Åk till byggoden på den lokala återvinningsstationen och leta upp lite beggad trall i liknande utseende som eran, åså gör ni en fris längst ut, de blir snyggt!
Fun fact - 9 av 10 människor som bor i en BRF tror att de äger bostaden de bor i.
Det måste ju också finnas närhet till en "gräns" för att grannemedgivande alls ska bli aktuellt för att lyfta et ökade bygglovskravet för att genomföra vissa åtgärder inom 4,5 m från gränsen. Vilken gräns tänker du på i BRF-sammanhang? Det finns ju inga.T TypRätt skrev:
Ytterligare en aspekt är likabehandlingsprincipen. Styrelsen får inte ge dispenser godtyckligt till vissa medlemmar. Om TS' granne får bygga "fritt" så får alla det. Mycket förenklat uttryckt givetvis...O skrev:
Jag brukar tänka så här, efter att ha bott en hel del år i BRF-höghus:Kvackatore skrev:
Hälften av medlemmarna tror att de bor i hyresrätt och ställer sig och skriker utanför ordförandens dörr när kylskåpet pajar.
Andra hälften tror att de har äganderätt och river alla väggar hej vilt.
BRF är en problematisk boendeform rent pedagogiskt...
Du har ju någon form av gräns, tomträttsindelning eller vad det kan tänkas kallas. Du har ju uppenbart rätt till en hemfridszon. Det var ju någon skrivelse om att även en hyresgäst räknas som granne dvs det räcker inte med hyresvärd.Claes Sörmland skrev:
Men vidare granskning gör att jag nog tar tillbaka det jag skrev. Det verkar uttryckligen behöva vara fastighetsgränsen det ska röra sig om. Innanför verkar det enbart vara Styrelsen som har något att säga om saken.
Vem som äger marken spelar ingen roll för att bevilja bygglov enligt PBL, du kan söka bygglov på vilken fastighet du vill. Däremot får du inte bygga det du fått bygglov för om inte markägaren godkänner det.
Det vanligaste är att marken inte är upplåten med bostadsrätt utan att den disponeras av föreningen. Till detta kan komma att föreningen har gett en viss bostadsrättshavare en benefik nyttjanderätt att disponera viss mark utanför en lägenhet. Ytterligare en variant som blev möjlig lite senare i bostadsrättslagen är att viss mark har upplåtits som en del av bostadrätten, den är alltså en del av bostadsrättslägenheten.T TypRätt skrev:
Jag tror det är rätt oklart om t ex en sådan gräns mot upplåten mark innebär att grannemedgivande ska ges för åtgärd inom 4,5 m från gränsen. Om t ex föreningen behöver ett skriftligt grannemedgivande från sin medlem bostadsrättshavaren för att få bygga plank inom 4,5 m från gränsen från den mark som har upplåtits som del av bostadsrätten. Det är ju inte enbart fastighetsgräns som enligt praxis innebär att utökad bygglovskrav och möjlighet till skriftligt grannemedgivande. Även andra gränser som erkänns av rättsordningen triggar samma bygglovskrav för åtgärder inom 4,5 m från gränsen, t ex detaljplanegränser, servitutsgränser, gräns mot gemensamhetsanläggning o s v.
Finns ju en del friväxande små buskar som inte behöver klippas under många år.
Växer det in till grannen så har ju grannen rätt att ta bort de grenarna. Grannen verkar ju inte vara mycket för grannsämja i alla fall.
Men man kan ju tänka sig en större perenn också.
Växer det in till grannen så har ju grannen rätt att ta bort de grenarna. Grannen verkar ju inte vara mycket för grannsämja i alla fall.
Men man kan ju tänka sig en större perenn också.
Ni verkar ju ha en ganska ojämlik relation om ni betalat grannens plank men inte vågar plantera en buske på er sida... Förlåt men den psykologin kan inget forum hjälpa er med. Den lättaste utvägen blir ju att ni vänjer er vid den 30-40 cm för långa altanen.B Byggarfia skrev: