Paul-Staffanstorp
Här kommer en bild som visar hur de har tänkt med det nya systemet enligt LIP...

Laxprofilerad plåt som är 16mm tjock från topp till botten och denna läggs lös på bjälklaget...

Sedan armering på detta och distanser på 10mm rörelsefog längs väggarna innan man gjuter på detta.
 
  • IMAG0002.jpg
    Inloggade ser högupplösta bilder
    Skapa konto
    Gratis och tar endast 30 sekunder
Vad är vitsen med laxprofilerad plåt, funkar inte annan form?
 
JOW skrev:
Vad är vitsen med laxprofilerad plåt, funkar inte annan form?
Någon har väl en svåger som tillverkar laxprofilerad plåt...
 
Paul-Staffanstorp
Kan ju kanske ha med bärigheter att göra och att de låser sig själva i varandra... :rolleyes:
 
Kan räfflingen som blir i spacklet bidra till bättre hålllfasthet tro?
 
Själva konstruktionen är tilltalande,men att ersätta golvspån tror jag inte går igenom, vilket problem konkret löser plåten?
 
Jag tänkte mest att man inte räknade in hållfastheten i plåten utan i "plattan" man gjuter, men man kanske är beroende av den profilen för att kunna räkna hem bärigheten.

Jag antar att vitsen med det hela är att när betongen går in i laxstjärtspåret så låser betongen rörelse effektivt i "triangeln" som blir på var sida om rektangeln (om man ser själva spåret i profil).

Men jag har för mig att det finns andra trapetsformade plåtar på större byggen, men då kanske man gjuter tjockare?
 
Paul-Staffanstorp
Plåten behövs tydligen för att det ska bli en bärande konstruktion eftersom man i annat fall måste gjuta tjockare och då blir det problem med höjderna.

I detta fallet blir det ju ungefär samma bygghöjd som golvspån och flytspackel.
 
Paul-Staffanstorp
pbengtsson skrev:
Själva konstruktionen är tilltalande,men att ersätta golvspån tror jag inte går igenom, vilket problem konkret löser plåten?
Som jag tolkat det så ska plåten och gjutningen ha en rörelsemån på ca: 10mm från väggarna och ligga löst på bjälklaget vilket gör att bjälklaget kan röra sig hur mycket det vill i princip utan att det påverkar golvkonstruktionen.
 
Om man får lägga golvvärmeslangen i bruksatsen så har konstruktionen iaf fördelen att den vatten burna golvvärmen fungerar bra vilket inte alltid blir fallet med spånskiva , gjorde badrum åt min mor på 90 talet med en liknande konstruktion fast hade råspont o masonite under så jag fick fälla ner det i bjälklaget några cm pga bygghöjden
 
Redigerat:
Det bör ju ligga lumppapp eller liknande mellan plåt och bjälklag. Ofixerad galvad plåt mot trä blir oftast världens knäpp- och knarrgenerator. :)
 
ska det gjutas med ROTbruk på eller ska det flytas?
 
Paul-Staffanstorp
Johan Gunverth skrev:
Det bör ju ligga lumppapp eller liknande mellan plåt och bjälklag. Ofixerad galvad plåt mot trä blir oftast världens knäpp- och knarrgenerator. :)
Låter ju vettigt kanske...


nino skrev:
ska det gjutas med ROTbruk på eller ska det flytas?
Tydligen godkänt med vilket som men det blir problem med flytspackel så det med stor sannolikhet hittar någonstans det kan rinna ner i bjälklaget...
 
Paul-Staffanstorp skrev:
Som jag tolkat det så ska plåten och gjutningen ha en rörelsemån på ca: 10mm från väggarna och ligga löst på bjälklaget vilket gör att bjälklaget kan röra sig hur mycket det vill i princip utan att det påverkar golvkonstruktionen.

Förstår inte, om det ligger 10mm fritt/sida, en platta på ett bjälklag, hur ska den ligga kvar när bjälklaget rör sig, den lär ju väga många antal kilo i sig självt, vad håller emot plattans rörelse?
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.