Frågor om teknik via PM
Hallå alla.
Händer oftare än jag gillar att jag får frågor via PM.
Det berövar frågeställaren input från alla andra kunniga och det berövar alla som själva undrar samma sak möjligheten att läsa frågan och svaren. Lite fräckt att be om gratis konsulttjänst utan att dela med sig till hela forat.
Därför kommer jag publicera frågorna och svaren här förutsatt att jag inte kan se något skäl att låta bli. Skälen kan vara att frågeställaren av samanhanget är lätt att identifiera.
Tråden kan gärna vara allmän. Andra som får intressanta frågor via PM kan gärna ta sig friheten att puplicera här.
Några regler.
Inga taggar till frågeställaren om denne inte själv går in och kommenterar. Skälet till PM kan vara en önskan om att förbli anonym även när det gäller ett nick på internet. För min del skulle det kunna vara att jag använt samma nick överallt i årtionden och i vissa samanhang har jag diskuterat känsliga saker som berör andra personer. Sådant anser jag dårför att alla borde respektera.
Mvh Findus
Händer oftare än jag gillar att jag får frågor via PM.
Det berövar frågeställaren input från alla andra kunniga och det berövar alla som själva undrar samma sak möjligheten att läsa frågan och svaren. Lite fräckt att be om gratis konsulttjänst utan att dela med sig till hela forat.
Därför kommer jag publicera frågorna och svaren här förutsatt att jag inte kan se något skäl att låta bli. Skälen kan vara att frågeställaren av samanhanget är lätt att identifiera.
Tråden kan gärna vara allmän. Andra som får intressanta frågor via PM kan gärna ta sig friheten att puplicera här.
Några regler.
Inga taggar till frågeställaren om denne inte själv går in och kommenterar. Skälet till PM kan vara en önskan om att förbli anonym även när det gäller ett nick på internet. För min del skulle det kunna vara att jag använt samma nick överallt i årtionden och i vissa samanhang har jag diskuterat känsliga saker som berör andra personer. Sådant anser jag dårför att alla borde respektera.
Mvh Findus
Redigerat:
Första frågan.
Hej,
Läst i flera trådar att du verkar vara ha mycket bra koll på hur man tillverkar dörrar. Skulle vara tacksam för svar på mina funderingar. Det är nämligen så att jag håller på att tillverka en garageport som består 2st dörrblad till mitt garage, det är en pardörr/port där varje dörrblad blir 1,6x3,2m. Jag har byggt stommen av stål och tanken är att isolera med cellplast. Varje dörrblad består av 2st stålramar med 50mm luftspalt mellan. Dörrbladen är totalt 100mm tjocka för tanken var att stoppa i cellplast som är 100mm. In och utsida ska täckas med plywood är tanken. Några saker som jag börjat fundera över och gärna skulle vilja ha input på innan jag sätter dit plywood och isolering.
× Det jag blev osäker på nu är om man borde haft någon luftspalt mellan skiva och cellplast? Nu kommer plywooden ligga dikt an cellplasten. Tänker att det nu kan bli risk med fukt/kondens om det inte finns någon avluftningsmöjlighet?
× Brukar man sätta vindduk / ångspärr på dörrar likt man gör i väggar?
× Brukar man på något sätt ventilera en dörr? Genom hål eller ventiler på insidan?
Tacksam för input på mina funderingar.
Med vänliga hälsningar Xxxxx
Hej,
Läst i flera trådar att du verkar vara ha mycket bra koll på hur man tillverkar dörrar. Skulle vara tacksam för svar på mina funderingar. Det är nämligen så att jag håller på att tillverka en garageport som består 2st dörrblad till mitt garage, det är en pardörr/port där varje dörrblad blir 1,6x3,2m. Jag har byggt stommen av stål och tanken är att isolera med cellplast. Varje dörrblad består av 2st stålramar med 50mm luftspalt mellan. Dörrbladen är totalt 100mm tjocka för tanken var att stoppa i cellplast som är 100mm. In och utsida ska täckas med plywood är tanken. Några saker som jag börjat fundera över och gärna skulle vilja ha input på innan jag sätter dit plywood och isolering.
× Det jag blev osäker på nu är om man borde haft någon luftspalt mellan skiva och cellplast? Nu kommer plywooden ligga dikt an cellplasten. Tänker att det nu kan bli risk med fukt/kondens om det inte finns någon avluftningsmöjlighet?
× Brukar man sätta vindduk / ångspärr på dörrar likt man gör i väggar?
× Brukar man på något sätt ventilera en dörr? Genom hål eller ventiler på insidan?
Tacksam för input på mina funderingar.
Med vänliga hälsningar Xxxxx
Mitt svar i PM
Hej Xxxxx
Om jag förstår dig rätt så tänker du ha två öppna ramar med ca 100mm utvändig tjocklek. Antingen rör eller vinklar enl skiss. Om du svetsar ihop ramarna med korta bitar plattjärn som jag ritat med rött i skissen. Då blir hela lådan så styv att ingen plyfa klarar av att böja den även om den är snorblöt på en sida och torr på den andra.
Du måste naturligtvis använda vattenfast plywood (varnar för sk formplywood från brädgårdar. Ej vattenfast). Nu är 100mm ovanligt mycket. Blir till och med 124mm med 12mm plyfa på var sida. Men jag tror ändå att värmen mycket väl klarar av att trycka ev fukt genom dörren utan luftspalt eller fuktspärr. Dörrar med total tjocklek under 90mm (så långt sträcker sig min erfarenhet) får inte problem med fukt på det sättet.
Det sätt som fukt kan orsaka problem är att utsidan blir fuktigare än insidan och att dörrar därmed böjs inåt uppe och nere. Den böjningen behöver du inte bry dig om om dina ramar är tillräckligt förstyvade.
Föreskrifterna i upphandlingsunderlagen tvingar mig ofta använda grisdyr plyfa med fuktspärr av aluminiumplåt. Har under all min erfarenhet inte märkt att det är någon skillnad i böjning jämfört med dörrar utan fuktspärr. Båda böjer sig några mm. Wbp-limmad Finsk björkplyfa är det som funkat bäst för mig, både när det gäller funktion och ekonomi, på målade dörrar. Sådan finns i de format du behöver.
Sammanfattningsvis så är min rekommendation, förutsatt rigid stålkonstruktion, att du varken behöver luftspalt eller fuktspärr. Det är stora ytor. En hel plyfa på den ytan kan sas bubbla sig. Det kommer inte påverka funktionen men ser fult ut. Dessutom blir så stora ytor veka. Lägg in genomgående träreglar i cellplasten som är skruvad/limmade mot plyfan på bägge sidor så reder det sig.
Glöm inte kloss för låsen... eller så svetsar du både lås och gångjärn.
Slutligen.
Föredrar om du ställer frågor i en tråd istället för i PM.
Två skäl.
Forumet har massor med kunniga medlemmar. Min åsikt baserar sig på just mina erfarenheter och jag kan mycket väl lida av tunnelseende. En fördel med mig är kanske att jag bara skriver utifrån mina erfarenheter och därmed inte är en megafon för dogmatiska föreställningar.
Skäl två.
Svaren på sådana här frågor har ett allmänintresse. Flera vill veta vad du frågar om.
Mvh Findus
Hej Xxxxx
Om jag förstår dig rätt så tänker du ha två öppna ramar med ca 100mm utvändig tjocklek. Antingen rör eller vinklar enl skiss. Om du svetsar ihop ramarna med korta bitar plattjärn som jag ritat med rött i skissen. Då blir hela lådan så styv att ingen plyfa klarar av att böja den även om den är snorblöt på en sida och torr på den andra.
Du måste naturligtvis använda vattenfast plywood (varnar för sk formplywood från brädgårdar. Ej vattenfast). Nu är 100mm ovanligt mycket. Blir till och med 124mm med 12mm plyfa på var sida. Men jag tror ändå att värmen mycket väl klarar av att trycka ev fukt genom dörren utan luftspalt eller fuktspärr. Dörrar med total tjocklek under 90mm (så långt sträcker sig min erfarenhet) får inte problem med fukt på det sättet.
Det sätt som fukt kan orsaka problem är att utsidan blir fuktigare än insidan och att dörrar därmed böjs inåt uppe och nere. Den böjningen behöver du inte bry dig om om dina ramar är tillräckligt förstyvade.
Föreskrifterna i upphandlingsunderlagen tvingar mig ofta använda grisdyr plyfa med fuktspärr av aluminiumplåt. Har under all min erfarenhet inte märkt att det är någon skillnad i böjning jämfört med dörrar utan fuktspärr. Båda böjer sig några mm. Wbp-limmad Finsk björkplyfa är det som funkat bäst för mig, både när det gäller funktion och ekonomi, på målade dörrar. Sådan finns i de format du behöver.
Sammanfattningsvis så är min rekommendation, förutsatt rigid stålkonstruktion, att du varken behöver luftspalt eller fuktspärr. Det är stora ytor. En hel plyfa på den ytan kan sas bubbla sig. Det kommer inte påverka funktionen men ser fult ut. Dessutom blir så stora ytor veka. Lägg in genomgående träreglar i cellplasten som är skruvad/limmade mot plyfan på bägge sidor så reder det sig.
Glöm inte kloss för låsen... eller så svetsar du både lås och gångjärn.
Slutligen.
Föredrar om du ställer frågor i en tråd istället för i PM.
Två skäl.
Forumet har massor med kunniga medlemmar. Min åsikt baserar sig på just mina erfarenheter och jag kan mycket väl lida av tunnelseende. En fördel med mig är kanske att jag bara skriver utifrån mina erfarenheter och därmed inte är en megafon för dogmatiska föreställningar.
Skäl två.
Svaren på sådana här frågor har ett allmänintresse. Flera vill veta vad du frågar om.
Mvh Findus
Fick en fråga om trappor...
Hej!
Jag ska ge mig på att bygga en 30-tals trappa i vårt 30-tals hus i Sthlm. Allmänhändig som få - men 30-tals trappor har jag aldrig byggt...
Låter extern kunnig rita och göra 1:1 ritning. Behöver sen hitta ämne och bygga enligt 30-tals teknik... som du verkar ha geringen kunskap på!? Tack för tips!
Får man fråga dig längst vägen?
Ritningen behöver ämnestjocklek - så jag behöver redan nu förstå detta. Tips på var jag hittar limträ? Dimension (U trappa, schaktet är 850x1950, rätt smal alltså)
Xxxx
Svarade...
Det går bra att ställa frågor. Gör det gärna i en tråd så att alla kan läsa. Frågor om byggteknik har alltid ett allmänintresse. Tagga ganom att skriva @findus42 i texten så får jag samma notifikation som om jag får ett meddelande.
30-tal är ett vitt begrepp. Moget 20-tal typ jugend blandat med väldigt traditionell teknik. 30-tals funkis inte att förglömma. Se Carl Malmsten. Beroende på placering och beroende på vilket hus så kan ämnestjockleken vara vad som helst från 27mm (rätt typisk i enklare trappor) och uppåt.
Lägg upp en tråd i delforumet möbelsnickeri eller byggteknik. Gärna några bilder så att det går att få en uppfattning om miljön. Har du tur tänder flera medlemmar och du får en diskussion som kan ge dig massor.
Mvh Findus
Hej!
Jag ska ge mig på att bygga en 30-tals trappa i vårt 30-tals hus i Sthlm. Allmänhändig som få - men 30-tals trappor har jag aldrig byggt...
Låter extern kunnig rita och göra 1:1 ritning. Behöver sen hitta ämne och bygga enligt 30-tals teknik... som du verkar ha geringen kunskap på!? Tack för tips!
Får man fråga dig längst vägen?
Ritningen behöver ämnestjocklek - så jag behöver redan nu förstå detta. Tips på var jag hittar limträ? Dimension (U trappa, schaktet är 850x1950, rätt smal alltså)
Xxxx
Svarade...
Det går bra att ställa frågor. Gör det gärna i en tråd så att alla kan läsa. Frågor om byggteknik har alltid ett allmänintresse. Tagga ganom att skriva @findus42 i texten så får jag samma notifikation som om jag får ett meddelande.
30-tal är ett vitt begrepp. Moget 20-tal typ jugend blandat med väldigt traditionell teknik. 30-tals funkis inte att förglömma. Se Carl Malmsten. Beroende på placering och beroende på vilket hus så kan ämnestjockleken vara vad som helst från 27mm (rätt typisk i enklare trappor) och uppåt.
Lägg upp en tråd i delforumet möbelsnickeri eller byggteknik. Gärna några bilder så att det går att få en uppfattning om miljön. Har du tur tänder flera medlemmar och du får en diskussion som kan ge dig massor.
Mvh Findus
Fick en fråga om trappor.
Hej Findus,
Håller på med en rak enkel trappa åt en kund och då det är min första trappa så har jag lite frågor. Jag såg i någon tråd att du föreslog att man bomberade sättstegen något så att de stödjer mest i mitten av planstegen och det lät rimligt så det tänkte jag göra. Mitt problem just nu är att jag troligen fräst vagnstyckena lite väl tighta så varje steg går att få in på ena sidan men det är svårt att få på det andra vangstycket där ju alla fogar måste passa samtidigt.
Jag har fräst ett spår i varje plansteg där sättsteget passar in och jag hade tänkt att limma ihop varje plansteg med sitt sättsteg på baksidan så att de blir färre enheter att passa ihop. Så långt har jag dock inte kommit ännu så jag började med att torrpassa allt och det känns ju svårt för att inte säga omöjligt att få ihop det som det är nu.
Förslag, tips och rena tillrättavisningar mottages tacksamt! Ha det gott!
/Xxxx
Svarade:
Kan förstås bara säga hur jag brukar göra. Det kan i vissa fall avvika från det allmänt vedertagna.
Visa bilaga 527861
Jag fräser bara in planstegen i vangen.
Jag nackar bara på ovansidan.
Jag slår ihop hela trappan utan lim.
Varje steg fäster jag genom att skråa underifrån med spik eller skruv i vangen. Det blir i princip osynligt.
När trappan sitter ihop monterar jag sättstegen.
Pressar upp dem stumt i spår i framkant på plansteget ovanför och skruvar/spikar mot bakkanten av plansteget nedanför. Lim kan användas mot det nedre men är inte strikt nödvändigt. Uppåt är lim olämpligt.
Stegens tappar skall gå i utan att glappa men inte onödigt trögt. Tanken med att inte limma är att vissa rörelser skall tillåtas under belastning. Det blir rörelser ändå och tanken är att tillåta på ett sätt så att inte vangstycket måste följa med. Varje steg som har utrymme att svikta bör kunna göra det utan att rörelsen sprider sig vidare.
Jag förstår din tanke med färre delar om sättsteget är limmat på plansteget. Men min erfarenhet är att bitarna blir mer omedgörliga om de är större och med utsträckning i tre dimensioner. Det måste vara passmån för att alla steg skall gå att få ihop med vangstyckena.
Därmed så kommer inte sättstegen att sitta stumt mot steget ovanför. 1mm passmån blir 1mm svikt precis där man inte vill ha den. Det är alltså inte kompatibelt med traditionell uppbyggnad av trappan.
Jag kommer undan med att montera sättstegen på mitt sätt genom att de ligger mellan vangen utan att vara infrästa. Om du redan fräst in sättstegen då är det lite för sent att ändra det. Vad du kan göra i det fallet är att fräsa igenom neråt så att de ändå går att eftermontera.
Hoppas jag skrivit något som du har nytta av.
Jag skriver på Byggahus för att sprida ut insikter till flera. Tycker därför att det är trevligare om frågorna ställs i trådar som alla kan läsa. Kommer rensa från sådant som identifierar och lägga ut.
Mvh Findus
PS. Taggar forumets verkliga trappspecialist @Immobil DS.
Hej Findus,
Håller på med en rak enkel trappa åt en kund och då det är min första trappa så har jag lite frågor. Jag såg i någon tråd att du föreslog att man bomberade sättstegen något så att de stödjer mest i mitten av planstegen och det lät rimligt så det tänkte jag göra. Mitt problem just nu är att jag troligen fräst vagnstyckena lite väl tighta så varje steg går att få in på ena sidan men det är svårt att få på det andra vangstycket där ju alla fogar måste passa samtidigt.
Jag har fräst ett spår i varje plansteg där sättsteget passar in och jag hade tänkt att limma ihop varje plansteg med sitt sättsteg på baksidan så att de blir färre enheter att passa ihop. Så långt har jag dock inte kommit ännu så jag började med att torrpassa allt och det känns ju svårt för att inte säga omöjligt att få ihop det som det är nu.
Förslag, tips och rena tillrättavisningar mottages tacksamt! Ha det gott!
/Xxxx
Svarade:
Kan förstås bara säga hur jag brukar göra. Det kan i vissa fall avvika från det allmänt vedertagna.
Visa bilaga 527861
Jag fräser bara in planstegen i vangen.
Jag nackar bara på ovansidan.
Jag slår ihop hela trappan utan lim.
Varje steg fäster jag genom att skråa underifrån med spik eller skruv i vangen. Det blir i princip osynligt.
När trappan sitter ihop monterar jag sättstegen.
Pressar upp dem stumt i spår i framkant på plansteget ovanför och skruvar/spikar mot bakkanten av plansteget nedanför. Lim kan användas mot det nedre men är inte strikt nödvändigt. Uppåt är lim olämpligt.
Stegens tappar skall gå i utan att glappa men inte onödigt trögt. Tanken med att inte limma är att vissa rörelser skall tillåtas under belastning. Det blir rörelser ändå och tanken är att tillåta på ett sätt så att inte vangstycket måste följa med. Varje steg som har utrymme att svikta bör kunna göra det utan att rörelsen sprider sig vidare.
Jag förstår din tanke med färre delar om sättsteget är limmat på plansteget. Men min erfarenhet är att bitarna blir mer omedgörliga om de är större och med utsträckning i tre dimensioner. Det måste vara passmån för att alla steg skall gå att få ihop med vangstyckena.
Därmed så kommer inte sättstegen att sitta stumt mot steget ovanför. 1mm passmån blir 1mm svikt precis där man inte vill ha den. Det är alltså inte kompatibelt med traditionell uppbyggnad av trappan.
Jag kommer undan med att montera sättstegen på mitt sätt genom att de ligger mellan vangen utan att vara infrästa. Om du redan fräst in sättstegen då är det lite för sent att ändra det. Vad du kan göra i det fallet är att fräsa igenom neråt så att de ändå går att eftermontera.
Hoppas jag skrivit något som du har nytta av.
Jag skriver på Byggahus för att sprida ut insikter till flera. Tycker därför att det är trevligare om frågorna ställs i trådar som alla kan läsa. Kommer rensa från sådant som identifierar och lägga ut.
Mvh Findus
PS. Taggar forumets verkliga trappspecialist @Immobil DS.
Fick svar via PM
Tack för svar. Jag tror du har rätt i att det blir ännu svårare att få ihop delarna om jag limmar dem i förväg - dessutom tappar jag ju den där passformen som jag tänkte utnyttja för att minska svikten. Men det känns lite oelegant med skruvar just där mellan sätt och plansteg. Trappans underdel kommer att vara delvis synlig nämligen så att fräsa ner varje plansteg i vangen ser ju inte så snyggt ut och dessutom minskar det hållfastheten...?
Hade tänkt att fästa planstegen med skruv genom vangstycket men har funderat på om det i kombination med att jag nu måste fräsa hålen med visst spel för att få ihop trappan kan ge upphov till knarr. Hur funkar det med din metod att skruv/spika planstegen uppåt i vangen? Det låter lite som att man tvingar planstegen uppåt varvid de sedan trycks neråt när man går i trappan.
Trappan (som är i furu) skall målas så egentligen kommer väl färgen att stjäla ytterligare utrymme i de urfrästa monteringshålen - den där nackningen kanske inte är så dum...
XXX
Tack för svar. Jag tror du har rätt i att det blir ännu svårare att få ihop delarna om jag limmar dem i förväg - dessutom tappar jag ju den där passformen som jag tänkte utnyttja för att minska svikten. Men det känns lite oelegant med skruvar just där mellan sätt och plansteg. Trappans underdel kommer att vara delvis synlig nämligen så att fräsa ner varje plansteg i vangen ser ju inte så snyggt ut och dessutom minskar det hållfastheten...?
Hade tänkt att fästa planstegen med skruv genom vangstycket men har funderat på om det i kombination med att jag nu måste fräsa hålen med visst spel för att få ihop trappan kan ge upphov till knarr. Hur funkar det med din metod att skruv/spika planstegen uppåt i vangen? Det låter lite som att man tvingar planstegen uppåt varvid de sedan trycks neråt när man går i trappan.
Trappan (som är i furu) skall målas så egentligen kommer väl färgen att stjäla ytterligare utrymme i de urfrästa monteringshålen - den där nackningen kanske inte är så dum...
XXX
Hej
Svarar här då jag inte vill användas som gratiskonsult om inte alla kan läsa.
Sättet att göra trappor har förändrats en del. Skall försöka förklara vad som skiljer sig och varför man måste välja väg.
Lite trappmekanik.
Först direkt svar på din fråga om hur skråspikningen går till.
Spiken/skruven dras in snett/uppåt längst in i hörnet. Syftet är inte att stumlåsa steget. Tvärtom så medger metoden att steget kan flexa lite.
Figur A
Med den metod som du tänkte använda. Att skruva rakt in i plansteget genom vangstycket. Då är tanken att göra allt så stumt och hårt ihopfogat så att inget trä någonsin kommer gnidas mot annat trä.
Figur B
Med min metod skall allt kunna röra sig.
Figur A
Om stegen är stumt monterade i vangen så att de inte kan röra sig alls (teoretiskt resonemang). Om steget då är lastat så att det böjer sig. Då kommer vangstycket vara tvunget att följa med i svikten. Se de röda pilarna och den överdrivna böjningen.
Fig B
Om plansteget inte är stumt monterat så kommer tapparna liksom glida lite ut och in om steget belastas så att det böjer sig.
Fig A
Trappbygge enligt fig A förutsätter att man är helt säker på att lim och skruv håller för vilka påfrestningar som helst och att trä kan limmas mot trä i vilken fiberriktning som helst. I en trappa ligger träet i alla möjliga riktningar. Det är mycket möjligt att jag är pessimist när det gäller sammanfogningar av delar i trä i komplicerade strukturer som utsätts för punktbelastningar. Teoretiskt så kunde man tänka sig att öka tjockleken på planstegen tills de knappt böjer sig alls och minska dimensionen på vangstycket så att det böjer sig lättare och därmed minskar belastningen på själva infästningen av steget. Någonstans så blir böjningen irrelevant. Kanske därför som moderna trappor är så klumpiga och grova.
Om hela trappan är stum och om, i en avlägsen framtid, några fogar eller skruv fallerar (enligt min erfarenhet bara en tidsfråga). Då kommer trappan börja knarra. Inte helt säker här men jag antar att knarret kan bli värre då de fogar som fortfarande håller ihop kan förmedla rörelser från andra steg i trappan till de fogar som släppt.
Fig B
Å andra sidan så verkar det gamla sättet också fungera. Det systemet är utvecklat för att tillåta trä att bete sig som trä. Planstegens tappar skall gå i lätt men utan glapp. Eller... lite glapp på något enskilt steg har ingen betydelse. Med skråspikningen så kommer steget vila helt på den nedre ytan efter att någon ställt sig på steget vid ett tillfälle. Under last/nedböjning så kommer ovansidan av tappen inte trycka mot träet. Risken för knarr minskar.
Mvh Findus
PS. Byggde en gigantisk trätrappa mellan två våninga på ett kontor. Uppifrån ett långt ben med 14 steg till ett vilplan. Därifrån ytterligare 8 steg. Någon tid efter montage började fanskapet knarra. Och inget litet charmigt knirr utan så att det gick att se vibrationer i en kaffekopp som man höll i handen. Skickades dit för att felsöka.
Trapan var monterad fritt några mm från vägg längs det långa benet. När träet anpassat sig till miljön hade båda vangstyckena fått en svag böjning mot väggen och börjat skava. Kunde eftermontera en stötta under vangstycket på stället där det gick emot väggen. Sensmoralen är att vad som helst kan gå fel när man minst anar det. DS.
Svarar här då jag inte vill användas som gratiskonsult om inte alla kan läsa.
Sättet att göra trappor har förändrats en del. Skall försöka förklara vad som skiljer sig och varför man måste välja väg.
Lite trappmekanik.
Först direkt svar på din fråga om hur skråspikningen går till.
Spiken/skruven dras in snett/uppåt längst in i hörnet. Syftet är inte att stumlåsa steget. Tvärtom så medger metoden att steget kan flexa lite.
Figur A
Med den metod som du tänkte använda. Att skruva rakt in i plansteget genom vangstycket. Då är tanken att göra allt så stumt och hårt ihopfogat så att inget trä någonsin kommer gnidas mot annat trä.
Figur B
Med min metod skall allt kunna röra sig.
Figur A
Om stegen är stumt monterade i vangen så att de inte kan röra sig alls (teoretiskt resonemang). Om steget då är lastat så att det böjer sig. Då kommer vangstycket vara tvunget att följa med i svikten. Se de röda pilarna och den överdrivna böjningen.
Fig B
Om plansteget inte är stumt monterat så kommer tapparna liksom glida lite ut och in om steget belastas så att det böjer sig.
Fig A
Trappbygge enligt fig A förutsätter att man är helt säker på att lim och skruv håller för vilka påfrestningar som helst och att trä kan limmas mot trä i vilken fiberriktning som helst. I en trappa ligger träet i alla möjliga riktningar. Det är mycket möjligt att jag är pessimist när det gäller sammanfogningar av delar i trä i komplicerade strukturer som utsätts för punktbelastningar. Teoretiskt så kunde man tänka sig att öka tjockleken på planstegen tills de knappt böjer sig alls och minska dimensionen på vangstycket så att det böjer sig lättare och därmed minskar belastningen på själva infästningen av steget. Någonstans så blir böjningen irrelevant. Kanske därför som moderna trappor är så klumpiga och grova.
Om hela trappan är stum och om, i en avlägsen framtid, några fogar eller skruv fallerar (enligt min erfarenhet bara en tidsfråga). Då kommer trappan börja knarra. Inte helt säker här men jag antar att knarret kan bli värre då de fogar som fortfarande håller ihop kan förmedla rörelser från andra steg i trappan till de fogar som släppt.
Fig B
Å andra sidan så verkar det gamla sättet också fungera. Det systemet är utvecklat för att tillåta trä att bete sig som trä. Planstegens tappar skall gå i lätt men utan glapp. Eller... lite glapp på något enskilt steg har ingen betydelse. Med skråspikningen så kommer steget vila helt på den nedre ytan efter att någon ställt sig på steget vid ett tillfälle. Under last/nedböjning så kommer ovansidan av tappen inte trycka mot träet. Risken för knarr minskar.
Mvh Findus
PS. Byggde en gigantisk trätrappa mellan två våninga på ett kontor. Uppifrån ett långt ben med 14 steg till ett vilplan. Därifrån ytterligare 8 steg. Någon tid efter montage började fanskapet knarra. Och inget litet charmigt knirr utan så att det gick att se vibrationer i en kaffekopp som man höll i handen. Skickades dit för att felsöka.
Trapan var monterad fritt några mm från vägg längs det långa benet. När träet anpassat sig till miljön hade båda vangstyckena fått en svag böjning mot väggen och börjat skava. Kunde eftermontera en stötta under vangstycket på stället där det gick emot väggen. Sensmoralen är att vad som helst kan gå fel när man minst anar det. DS.
Redigerat: