67 554 läst ·
169 svar
68k läst
169 svar
Grannen har sågat ner våra träd. Skälig ersättning?
Har du frågat grannen vad han tycker är rimligt att erbjuda dig?M Marrebarre1 skrev:Ja värst vad folk är dramatiska! Jag frågar om vad som är skäligt? . Alltså vi har ingen tvist på något sätt och det är inget bråk men ingen av oss vet hur man ersätter träd? Jag tänkte att jag kunde få 5 st av grannens stora björkar som fortfarande står upp och så kan man ta ner ett i taget. Finns ingen möjlighet att jag får plats med mer ved just nu för det är redan fullt.
Är detta rimligt? Jag kan ju inte leta upp mina träd i världens största hög liksom.
Kan ni inte bara flytta staketet upp mot träden som är kvar? Så får djuren skugga och lite större hageM Marrebarre1 skrev:Grannen har anlitat en gubbe som skulle ta ner träd och sly på deras mark. Nu har han även tagit ner ca 20 träd på våran mark. Fattar inte hur man kan missa lantmäteriets pinnar då gränserna var utmärkta i en lantmäteriförrättning pga avstyckning och försäljning för några år sedan men men.
Det var väl inga märkvärdiga träd. Några stora björkar och granar och andra träd jag inte vet vad dom heter. Det är tråkigt dock för dessa träd utgjorde skugga för våra djur på sommaren och vindfång och nu kommer dom inte ha tillgång till skugga.
Vad är skälig ersättning och hur räknar man ut det? Får vi tillbaka våra nersågade träd på något sätt eller blir det så att det blir grannens träd nu?
Det verkar inte som att det är något större ekonomiskt värde i de träd som är avverkade. Sätt dig ned med din granne, dela några öl eller en kopp kaffe, stämm av huruvida din granne kan/vill plantera tillbaka en del av det det vindfång/skugga du saknar. Björk och Al är snabbväxande och fyller den funktion du saknar inom 5-10 år. Trots allt ska du och din granne leva sida vid sida många år. Det kan vara trevligt för er att ha en anekdot att skratta åt när ni träffas vid trevliga umgängesformer.M Marrebarre1 skrev:Grannen har anlitat en gubbe som skulle ta ner träd och sly på deras mark. Nu har han även tagit ner ca 20 träd på våran mark. Fattar inte hur man kan missa lantmäteriets pinnar då gränserna var utmärkta i en lantmäteriförrättning pga avstyckning och försäljning för några år sedan men men.
Det var väl inga märkvärdiga träd. Några stora björkar och granar och andra träd jag inte vet vad dom heter. Det är tråkigt dock för dessa träd utgjorde skugga för våra djur på sommaren och vindfång och nu kommer dom inte ha tillgång till skugga.
Vad är skälig ersättning och hur räknar man ut det? Får vi tillbaka våra nersågade träd på något sätt eller blir det så att det blir grannens träd nu?
Vi löste motsvarande genom att grannen satte upp ett skuggande, vindskyddande plank. Det kostade nog honom an slant men är man dum och sågar ner viktiga träd kostar det. Hade hellre haft mina träd och sly dår istället.M Marrebarre1 skrev:Grannen har anlitat en gubbe som skulle ta ner träd och sly på deras mark. Nu har han även tagit ner ca 20 träd på våran mark. Fattar inte hur man kan missa lantmäteriets pinnar då gränserna var utmärkta i en lantmäteriförrättning pga avstyckning och försäljning för några år sedan men men.
Det var väl inga märkvärdiga träd. Några stora björkar och granar och andra träd jag inte vet vad dom heter. Det är tråkigt dock för dessa träd utgjorde skugga för våra djur på sommaren och vindfång och nu kommer dom inte ha tillgång till skugga.
Vad är skälig ersättning och hur räknar man ut det? Får vi tillbaka våra nersågade träd på något sätt eller blir det så att det blir grannens träd nu?
Undvik det, ser konstigt ut i vår natur. Låt björkarna sköta det själva, även hassel då jag tyckte mig se något sådant kapat, det kommer att växa snabbt och slyröj/gallra ut efter behov.M Marrebarre1 skrev:Tyckte energiskog lät bra? Vad händer om man låter dom stå kvar? Man behöver tydligen inte så om heller.
Energiskog, skog som odlas på åkermark för utvinning av energi.
Energiskogsodlingar består i Sverige oftast av buskformiga pilar av släktet Salix (salixodling). Träden skördas normalt 3–5 år efter planteringen, då de har blivit cirka 5–7 meter höga. Därefter mals de till flis för att användas som bränsle i ett värme- eller värmekraftverk. De kan även vidareförädlas, exempelvis till etanol.
Energiskog har också den fördelen att den kan rena jordbruksmarken från tungmetaller, som kadmium. Salix är bra på att ta upp kadmiumet som sedan lagras i biomassan. Efter förbränningen kan det urskiljas ur askan.
Energiskog som odlas vid vattendrag i närheten av åkrar har funktionen att de bland annat tar upp kväve. På så sätt växer energiskogen bättre och kvävet kommer inte ut till havet eller sjön, vilket hade kunnat leda till övergödning.
Och som du är inne på som ersättning, grannen får lägga ned någon/några björkar när du har behov av ved. Sedan kan du själv ta hand om veden utifrån eget bruk på platsen.
Det är alltså inte en villatomt utan en jordbruksfastighet med djurhållning? Har avverkningen påverkat skugga, vindfång och regnskydd så att det försvårar djurhållning på platsen? Krävs det några kostsamma åtgärder eller ändring av rutinerna med tanke på djuren?M Marrebarre1 skrev:
Vafalls! Men skit i pinnarna! Vi har ju större problem här att jobba med, så här kan du ju inte ha det!?M Marrebarre1 skrev:
Förstår du hår många trådar det finns på detta forum där du utesluts från den korrekta lösningen, du kan ju råka ut för alla möjliga konstiga gåvor om dina grannar får nys om detta. Att komma över med en flaska whiskey och ett ärligt förlåt är ju lösningen på 1000 och 1 olika problem grannar emellan.
Det här kan bli en släktfejd i generationer. Men om det ska bli rätt, måste du komma med ett underbyggt krav. Ta hjälp av en Arboristisk firma som kan komma med en riktig värdering.M Marrebarre1 skrev:Grannen har anlitat en gubbe som skulle ta ner träd och sly på deras mark. Nu har han även tagit ner ca 20 träd på våran mark. Fattar inte hur man kan missa lantmäteriets pinnar då gränserna var utmärkta i en lantmäteriförrättning pga avstyckning och försäljning för några år sedan men men.
Det var väl inga märkvärdiga träd. Några stora björkar och granar och andra träd jag inte vet vad dom heter. Det är tråkigt dock för dessa träd utgjorde skugga för våra djur på sommaren och vindfång och nu kommer dom inte ha tillgång till skugga.
Vad är skälig ersättning och hur räknar man ut det? Får vi tillbaka våra nersågade träd på något sätt eller blir det så att det blir grannens träd nu?
Det finns en beräkningsform som heter Alnarps metoden. Det är praxis för urbana och trädgårdsträd. Mellan 20-50 tusen per träd. Med det som underlag kan du visa din välvilja och pruta på detta.
Vast det är väl knappast att kalla välvilja, vi snackar ju om några slykvistar vid en hage här. Ersättningen måste ju vara på den nivån att grannen kan kräva den av företaget som gjort fel. kommer man släpande med krav på 10.000kr för några pinnar kommer de ju blankt vägra och då sätter man grannen till att processa mot företaget. Be om 2000kr och låt det vara glömt, det bör räcka för att TS ska kunna köpa sig några bra start whiskey för att jobba sig in i värmen som go-drickare.J Jonas928 skrev:Det här kan bli en släktfejd i generationer. Men om det ska bli rätt, måste du komma med ett underbyggt krav. Ta hjälp av en Arboristisk firma som kan komma med en riktig värdering.
Det finns en beräkningsform som heter Alnarps metoden. Det är praxis för urbana och trädgårdsträd. Mellan 20-50 tusen per träd. Med det som underlag kan du visa din välvilja och pruta på detta.
Alnarpsmodellen gäller ju inte för skog (vilket redan skrivits flera gånger i tråden om du hade orkat läsa).J Jonas928 skrev:Det här kan bli en släktfejd i generationer. Men om det ska bli rätt, måste du komma med ett underbyggt krav. Ta hjälp av en Arboristisk firma som kan komma med en riktig värdering.
Det finns en beräkningsform som heter Alnarps metoden. Det är praxis för urbana och trädgårdsträd. Mellan 20-50 tusen per träd. Med det som underlag kan du visa din välvilja och pruta på detta.
Snarare är det då lantmäteriets metod som får användas och den säger en knapp tusenlapp för 20 klena lövträd.
Det återstår att se i sommar när det är full växtlighet. Jag vet inte hur lite/mkt skugga det blir kvar nu Men ja det är ju ett problem såklart om det inte går att erbjuda skugga på sommaren. Då måste det ordnas på annat sätt.B Blejdarn skrev:
Jag kan inte flytta upp ngt staket för där ska grannens hästar gå och jag vill inte ha dom för nära. I somras hade dom allvarlig smitta så jag kunde inte använda mitt bete som det var tänkt så jag fick köpa massa hö till 10 hästar istället och ha dom i vinterhagarna.S Snabelapa skrev:
Nu får dom väl inte någon smitta så igen men jag vill inte lämna det upp till någon annan utan den kontrollen vill jag själv ha.