Jag tror som sagt på att ansöka om att ompröva befintlig gemensamhetsanläggning så att den förlängs med berörd väg om nu inte den knepige grannen ville ge sig. Jag tror ni kan ha framgång där. Det enda som talar emot är att det finns den gamla samfällda vägens sträckning och att gemensamhetsanläggningens väg kan gå där istället. Men förrättningslantmätare är mäktiga personer och jag tror en hel del av dem är rätt lösningsorienterade så jag gissar att de kommer att köpa att det inte är rimligt att bygga en ny väg där i den fuktiga marken och med stenmuren i vägen. Särskilt som att den nya vägen redan är belastad av servitut, t ex det som fastighet nr 7 har.A Annaet skrev:
Fördelen med att få till en sådant anläggningsbeslut av Lantmäteriet är att efter det är all diskussion om vem som får åka var, vem som ska betala och vem som ska underhålla löst. Styrelsen bestämmer om underhållet och uttaxerar pengar genom stämman. Trilskande fastighetsägare med egna idéer göre sig icke besvär. De kan tjafsa en gång om året på stämman men det är all makt som de har om de är i minoritet.
Redigerat:
Om ni tittar på placeringen av bommen så ser ni att det enda syftet med den är att förstöra för oss andra, som har mark åt det hållet. Han har inte stängt av vägen upp till sitt eget hus, men dit är det ju bara han själv som åker. Detta är utanför hans tomt, och utanför alla byggnader han har. Nr 7 har servitut för att köra på vägen (står i handlingarna från fastighetsbildningen), men jag har ännu inte lyckats få fatt i en kopia på det. Så nog finns det ont uppsåt, alltid. (Det finns mycket annat att säga om hand beteende som inte lämpar sig för diskussion i öppet format, och det lämnar jag därhän.)Claes Sörmland skrev:
Som sagt, detta kräver ett myndighetsbeslut av Lantmäteriet. Och något sådant har inte skett vad jag förstår så den samfällda vägen går där den en gång gick, även om det är dåliga markförhållanden där. Och för en firma i entreprenadbranschen är sank mark inget problem. De ordnar väg där om man bara är beredd att betala.A Annaet skrev:
Med "god" och "ond tro" menar vi inte om grannen vill någon illa utan om grannen kände till eller borde ha känt till servitutet (ond tro) eller inte (god tro). Juridiken handlar ju inte om folk är skitstövlar eller inte, utan om de i sak har rätt eller fel utifrån lagens reglering.A Annaet skrev:
Finns det något skäl till att vi inte skulle få lantmäteribeslut att använda den befintliga vägen, när fastighet 7 har ett servitut? Anläggning av en ny väg skulle vara mycket kostsamt och helt onödigt. Dessutom är det våra fastigheter som en gång har bekostat anläggningen av den nuvarande vägen. Det är inte utan att man känner sig bestulen.
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 21 915 inlägg
Nu spelar jag djävulens advokat, men det är inte helt långt från vad jag i alla fall delvis tycker.
Ja, att ni inte äger den, utan den ligger på en fastighet som inte är er. Varför, allt annat lika, ska den som äger något utan inskränkning tvingas dela med sig av det till andra?A Annaet skrev:
Det är därför ni har rätt till ersättning för er förlust. Inte av fastighetsägaren du är arg på, utan av skogsbolaget (som väl var de som sålde fastigheten?) som sumpat bort servitutet.A Annaet skrev:
Det som Lantmäteriet har att förhålla sig till är regleringarna i anläggningslagen (AL).A Annaet skrev:
Den första frågan som myndigheten tar ställning till efter att någon av er inkommer med en ansökan om att ompröva den befintliga gemensamhetsanläggningen är om det finns lagliga skäl för en omprövning av anläggningen. Det regleras i 35 §. Jag bedömer att ni har goda argument här och uppfyller lagens krav: "förhållandena har ändrats på ett sätt som väsentligt inverkar på frågan". Flera fastighetsägare har förlorat vägtillgången till er mark och en väg som tidigare var öppen för trafik har stängts med en bom.
Nästa fråga som Lantmäteriet måste överväga är den långa rad av villkor som finns i 5-11 §§ AL. Om grannen obstruerar så kan 8 § AL bli en knepig sak: "Gemensamhetsanläggning skall förläggas och utföras på sådant sätt att ändamålet med anläggningen vinnes med minsta intrång och olägenhet utan oskälig kostnad."
Att lägga den nya gemensamhetsanläggningen på grannens fastighet istället för på den samfällda vägens gamla sträckning måste således vägas. Det som talar för det förra är kostnadsfrågan det som talar för det senare är att grannen får olägenheten och intrånget av en gemensamhetsanläggning på sin fastighet. Men vägen är ju redan belastad av nr 7s servitut så det är ju inget större intrång att ge några andra fastigheter tillgång till denna väg.
Vägen är vad jag förstår inte på något vis svår att se. Är det då rimligt att hävda god tro?
Har läst igenom hela tråden, kollat kartan, funderat. Väldigt svår fråga.
Men det känns som att "herr 6" räknat med att vägen får användas från början, sedan (i samband med att bommen sattes upp) fått tag på en karta och insett att den samfällda vägen som saknar samfällighet är den "riktiga" vägen och sedan bara fått för sig att trilskas.
Att marken är dålig där den gamla vägen som inte lnägre finns är inritad tror jag personligen tyvärr inte att myndigheterna bryr sig om om det kommer til lett sådant avgörande.
Däremot att det faktiskt finns ett avtalsservitut som missats, samt det faktum att fastighet 7 HAR servitutet inskrivet. Detta pga att det vore orimligt att tvingas bygga en till väg bredvid enbart för att grannen inte vill att ni använder den och att man har rätt att ta sig till sina skogsskiften.
Hoppas ni får rätt och slipper krångel med att bygga ny väg!
Men det känns som att "herr 6" räknat med att vägen får användas från början, sedan (i samband med att bommen sattes upp) fått tag på en karta och insett att den samfällda vägen som saknar samfällighet är den "riktiga" vägen och sedan bara fått för sig att trilskas.
Att marken är dålig där den gamla vägen som inte lnägre finns är inritad tror jag personligen tyvärr inte att myndigheterna bryr sig om om det kommer til lett sådant avgörande.
Däremot att det faktiskt finns ett avtalsservitut som missats, samt det faktum att fastighet 7 HAR servitutet inskrivet. Detta pga att det vore orimligt att tvingas bygga en till väg bredvid enbart för att grannen inte vill att ni använder den och att man har rätt att ta sig till sina skogsskiften.
Hoppas ni får rätt och slipper krångel med att bygga ny väg!
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 21 915 inlägg
Den inritade samfälligheten är inte heller svår att se. Att någon då tänker att ”de använder min väg trots det inte är där de har rätt att köra, de jävlarna!”, ja det finner jag ganska rimligt.D Daniel 109 skrev:
Alternativet för att det skulle vara ond tro får väl formuleras som ”de kör på min väg trots att deras borde gå någon annanstans, då har de säkert rätt att göra det även om ingen berättat det för mig”.
Eller när menar du att ond tro skulle uppstå?
Så här ser det ut på flygfoto med fastighetsgränserna inritade. Är det inte rimligt av oss att tro att det är samfällighetsvägen som bara avviker några 10-tal meter i verkligheten? Det ter sig för mig ju alldeles orimligt att kräva ett bygge av en ny väg. Mitt i den utritade vägkorridoren så går stenmuren.
Hmm, gamla stenmurar brukar väl kunna få biotop-skydd, då *får* ni inte bygga vägen där och därmed är det inte en möjlig sträckning. Kanske kan vara en möjlig argumentation mot lantmäteriet?
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 21 915 inlägg
Digitala kartor är ofta lite felritade. Sannolikt ligger stenmuren i gränsen av samfälligheten.
Men visst, gamla fordon var smalare än de moderna är, så hade det varit dubbla stenmurar hade ju vägen lätt kunnat bli för smal för praktiskt nyttjande. Men med bara en, nja.
Men visst, gamla fordon var smalare än de moderna är, så hade det varit dubbla stenmurar hade ju vägen lätt kunnat bli för smal för praktiskt nyttjande. Men med bara en, nja.
Jag tror också de gula digitala gränserna inte ligger rätt i förhållande till flygfoto. Man får gå tillbaka till gamla skifteskartor och titta i terrängen för att tolka var den verkliga gränsen för den samfällda marken och den gamla vägen går. Jag tycker mig se en färgskiftning på flygfotot som indikerar var den gamla vägen har gått. Stenmuren lär följa den gamla vägens sträckning.
En gammal väg går ofta att identifiera i landskapet för det ligger packsten vid den gamla vägkanten och under grästorven finns sand och grus.
Topologifunktionen på Lantmäteriets Min karta brukar göra underverk för att hitta gamla vägar och diken, det räcker s a s med några dm skillnader så plockar algoritmen upp det.
En gammal väg går ofta att identifiera i landskapet för det ligger packsten vid den gamla vägkanten och under grästorven finns sand och grus.
Topologifunktionen på Lantmäteriets Min karta brukar göra underverk för att hitta gamla vägar och diken, det räcker s a s med några dm skillnader så plockar algoritmen upp det.
Redigerat: