1 420 läst ·
33 svar
1k läst
33 svar
Grannemedgivande enligt plan- och bygglagen – vad gäller nu?
Sida 1 av 3
Snygg sammanställning av juridiken kring grannemedgivanden av Bengtsson, f.d chefsrådman i Mark- och miljödomstolen vid Växjö tingsrätt.
Men man ser också yrkesskadorna i texten, detta överdrivna intresse för den osannolika händelsen att grannen drar tillbaka sitt grannemedgivande före spaden sätts i marken. Men jag förstår, det är ju de där gräns- och tvistefallen som hamnar i MÖD så det är klart Bengtsson intresserar sig för dem med den karriär han har bakom sig. Och de roar också mig...
Sen vet jag inte varför Bengtsson ser nyhetsvärde i detta. Grannemedgivanden för bygglovsbefriade åtgärder inom 4,5 m från gränsen har vi haft i många år nu. Och fram till 1 december 2025 var inte ens kravet att det skulle vara skriftligt.
Men man ser också yrkesskadorna i texten, detta överdrivna intresse för den osannolika händelsen att grannen drar tillbaka sitt grannemedgivande före spaden sätts i marken. Men jag förstår, det är ju de där gräns- och tvistefallen som hamnar i MÖD så det är klart Bengtsson intresserar sig för dem med den karriär han har bakom sig. Och de roar också mig...
Sen vet jag inte varför Bengtsson ser nyhetsvärde i detta. Grannemedgivanden för bygglovsbefriade åtgärder inom 4,5 m från gränsen har vi haft i många år nu. Och fram till 1 december 2025 var inte ens kravet att det skulle vara skriftligt.
Redigerat:
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 369 inlägg
JP jar mig veterligen rätt mycket kommuner som kunder, så jag gissar att det här är en beställningsartikel snarare än något han kände att han behövde få ur sig. I och med det kan man nog också se det som doktrin som kan få rätt stor påverkan. Just den här typen av artiklar kommer läsas av handläggare och styra deras beteende.
Jag tänkte att kommunala handläggare redan har Boverkets sidor. Sakligt knastertorra och riktigt bra. Vanligen referat direkt till lagtext, proposition eller dom. Som man vill att en svensk myndighet ska kommunicera.
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 369 inlägg
Och likafullt betalar de rejäla pengar för saker som JP Infonet.
Eftersom grannmedgivandet kan återtas under hela byggprocessen och eftersom det leder till stora ekonomiska konsekvenser för byggherren, så funderar jag på om man inte kan avtala om den risken civilrättsligt. Skulle man i ett grannmedgivande även kunna ha med ett avtal som tydliggör att grannen som återtar sitt grannmedgivande åtar sig att bära samtliga dittills nerlagda kostnader för bygget, samt samtliga kostnader som uppkommer för återställning? Självklart får det vara med en ventil i avtalet att grannen inte behöver stå för några kostnader alls vid ett återtagande av grannmedgivandet om bygget väsentligen avviker från grannmedgivandet. Men så länge grannmedgivandet följs så är det grannen som gett grannmedgivandet som får stå för de ekonomiska konsekvenserna av ett återtagande av grannmedgivandet.Claes Sörmland skrev:
Snygg sammanställning av juridiken kring grannemedgivanden av Bengtsson, f.d chefsrådman i Mark- och miljödomstolen vid Växjö tingsrätt.
Men man ser också yrkesskadorna i texten, detta överdrivna intresse för den osannolika händelsen att grannen drar tillbaka sitt grannemedgivande före spaden sätts i marken. Men jag förstår, det är ju de där gräns- och tvistefallen som hamnar i MÖD så det är klart Bengtsson intresserar sig för dem med den karriär han har bakom sig. Och de roar också mig...
Sen vet jag inte varför Bengtsson ser nyhetsvärde i detta. Grannemedgivanden för bygglovsbefriade åtgärder inom 4,5 m från gränsen har vi haft i många år nu. Och fram till 1 december 2025 var inte ens kravet att det skulle vara skriftligt.
Om byggherren väljer att söka bygglov istället för att återställa när ett grannmedgivande har återtagits under pågående bygge anser jag personligen att det är en kostnad som byggherren får stå för, för bygglov hade behövts ändå om grannmedgivandet aldrig hade utfärdats från början.
Om kostnaden för bygget vida överstiger kostnaden för ett bygglov skulle jag se till att antingen ha avtalad kostnadstäckning från grannen, eller söka ett frivilligt bygglov.
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 369 inlägg
Kan det? Jag skulle tro tvärtom, att en domstol skulle komma fram till att det är bindande så snart byggherren dragit på sig substantiella kostnader för bygget – alltså egentligen då snart man beställt hem material, man behöver nog inte ens satt spaden i marken.M martin.sveg skrev:
Det vore intressant att se några domar i frågan, men utan att ha gjort det utgår jag faktiskt från att du hr fel. Och det utifrån ungefär samma skäl som du själv anför för hur saker borde ändras.
Bengtsson hävdar det i trådstartens länkade text:Nötegårdsgubben skrev:
Kan det? Jag skulle tro tvärtom, att en domstol skulle komma fram till att det är bindande så snart byggherren dragit på sig substantiella kostnader för bygget – alltså egentligen då snart man beställt hem material, man behöver nog inte ens satt spaden i marken.
Det vore intressant att se några domar i frågan, men utan att ha gjort det utgår jag faktiskt från att du hr fel. Och det utifrån ungefär samma skäl som du själv anför för hur saker borde ändras.
"Ett återtagande [av medgivande från granne] innebär att åtgärden blir bygglovspliktig. Sker återtagandet under pågående arbete så krävs följaktligen bygglov för att slutföra åtgärden. Det fortsatta bygget skulle då kunna stoppas, se 11 kap. 31 § PBL. "
Skulle ett sådant avtal ändra på Bengtssons avvisande av möjligheten att lyckas med en skadeståndstalan?M martin.sveg skrev:Eftersom grannmedgivandet kan återtas under hela byggprocessen och eftersom det leder till stora ekonomiska konsekvenser för byggherren, så funderar jag på om man inte kan avtala om den risken civilrättsligt. Skulle man i ett grannmedgivande även kunna ha med ett avtal som tydliggör att grannen som återtar sitt grannmedgivande åtar sig att bära samtliga dittills nerlagda kostnader för bygget, samt samtliga kostnader som uppkommer för återställning? Självklart får det vara med en ventil i avtalet att grannen inte behöver stå för några kostnader alls vid ett återtagande av grannmedgivandet om bygget väsentligen avviker från grannmedgivandet. Men så länge grannmedgivandet följs så är det grannen som gett grannmedgivandet som får stå för de ekonomiska konsekvenserna av ett återtagande av grannmedgivandet.
Om byggherren väljer att söka bygglov istället för att återställa när ett grannmedgivande har återtagits under pågående bygge anser jag personligen att det är en kostnad som byggherren får stå för, för bygglov hade behövts ändå om grannmedgivandet aldrig hade utfärdats från början.
Om kostnaden för bygget vida överstiger kostnaden för ett bygglov skulle jag se till att antingen ha avtalad kostnadstäckning från grannen, eller söka ett frivilligt bygglov.
"Att försöka sig på en skadeståndstalan emot den ångrande grannen [som har dragit tillbaka sitt grannemedgivande], oavsett dennes bevekelsegrunder, torde dock vara uteslutet, med tanke på de begränsade möjligheterna till skadestånd för ren förmögenhetsskada i 2 kap. 2 § skadeståndslagen (1972:207)."
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 369 inlägg
Tack! En pensionerad domares ord väger förstås tungt i en sådan fråga, likafullt tror och hoppas jag att en faktisk praxisdom skulle komma till motsatt position, alltså att medgivandet blir ianspråktaget och oåterkalleligt så snart det lett till att åtgärden påbörjats.Claes Sörmland skrev:
Bengtsson hävdar det i trådstartens länkade text:
"Ett återtagande [av medgivande från granne] innebär att åtgärden blir bygglovspliktig. Sker återtagandet under pågående arbete så krävs följaktligen bygglov för att slutföra åtgärden. Det fortsatta bygget skulle då kunna stoppas, se 11 kap. 31 § PBL. "
En fundering.
Det faktum att möjligheten att dra tillbaka ett grannemedgivande lyfts i offentligheten och hur enkelt och konsekvenslöst det är för den granne som har gett medgivandet, lär det ändra på folks beteende. När detta får spridning t ex via Bengtssons artikel, våra diskussioner här på BH, andra sociala medier och t o m traditionell media (EDIT: och AI som läser BH och Bengtsson!) planteras kunskapen om att man kan göra det. Och det ändrar på maktsymmetrin mellan grannarna, så att den som har gett medgivandet nu s a s sitter i en position att trycka till sin granne juridiskt. Och inte minst här på BH vi vet att grannar ofta träter.
Min spaning är att detta blir ett självspelande piano, att lagstiftaren har skapat ett vapen i grannstrider. Och detta hade kunnat undvikas t ex genom att ta bort 4,5 m-regeln så att grannemedgivande inte hade behövts. Det är ju ändå ett helt godtyckligt avstånd till gräns som inte objektivt kan länkas till olägenhet för grannen mer än något annat mått.
Det faktum att möjligheten att dra tillbaka ett grannemedgivande lyfts i offentligheten och hur enkelt och konsekvenslöst det är för den granne som har gett medgivandet, lär det ändra på folks beteende. När detta får spridning t ex via Bengtssons artikel, våra diskussioner här på BH, andra sociala medier och t o m traditionell media (EDIT: och AI som läser BH och Bengtsson!) planteras kunskapen om att man kan göra det. Och det ändrar på maktsymmetrin mellan grannarna, så att den som har gett medgivandet nu s a s sitter i en position att trycka till sin granne juridiskt. Och inte minst här på BH vi vet att grannar ofta träter.
Min spaning är att detta blir ett självspelande piano, att lagstiftaren har skapat ett vapen i grannstrider. Och detta hade kunnat undvikas t ex genom att ta bort 4,5 m-regeln så att grannemedgivande inte hade behövts. Det är ju ändå ett helt godtyckligt avstånd till gräns som inte objektivt kan länkas till olägenhet för grannen mer än något annat mått.
Redigerat:
Det perfekta utpressningsverktyget, man väntar tills bygget är nästan klart, sedan begär man betalning för att man inte ska ångra sig...Claes Sörmland skrev:
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 369 inlägg
Ja, avtal går före skadeståndslagen, det står uttryckligen i 1 kap. 1 §.Claes Sörmland skrev:
Men det här är ju tänkt att vara en enkel fråga, grannmedgivanden alltså. Att man ska behöva tilläggsavtal för att skydda byggherren mot att grannen ändrar sig går emot själva grundtanken med systemet. Om det är så borde saken lösas med ett förtydligande i lagen om när medgivandet får bindande verkan.
Samtidigt, eftersom det inte finns någon tidsram för hur länge åtgärden kan utföras (till skillnad mot bygglovsgivna åtgärder där det finns tidsramar) så blir det ju lite märkligt. Låt oss säga att jag säkrar grannes medgivande för ett gränsnära garage. Jag sätter ganska direkt igång att schakta lite med en minigrävare, gjuter lite plintar, sätter upp en stolpar och kanske ett regelverk. Jag fick billigt överskottsvirke av min bror. Men sen tar annat i livet över och pengakassan sinar. Som det ofta gör för oplanerade fritidsbyggande män.Nötegårdsgubben skrev:
Nu står mitt bygge där några år, virket grånar och det börjar likna ett grovsopupplag mer och mer. Den trasiga gamla grillen hamnade visst där och så köpte jag lite för mycket byggnadsmaterial som vädret nu har förstört och den gamla röda rostiga Kian som frun hade tills länkarmarna gick sönder hamnade visst också där. Ja, jag ska åka till tippen med det, snart.
Grannens irritation växer och trots min försäkran att det nog ska byggas klart nästa vår så händer inget. Någonstans här år fem går topplocket för grannen som meddelar att grannemedgivandet är tillbakadraget. Jag förklarar att han är en idiot och så kan man inte bete sig. Riktigt fult att ge sig på mig när jag ligger ned så här efter att jag blev uppsagd och dessutom lämnade min fru mig i höstas och jag kämpar med att köra runt barnen med delat boende. Han svarar på min utskällning med att anmäla mitt bygge till byggnadsnämnden.
Jag är inte så säker på var detta hamnar, varken hos byggnadsnämnden eller i MÖD...
Redigerat: