I normal fall primas golvet innan armering läggs följt av slinga. Angående val av flytspackel skulle jag personligen inte använda fb6000. Detta beror inte på att det är dåliga produkter kvalitetsmässigt, utan att jag tycker att det är på tok för trögflytande och brinner för snabbt. Ä rinte det enklaste spacklet att använda om man är lekman. Funkar absolut i mindre utrymmen med tunnare kaka, men större badrum med nivåer som du nämner kan det bli väldigt kämpigt att få till det fallmässigt och jämt, utan att man får "rillor" eller fotavtryck i spacklet. spacklet vill helt enkelt inte flyta ut. Detta är min personliga erfarenhet, som säkerligen andra har invändningar mot. smaken är som baken. När det gäller spackling på golvspån så förespråkar en del leverantörer bla tyskbaserade(men mapei-ägda) SOPRO att man använder sig av en specialprimer med kvartssand i. Detta pga att golvspånet ska "suga" åt sig jämt fördelat över golvytan. Detta reducerar risken för att kakan med golvspackel ska släppa från spånet vid rörelser. Alla tillverkare har dock olika lösningar så se till att följa de anvisningar som din leverantör förordnar. Det är också vanligt att primern rollas eller borstas ut outspädd, för att minimera risken för ojämn åtsugning i underlaget.
Är du osäker så prima hellre en gång för mycket än för lite. När primern är torr kan du flytspackla. brukar ta någonstans mellan 20-60 min beroende på temp och fuktighet. Lycka till!
Är du osäker så prima hellre en gång för mycket än för lite. När primern är torr kan du flytspackla. brukar ta någonstans mellan 20-60 min beroende på temp och fuktighet. Lycka till!
Jag såg denna tråd när jag letade efter lite råd om garageklinkringen jag håller på med nu.
Efter några år som båtägare har jag fått lite avog inställning till aluminium. Det första som hänt mig var för några år sedan då jag skulle ta bort mantågsstöttorna (staketet) på båten. De satt som limmade. Rostfria som de var borde de inte påverkas av något och aluminumklumparna de satt i är ju också ett korrosionsfritt material.
Efter denna fadäs har jag insett att de båda materialen inte får ha elektrisk förbindning med varandra om det ska gå bra, dvs att inte aluminiumet ska försvinna och bli aluminiumoxid. Ett vitt pulver som tar betydligt större plats än själva materialet aluminium. Stöttorna fick sitta kvar, de var förenade med sina fötter av aluminium för evigt. Stöttorna av rostfritt borde ha varit elektriskt isolerade med t.ex ett plaströr i aluminiumfotens hål.
Det är väl detta som avses när man anser att alu-plåtar är en riskkonstruktion. I en fuktig miljö blir aluminiumet som ett batteri med andra material. En elektrisk ström kommer att flyta mellan t.ex armeringsstål eller andra material och med tiden försvinner aluminiumplåtarna. Ett vitt pulver finns kvar. Elektriskt isolerande pulver och dessutom en skaplig värmeisolator.
Materialblandning ska ske med försiktighet i fuktiga miljöer. Vad jag numera gör när jag är tvungen att skruva t.ex en rostfri skruv i aluminiumgods är att försöka fylla utrymmet (gängorna) med gängtejp eller Sikaflex för marinbruk så att inget vatten kan tränga in. Då klarar aluminiumet bättre från att offras.
Aluminium står som offermaterial med de flesta andra metaller. Man kan googla på spänningskedjan (om inte inklistringen funkar) för att se vilka material som är riskfyllda att blanda. Ju längre från varandra i spänningskedjan desto större fart på materialvandringen.
Som man kan se finns aluminium bland de material som står långt ned och med järn ger c:a 1 Volt.
Man har alltså gjort ett batteri. Så länge batteriet inte ger nån ström klarar sig aluminiumet (offeranoden) men om man tar ut lite ström i plattan som är fuktig och ingen bra isolator kommer alu-plåten att så småningom att vara borta.
Ämne Normalpotential
(Volt) Galvanisk potential
i havsvatten (Volt) Fluor[1] +3,06 Fluor[2] +2,87 Guld +1,50 +0,42 Klor +1,36 Krom +1,36 Vatten +1,23 Brom +1,07 Järn(III) +0,77 Silver +0,80 +0,19 Jod[3] +0,54 Koppar(I) +0,52 +0,02 Vatten[4] +0,40 Koppar(II) +0,34 +0,02 Klor +0,27 Klor[5] +0,22 Rosttrögt stål 18/8,[6]
passivt tillstånd[7]
+0,09 Brom[8] +0,07 Väte 0,00 Bly -0,13 -0,31 Tenn -0,14 -0,26 Jod[9] -0,15 Nickel -0,23 Kobolt -0,27 Rosttrögt stål 18/8,
aktivt tillstånd[10]
-0,29 Kadmium -0,40 -0,49 Järn(II) -0,44 Krom -0,71 Zink -0,76 -0,86 Mangan -1,05 Aluminium -1,66 -0,51 Titan -1,75 Magnesium -2,38 -1,36 Natrium -2,71 Kalcium -2,84 Kalium -2,92 Litium -3,02
Efter några år som båtägare har jag fått lite avog inställning till aluminium. Det första som hänt mig var för några år sedan då jag skulle ta bort mantågsstöttorna (staketet) på båten. De satt som limmade. Rostfria som de var borde de inte påverkas av något och aluminumklumparna de satt i är ju också ett korrosionsfritt material.
Efter denna fadäs har jag insett att de båda materialen inte får ha elektrisk förbindning med varandra om det ska gå bra, dvs att inte aluminiumet ska försvinna och bli aluminiumoxid. Ett vitt pulver som tar betydligt större plats än själva materialet aluminium. Stöttorna fick sitta kvar, de var förenade med sina fötter av aluminium för evigt. Stöttorna av rostfritt borde ha varit elektriskt isolerade med t.ex ett plaströr i aluminiumfotens hål.
Det är väl detta som avses när man anser att alu-plåtar är en riskkonstruktion. I en fuktig miljö blir aluminiumet som ett batteri med andra material. En elektrisk ström kommer att flyta mellan t.ex armeringsstål eller andra material och med tiden försvinner aluminiumplåtarna. Ett vitt pulver finns kvar. Elektriskt isolerande pulver och dessutom en skaplig värmeisolator.
Materialblandning ska ske med försiktighet i fuktiga miljöer. Vad jag numera gör när jag är tvungen att skruva t.ex en rostfri skruv i aluminiumgods är att försöka fylla utrymmet (gängorna) med gängtejp eller Sikaflex för marinbruk så att inget vatten kan tränga in. Då klarar aluminiumet bättre från att offras.
Aluminium står som offermaterial med de flesta andra metaller. Man kan googla på spänningskedjan (om inte inklistringen funkar) för att se vilka material som är riskfyllda att blanda. Ju längre från varandra i spänningskedjan desto större fart på materialvandringen.
Som man kan se finns aluminium bland de material som står långt ned och med järn ger c:a 1 Volt.
Man har alltså gjort ett batteri. Så länge batteriet inte ger nån ström klarar sig aluminiumet (offeranoden) men om man tar ut lite ström i plattan som är fuktig och ingen bra isolator kommer alu-plåten att så småningom att vara borta.
Ämne Normalpotential
(Volt) Galvanisk potential
i havsvatten (Volt) Fluor[1] +3,06 Fluor[2] +2,87 Guld +1,50 +0,42 Klor +1,36 Krom +1,36 Vatten +1,23 Brom +1,07 Järn(III) +0,77 Silver +0,80 +0,19 Jod[3] +0,54 Koppar(I) +0,52 +0,02 Vatten[4] +0,40 Koppar(II) +0,34 +0,02 Klor +0,27 Klor[5] +0,22 Rosttrögt stål 18/8,[6]
passivt tillstånd[7]
+0,09 Brom[8] +0,07 Väte 0,00 Bly -0,13 -0,31 Tenn -0,14 -0,26 Jod[9] -0,15 Nickel -0,23 Kobolt -0,27 Rosttrögt stål 18/8,
aktivt tillstånd[10]
-0,29 Kadmium -0,40 -0,49 Järn(II) -0,44 Krom -0,71 Zink -0,76 -0,86 Mangan -1,05 Aluminium -1,66 -0,51 Titan -1,75 Magnesium -2,38 -1,36 Natrium -2,71 Kalcium -2,84 Kalium -2,92 Litium -3,02
Redigerat:
Diversearbetare
· Göteborg
· 11 228 inlägg
Håller med i princip, men samtliga föreslagna kontruktioner ovan är torra. Jag har själv kontrollerat den aluminium (golvvärmeplåtar) jag gjutit in och den är på sin höjd lite matt i ytan efter den blöta betongen. Den våta fasen på betongen är kort och i ett hus blir inte betongen utsatt för fukt på samma sett som utomhuskonstruktioner.
Problemet på båtar är att man tror sig ha syrafasta delar i kombination med aluminium, men så sällan är fallet. "Det var bättre förr" sammanfattar läget rätt bra. Det beror mest på att tillverkarna har dålig koll. 316 och 316L tycker de är samma sak, men är helt avgörande. Aluminium kan vara av olika legereringar. Något som är otroligt viktigt att hålla reda på när man t.ex. popnitar i en mast.
Problemet på båtar är att man tror sig ha syrafasta delar i kombination med aluminium, men så sällan är fallet. "Det var bättre förr" sammanfattar läget rätt bra. Det beror mest på att tillverkarna har dålig koll. 316 och 316L tycker de är samma sak, men är helt avgörande. Aluminium kan vara av olika legereringar. Något som är otroligt viktigt att hålla reda på när man t.ex. popnitar i en mast.
Ja, så länge det är torrt händer inget. Det är väl där man kan vara tveksam. Är det alltid torrt? Jag har sett exempel på sönderärgade kopparrör i betongplatta som sannolikt har försvunnit pga att plattan varit fuktig och en jordström sakta ätit upp kopparen.
Kopparrören är anslutna till nätspänningsjord som ofta inte ligger på samma spännin.gspotential som betongplattans omgivning
Kopparrören är anslutna till nätspänningsjord som ofta inte ligger på samma spännin.gspotential som betongplattans omgivning
Diversearbetare
· Göteborg
· 11 228 inlägg
Om jag har fukt i mellanbjälklaget i mitt hus, bör jag nog vara oroligt för annat än jonvandring.forgus31 skrev:
