1 162 läst ·
23 svar
1k läst
23 svar
Fukt från marken genom betongplatta
Det handlar om att fukten underifrån till slut har "mättar" plattan med fukten, under den ytan som har "behandlats" "felaktigt".K Kardan79 skrev:
I ditt fall med ca 130 mm eps & 35 mm flytspackel & sedan golvvärme.
Hindrar man "betongens process" att sakta "ta upp & avge sin fukt" underifrån på en oisolerad platta, så kommer fuktkvoten att stiga i plattan & tillslut uppnå teoretiska 100 % (där du hindrat den naturliga processen)
Golvvärmen gör samtidigt att kapillärkraften i den golvytan ökar, eftersom uppvärmd luft stiger (snabbare).
Detta gör att matrealet under (golvet) också påverkas av kapillärkraften, och i sin tur "drar" fukten underifrån uppåt.
Man måste i dessa konstruktioner bygga så att kapillärkraften hålls "kontrollerad".
Svarar du fel person?J jawen skrev:Det handlar om att fukten underifrån till slut har "mättar" plattan med fukten, under den ytan som har "behandlats" "felaktigt".
I ditt fall med ca 130 mm eps & 35 mm flytspackel & sedan golvvärme.
Hindrar man "betongens process" att sakta "ta upp & avge sin fukt" underifrån på en oisolerad platta, så kommer fuktkvoten att stiga i plattan & tillslut uppnå teoretiska 100 % (där du hindrat den naturliga processen)
Golvvärmen gör samtidigt att kapillärkraften i den golvytan ökar, eftersom uppvärmd luft stiger (snabbare).
Detta gör att matrealet under (golvet) också påverkas av kapillärkraften, och i sin tur "drar" fukten underifrån uppåt.
Man måste i dessa konstruktioner bygga så att kapillärkraften hålls "kontrollerad".
Jag har byggt bort mitt problem och känner till orsaken till det problem jag hade.
Düsseldorff
Byggnadsvårdare
· Bromma
· 3 140 inlägg
Düsseldorff
Byggnadsvårdare
- Bromma
- 3 140 inlägg
Det här med dränering runt en kåk på oisolerad platta som anlagts på underlag med otillräcklig kapilärbrytande verkan är inte ointressant. Jag ställde en massa frågor och läste på om saken i samband med att vi åtgärdade problemen med vårt bostadshus (tog omhand symptomen).J jawen skrev:Man gräver runt huset först och dränerar, så att ny fukt inte "blöter upp" plattan.
Ni får torka ut den fuktiga biten inne med liten fläkt & ev avfuktare någon vecka & sedan utvärdera igen.
Badrummet kan ju vara "boven" till att plattan är fuktig nu, att ni haft läckage vid brunnen tidigare.
Men gör man nu ett "nytt badrum", så försvinner ju felkällan.
Det var då inte någon förståsigpåare vi var i kontakt med som föreslog dränering som en effektiv åtgärd, givet att det inte är ett sutteränghus och att källare saknas. Det borde ju dock ha en påverkan på förutsättningarna åtminstone lokalt, dvs. i plattans ytterkant. Jag tog upp saken bla i kontakter med Ocab, men åtgärden avfärdades helt som dyr och verkningslös.
Då motsäger jag helt vad dina kontakter på b.la Ocab tycker & råder, då vad dem säger inte har någon logik.K Kardan79 skrev:Det här med dränering runt en kåk på oisolerad platta som anlagts på underlag med otillräcklig kapilärbrytande verkan är inte ointressant. Jag ställde en massa frågor och läste på om saken i samband med att vi åtgärdade problemen med vårt bostadshus (tog omhand symptomen).
Det var då inte någon förståsigpåare vi var i kontakt med som föreslog dränering som en effektiv åtgärd, givet att det inte är ett sutteränghus och att källare saknas. Det borde ju dock ha en påverkan på förutsättningarna åtminstone lokalt, dvs. i plattans ytterkant. Jag tog upp saken bla i kontakter med Ocab, men åtgärden avfärdades helt som dyr och verkningslös.
Har man ett hus byggt mellan 1968-1980 med platta på mark & överliggande isolering & uppreglat golv, så har man till 100 % antingen små eller stora "problem". Dvs problem som man "kan leva med", upp till problem som måste åtgärdas.
Under 70-talet när en betongplatta skulle gjutas, så var servisen runt gjutningen/huset mindre bred & ca 50 cm djup.
Servisen under gjutningen & runt plattan utgjordes ofta av osorterat naturgrus, dvs rundade småsten ned till i praktiken 0-fraktion.
Så när hus & tomt sedan stod färdigt, så gick gräsmattan fram till några dm ifrån plattan & huset hade stuprör från takets hängrännor i husets 4 hörn.
50 år senare har organiskt nedbrutna löv, pinnar & barr blivit en jordsörja i plattans yttre dränering ned till flera dm djup & gräsmattan växer sedan länge ända fram till plattan. Runt husets 4 hörns vattenutkast är det ännu värre då mängder av löv, mossa, barr etc via regn sköljts ut & har förmultnat & skapat en jordsörja på ofta flera kvm.
Detta gör att det aldrig torkar upp runt plattan, ofta inte ens sommartid!
Vilket i sin tur gör att markfukten (var sig om den är låg eller hög i området) kommer till största del att gå upp i plattan (& även dra jordorganismer med sig), & successivt mätta den tills "problem" uppstår i boendemiljön.
Att då dränera om med en grövre krossfraktion ex vis makadam 32-64 mm, & samtidigt låta hela ytterdelen av plattan torka upp några veckor hjälper väligt mycket. & i samband tvätta bort synligt "jordsmuts" från plattans sido-ytor när dom är frilagda.
Den "noggranne" passar också på att gräva ned vattenkasetter på husets kortsidor <3 m ut från plattan på 1,5-2 m djup , och leder stuprännornas regnvatten från husets 4 hörn ned till dessa markduk-klädda vattenkasetter.
Att Ocab inte är medvetna om detta problem låter som att vissa anställda har kompetens problem.
Och kostanden för min rekommenderade åtgärd är under 50 tkr, ca 8-10 tkr om du gör den själv.
2-4 vattenkasetter & 20 kvm markduk, 4x6m =24 m 110 mm markrör & några böjar, 1 lass makadam.
Jag tror att fler än du vet hur det gick till på 70-talet och vad som hänt sedan dess. Eller, jag är faktiskt säker på den saken när jag tänker efter. Men tack för utläggningen! 👌J jawen skrev:Då motsäger jag helt vad dina kontakter på b.la Ocab tycker & råder, då vad dem säger inte har någon logik.
Har man ett hus byggt mellan 1968-1980 med platta på mark & överliggande isolering & uppreglat golv, så har man till 100 % antingen små eller stora "problem". Dvs problem som man "kan leva med", upp till problem som måste åtgärdas.
Under 70-talet när en betongplatta skulle gjutas, så var servisen runt gjutningen/huset mindre bred & ca 50 cm djup.
Servisen under gjutningen & runt plattan utgjordes ofta av osorterat naturgrus, dvs rundade småsten ned till i praktiken 0-fraktion.
Så när hus & tomt sedan stod färdigt, så gick gräsmattan fram till några dm ifrån plattan & huset hade stuprör från takets hängrännor i husets 4 hörn.
50 år senare har organiskt nedbrutna löv, pinnar & barr blivit en jordsörja i plattans yttre dränering ned till flera dm djup & gräsmattan växer sedan länge ända fram till plattan. Runt husets 4 hörns vattenutkast är det ännu värre då mängder av löv, mossa, barr etc via regn sköljts ut & har förmultnat & skapat en jordsörja på ofta flera kvm.
Detta gör att det aldrig torkar upp runt plattan, ofta inte ens sommartid!
Vilket i sin tur gör att markfukten (var sig om den är låg eller hög i området) kommer till största del att gå upp i plattan (& även dra jordorganismer med sig), & successivt mätta den tills "problem" uppstår i boendemiljön.
Att då dränera om med en grövre krossfraktion ex vis makadam 32-64 mm, & samtidigt låta hela ytterdelen av plattan torka upp några veckor hjälper väligt mycket. & i samband tvätta bort synligt "jordsmuts" från plattans sido-ytor när dom är frilagda.
Den "noggranne" passar också på att gräva ned vattenkasetter på husets kortsidor <3 m ut från plattan på 1,5-2 m djup , och leder stuprännornas regnvatten från husets 4 hörn ned till dessa markduk-klädda vattenkasetter.
Att Ocab inte är medvetna om detta problem låter som att vissa anställda har kompetens problem.
Och kostanden för min rekommenderade åtgärd är under 50 tkr, ca 8-10 tkr om du gör den själv.
2-4 vattenkasetter & 20 kvm markduk, 4x6m =24 m 110 mm markrör & några böjar, 1 lass makadam.
Rätt stor skillnad på tekniskt & praktiskt kunskap, men sådant kanske inte du kan förstå som vanlig knegare. Men I min värld är skillnaden total.K Kardan79 skrev:
Klicka här för att svara
Produkter som diskuteras i tråden