18 682 läst ·
48 svar
19k läst
48 svar
Gjuta platta som håller i 500 år. Vad krävs?
Produkter som diskuteras: "värmeslingorna"
Termiska avfuktare
En termisk avfuktare använder en värmeslinga för att värma luften och sänka den relativa fuktnivån i luften. Varmare luft kan bära mer fukt än kall luft och det är först över 60% relativ fuktighet det börjar bli risk för
Läs mer
Som tidigare sagts i tråden är förhållandet cement/vatten viktigt.
Generellt kan man säga - torrare blandning ger starkare betong.
Som även tidigare sagts påverkas resultatet bla. av den ballast / sand som används och här kommer yrkesskickligheten in. Att blanda exakt rätt mängd vatten till just den pågående blandningen.
Hårdheten på betong brukar man ange i vct (Vatten - Cement - Talet) ju högre värde ju starkare betong. (i badpooler brukar man ha ett vct värde på 40-45)
Nästa komponent är hur mycket luft som betongen innehåller. Mer luft ger svagare betong.
Vill man ha frostbeständig betong tillför man luftporbildande medel (tensider).
Går att tillföra själv, men kräver ett mätinstrument för att få exakt rätt mängd i blandningen.
Det finns en mängd andra tillsatser för att kunna uppnå olika resultat.
ex. i självkompakternade betong minskas luften automatiskt i betongen och blir mer "flytande".
Generellt kan man säga - torrare blandning ger starkare betong.
Som även tidigare sagts påverkas resultatet bla. av den ballast / sand som används och här kommer yrkesskickligheten in. Att blanda exakt rätt mängd vatten till just den pågående blandningen.
Hårdheten på betong brukar man ange i vct (Vatten - Cement - Talet) ju högre värde ju starkare betong. (i badpooler brukar man ha ett vct värde på 40-45)
Nästa komponent är hur mycket luft som betongen innehåller. Mer luft ger svagare betong.
Vill man ha frostbeständig betong tillför man luftporbildande medel (tensider).
Går att tillföra själv, men kräver ett mätinstrument för att få exakt rätt mängd i blandningen.
Det finns en mängd andra tillsatser för att kunna uppnå olika resultat.
ex. i självkompakternade betong minskas luften automatiskt i betongen och blir mer "flytande".
Instämmer med de som föreslår att gjuta platta innanför grundmuren. Ska du ha platta och kunna göra underhåll i 500 år med rimlig insats, så är detta nog enda alternativet.
Vårt 30-talshus har den lösningen. Där gjöt man dessutom plattan efter att innerväggarna byggdes, så i praktiken har vi en platta per rum. Oarmerat, vilket har fungerat bra.
Ta en funderare på radon också. Om inte plattan/radonmattan går under hela huset kan det sippra in i boytor. I planeringsstadiet är det nog relativt enkelt att lösa.
Vårt 30-talshus har den lösningen. Där gjöt man dessutom plattan efter att innerväggarna byggdes, så i praktiken har vi en platta per rum. Oarmerat, vilket har fungerat bra.
Ta en funderare på radon också. Om inte plattan/radonmattan går under hela huset kan det sippra in i boytor. I planeringsstadiet är det nog relativt enkelt att lösa.
De båda väger ungefär lika; men jag bygger hellre ett hus som håller länge och drar ned lite på pastischen. Dessutom är det dyrt/svårt att göra en 100% pastisch (kopia) - var hittar man riktigt duktigt kallmurare? Men det blir inte en egentlig pastisch eftersom huset i huvudsak byggs med traditionella metoder och material. Jag hoppas att utseendet blir tidlöst - att bygga ett modernt hus (till utseendet) i den kulturmiljön skulle fullständigt förstöra platsen. (Det ligger ett 70-talshus i närheten, mitt bland fornminnen, ekhagar och fornåkrar - det ser inte bra ut.)J justusandersson skrev:Traditionell torpargrund är ingen lämplig grundläggningsform om man har energihushållningsambitioner. I så fall får det bli en varm krypgrund. Den största poängen med en betongplatta är att man skapar ett oslagbart värmemagasin. Golvvärme i sig tycker jag inte motiverar betongplatta. Jag uppfattar TS ambition att i första hand bygga något som håller länge, inte göra en historiskt korrekt pastisch.
Klicka här för att svara
Produkter som diskuteras i tråden