtgärder har grannen vetorätt, inget medgivande=ingen byggnad.
Fast om man gör bygganmälan, med (enligt kommunen) ogiltigt grannemedgivande, så lär väl kommunen fatta ett beslut om att avslå bygganmälan (eller vad det kan heta om man nekar starttillstånd). Det beslutet bör ju gå att överklaga.
Ja, det går att överklaga nekat startbesked. Men vad jag tolkar så har TS inte fått något sådant beslut ännu.H hempularen skrev:
Bäst tycker jag det vore att prata med grannarna och få veta deras åsikt. De kanske inte alls har något emot era planer och då är det ju bara att bygga på när startbesked givits. Protesterar de får ni söka bygglov eller omarbeta husets utformning.
Medlem
· Västernorrland
· 2 064 inlägg
Om bygget står och faller med att detta medgivande godkänns så kommer det bli en fråga om att överklaga. Det var så jag menade.M MetteKson skrev:
Antog att det inte går att få bygglov, annars hade man väl byggt huset så från första början?
Då förstår jag hur du menar. Jag misstänker också att de använder attefall för att ett bygglov med den ytan/placeringen inte skulle ha beviljas. Knivig sits TS har hamnat i, jag skulle inte våga göra som denne, i alla fall inte när bygget hamnar närmre granne än 4,5 meter och kräver medgivande.R Räknenisse skrev:
Nu kanske jag är ute och cyklar. Men är det inte också så, att vid en bygganmälan skall väl kommunen egentligen inte pröva om reglerna för bygglovsfrihet är uppfyllda. Utan bara hantera byggtekniska frågor, tillgänglighets, brandskydd osv. Att hålla sig inom kraven för attefallsåtgörder ligger såvitt jag uppfattat helt på byggherren, och om man inte uppfyller de kraven så blir det en tillsynsfråga för kommunen som ett svartbygge.
Men det är i så fall et annat ärende än bygganmälan.
Men det är i så fall et annat ärende än bygganmälan.
