Grannmedgivande
hej, hoppas någon vet vad som gäller i frågan om bygglov. innan vi skickade in bygglov av vårt fritidshus fick vi ett skriftligt grannmedgivande då vi kommer närmare än 4,5 m från tomtgräns. Allt efter konstens alla regler med hus inritat på karta. Under processen har tidigare granne sålt och vi har fått nya grannar. Kommunen säger att nu att det tidigare godkännandet inte gäller.
Trodde medgivande följde huset och inte ägare. Någon som vet.
Lillis
Trodde medgivande följde huset och inte ägare. Någon som vet.
Lillis
Megivandet som jag vet följer fastigheten och inte ägaren som sagt. Hur är statusen på ärendet? Är allting avslutat i ärendet eller har du inte fått något beslut i ärendet?
Ts skriver bygglovsansökan och då finns det egentligen inget grannmedgivande.
Kommunen ska göra ett grannhörande. Dvs att direktberörda grannar informeras om ansökan och få möjlighet att komma med synpunkter. Dessa synpunkter tas då med i beslutsunderlaget, men kommunen behöver inte följa grannens synpunkter.
Efter godkänt bygglov ska grannarna informeras om bygglovsbeslutet, som då kan överklagas.
Antagligen överlämnar din kommun grannhörandet till dig i det du kallar grannmedgivandet. Den har dock ingenting att göra med 4,5m till tomtgräns. Skulle det gamla grannhörandet också gälla för din nta grannar, kan de fortfarande överklafa beslutet och då är det bättre att de redan ny kan yttra sig.
Kommunen ska göra ett grannhörande. Dvs att direktberörda grannar informeras om ansökan och få möjlighet att komma med synpunkter. Dessa synpunkter tas då med i beslutsunderlaget, men kommunen behöver inte följa grannens synpunkter.
Efter godkänt bygglov ska grannarna informeras om bygglovsbeslutet, som då kan överklagas.
Antagligen överlämnar din kommun grannhörandet till dig i det du kallar grannmedgivandet. Den har dock ingenting att göra med 4,5m till tomtgräns. Skulle det gamla grannhörandet också gälla för din nta grannar, kan de fortfarande överklafa beslutet och då är det bättre att de redan ny kan yttra sig.
Ett grannemedgivande gäller på sätt o vis aldrig.
Gången är den att OM du vill bygga något som strider mot detaljplanen, ex. för nära gränsen. Då måste kommunen först göra ett s.k grannehörnade. INNAN det fattas beslut om bygglovet. Det innebär att grannarna skall få möjlighet att lämna synpunkter, detta är då en dle av beslutsunderlaget för bygglovsbeslut. Vissa kommuner har tillåtit att den sökande själv frågar grannarna, men det är formellt inte OK. Frågan måste komma från byglovsmyndigheten.
Detta grannehörande är bara "rådgivande" kommunen kan ge bygglov även om grannarna motsätter sig, och de kan neka bygglov även om grannarna är helt med på det.
När kommunen sedan fattat ett bygglovsbeslut, så skall grannarna informeras om att beslutet är taget, oavsett om det strider mot detaljplanen. Grannarna får då några veckor på sig att överklaga beslutet till länsstyrelsen (första instans). En granne har alla möjligheter att överklaga även om man godkänt planerna i det inledande grannehörandet.
OM kommunen inte har skött grannehörandet korrekt, så är bygglovsbeslutet per definition ogiltigt. Och länsstyrelsen kommer att stoppa bygglovet bara utifrån det skälet, utan vidare prövning av själva bygglovet, om det överklagas.
Så "bottom line" det grannehörande du fixat själv, är inte formellt OK, oavsett att grannen flyttat. Kommunen skall fråga grannen själv på egna underlag. Och är det så att den nya grannen inte gillar bygglovet, så kan den grannen överklaga lovet, även om tidigare granne i grannehörande tyckte att det var OK. Det är själva bygglovet som måste vinna laga kraft, innan man kan känna sig säker.
Begreppet grannemedgivande som används i rubriken, gäller för bygglovsfria byggnader. Som ex. en friggebod. Om du vill bygga en friggebod närmare en gräns än 4,5m. Så är det OK OM grannen ger ett grannemedgivande. I det fallet har alltså grannen vetorätt. Utan medgivande får du inte bygga utan bygglov så nära gränsen. Har du fått ett grannemedgivande (som är giltigt, rätt ritning osv). Så gäller det även om grannhuset skulle byta ägare.
Gången är den att OM du vill bygga något som strider mot detaljplanen, ex. för nära gränsen. Då måste kommunen först göra ett s.k grannehörnade. INNAN det fattas beslut om bygglovet. Det innebär att grannarna skall få möjlighet att lämna synpunkter, detta är då en dle av beslutsunderlaget för bygglovsbeslut. Vissa kommuner har tillåtit att den sökande själv frågar grannarna, men det är formellt inte OK. Frågan måste komma från byglovsmyndigheten.
Detta grannehörande är bara "rådgivande" kommunen kan ge bygglov även om grannarna motsätter sig, och de kan neka bygglov även om grannarna är helt med på det.
När kommunen sedan fattat ett bygglovsbeslut, så skall grannarna informeras om att beslutet är taget, oavsett om det strider mot detaljplanen. Grannarna får då några veckor på sig att överklaga beslutet till länsstyrelsen (första instans). En granne har alla möjligheter att överklaga även om man godkänt planerna i det inledande grannehörandet.
OM kommunen inte har skött grannehörandet korrekt, så är bygglovsbeslutet per definition ogiltigt. Och länsstyrelsen kommer att stoppa bygglovet bara utifrån det skälet, utan vidare prövning av själva bygglovet, om det överklagas.
Så "bottom line" det grannehörande du fixat själv, är inte formellt OK, oavsett att grannen flyttat. Kommunen skall fråga grannen själv på egna underlag. Och är det så att den nya grannen inte gillar bygglovet, så kan den grannen överklaga lovet, även om tidigare granne i grannehörande tyckte att det var OK. Det är själva bygglovet som måste vinna laga kraft, innan man kan känna sig säker.
Begreppet grannemedgivande som används i rubriken, gäller för bygglovsfria byggnader. Som ex. en friggebod. Om du vill bygga en friggebod närmare en gräns än 4,5m. Så är det OK OM grannen ger ett grannemedgivande. I det fallet har alltså grannen vetorätt. Utan medgivande får du inte bygga utan bygglov så nära gränsen. Har du fått ett grannemedgivande (som är giltigt, rätt ritning osv). Så gäller det även om grannhuset skulle byta ägare.
Kanske var otydlig från början, men ville inte bli för långrandig.
För huvudhuset har vi godkänt bygglov. Nu vill vi bygga till 15 kvm , atterfallsåtgärd. Det är det grannmedgivandet som kommunen säger inte gäller. Vi fick godkännandet av tidigare granne år 2018 då vi skickade in bygglov för huvudhuset, bara för att var på den säkra sidan att bygga det huset vi önskade.
För huvudhuset har vi godkänt bygglov. Nu vill vi bygga till 15 kvm , atterfallsåtgärd. Det är det grannmedgivandet som kommunen säger inte gäller. Vi fick godkännandet av tidigare granne år 2018 då vi skickade in bygglov för huvudhuset, bara för att var på den säkra sidan att bygga det huset vi önskade.
L Lillis Ced skrev:
Bygglov för huset och bygganmälan för attefalkshuset har ingenting med varandra att göra.
Du behöver ny grannmedgivande från grannarna (även om det skulle vara samma granne som "godkände en tidigare bygglovsansökan med samma placering)
Du behöver ny grannmedgivande från grannarna (även om det skulle vara samma granne som "godkände en tidigare bygglovsansökan med samma placering)
Men det är för atterfallsåtgärden vi har grannmedgivande. Det är för atterfallsåtgärden kommunen nu vill ha nytt medgivande från ny granne.
Vi har inte byggt atterfallsåtgärden men tanken är att sätta igång med denna.
Vi har inte byggt atterfallsåtgärden men tanken är att sätta igång med denna.
Här kan du läsa om Attefallstillbyggnad;
https://www.boverket.se/sv/PBL-kuns...gglovbefriade-atgarder/tillbyggnad-max-15-m2/
Ett stycke ner i texten står det om grannehörande.
https://www.boverket.se/sv/PBL-kuns...gglovbefriade-atgarder/tillbyggnad-max-15-m2/
Ett stycke ner i texten står det om grannehörande.
Från Mettes länk:
”MÖD har i ett avgörande konstaterat att nuvarande fastighetsägare är bunden av ett medgivande som tidigare fastighetsägare har lämnat (MÖD 2018-06-04 mål nr P 8142-17).”
”MÖD har i ett avgörande konstaterat att nuvarande fastighetsägare är bunden av ett medgivande som tidigare fastighetsägare har lämnat (MÖD 2018-06-04 mål nr P 8142-17).”
Men det verkar ju inte gälla samma ärende, även om det gäller samma fastighet. Om tidigare granne lämnat medgivande för en bygglovbefriad åtgärd i ett bygglovärende för huvudbyggnad (där man inte kan söka för bygglovbefriad åtgärd) och sökande sen skickar in en anmälan för bygglovbefriad åtgärd så är det en ny prövning där grannen måste lämna ett specifikt medgivande.
Tillägg: Efter nya lag- och förordningsändringar får ju grannar överklaga startbesked för bygglovbefriade åtgärder också. Så kommunen kan göra dig en tjänst och hörsamma den nya grannen för att spara dig en juridisk process.
Tillägg: Efter nya lag- och förordningsändringar får ju grannar överklaga startbesked för bygglovbefriade åtgärder också. Så kommunen kan göra dig en tjänst och hörsamma den nya grannen för att spara dig en juridisk process.
fast med denna nya information om ärendet.
Vad exakt var det som tidigare granne godkände? OM det var just en attefallsutbyggnad, och det fanns tydliga ritningar osv. som godkändes. Då borde ju rimligen det grannemedgivandet vara giltigt även nu, något drygt år senare.
Vad exakt var det som tidigare granne godkände? OM det var just en attefallsutbyggnad, och det fanns tydliga ritningar osv. som godkändes. Då borde ju rimligen det grannemedgivandet vara giltigt även nu, något drygt år senare.
Medlem
· Västernorrland
· 2 065 inlägg
Om det gjordes ihop med att bygglovet behandlades är det nog stor risk att det inte är formulerat på sådant sätt att det framgår att grannen uttalat sig specifikt om en attefallsåtgärd som skulle vara utöver det som behandlades i bygglovet.
Här får vi bara lita på att det TS skriver är rätt:
L Lillis Ced skrev:
