Kabelvindor ja. Praktiskt på många sätt, men djävulens påfund när kabeln skall rullas på.lars_stefan_axelsson skrev:
När man skall försöka veva på den minimala veven med ena handen och samtidigt styra kabeln med andra handen så att det hamnar någorlunda jämnt på rullen, samtidigt som man med foten försöker hålla fast vindan så att den inte välter. Och mitt i allt detta trasslar sig kabeln eller fastnar i nåt träd eller liknande.
Jag håller med den personen som skrev ’kolla hur musiker gör’. Lärde mig knyta kablar när jag var 12 och hjälpte till på en konsert.
Börja med honan, snurra runt armen och avsluta med en loop på slutet på ena sidan. Sen ska handelen in i loopen och dras lite mjukt. Tycker själv det är klockrent och går snabbt.
Börja med honan, snurra runt armen och avsluta med en loop på slutet på ena sidan. Sen ska handelen in i loopen och dras lite mjukt. Tycker själv det är klockrent och går snabbt.
Besserwisser
· Västra Götalands
· 11 116 inlägg
Jag har inte riktigt det problemet; Men jag sätter botten på vindan mot magen. Håller med ena handen och vevar med den andra. Eftersom man får lite drag i kabel från höjden den behöver vevas upp så går det att styra på den utan problem.C cpalm skrev:
Om jag skulle haft den på marken så hade jag nog lagt den ner, klämt med knäna och använt händerna för att veva och styra. Det går ju bra med jobbarbyxor på sig, men är kanske inte optimalt i söndagskostymen.
Överlag skulle jag vilja säga att man får lära känna just den specifika kabeln. Känn efter hur den är uppbyggd och hur den själv vill lägga sig, tvinga inte den stackars kabeln/sladden i onödan. Kabelbrott och andra skador kommer att uppstå förr eller senare, även om det går att fördröja. Själv kompromissar jag ibland mellan smidighet och vad som är bäst för kabeln. Vid längre gummikablar kör jag ände mot ände(givetvis med försiktig upptvinning mellan varje varv) med ändarna utsläppta en bit från slingan för att minska trassel, sedan en vid "knut" (ja, tyvärr) utan skarpa böjar.
Kortare signalkablar till musikutrustning(mickablar, gitarrkablar) blir oftast rundsling(eller enligt exemplet ovan) där man känner efter hur kabeln vill lägga sig. Antingen travar jag de kablarna i högar eller tejpar varje kabel var för sig, I nödfall knut beroende på vems kablar man hanterar och hur denne vill ha dem. Dessa kablar tål oftast ganska mycket men inte hur mycket som helst, så jag räknar in löpande underhåll/lagningar/kontroller.
Kortare signalkablar till musikutrustning(mickablar, gitarrkablar) blir oftast rundsling(eller enligt exemplet ovan) där man känner efter hur kabeln vill lägga sig. Antingen travar jag de kablarna i högar eller tejpar varje kabel var för sig, I nödfall knut beroende på vems kablar man hanterar och hur denne vill ha dem. Dessa kablar tål oftast ganska mycket men inte hur mycket som helst, så jag räknar in löpande underhåll/lagningar/kontroller.
Har du testat kabelband?
Själv hatar jag sladdar så har bytt ut alla utom en mot kabelvindor.
Själv hatar jag sladdar så har bytt ut alla utom en mot kabelvindor.
Jag tror det börjar bli dags för TS att komma med lite referenser till antiknutreglementet.Höghus skrev:
Vi är nog alla ense om att sladdar inte ska misshandlas men att ett löst halvslag skulle vara direkt dödligt kräver nog en förklaring.
Jag har inte tillgång till reglementet, så utförligare referenser får nog någon annan lämna.Alfredo skrev:
Jag tror det börjar bli dags för TS att komma med lite referenser till antiknutreglementet.
Vi är nog alla ense om att sladdar inte ska misshandlas men att ett löst halvslag skulle vara direkt dödligt kräver nog en förklaring.
Här är några länkar
https://www.byggahus.se/forum/threads/dosa-i-dagvattenbrunn.420978/#post-4278709
https://www.elsakerhetsverket.se/pr.../forsaljningsforbud/dekorativ_led_belysning1/
Men i dessa länkar finns ivf inga undantag för löst slagna knutar angivna.
/Höghus
Vad är då en knut? En lös ring är ju huxflux en knut om en av ändarna går igenom de andra ringarna.
Att dra åt hårt är alltid fel när det gäller kabel. Och lika så att tvinna den hårt vilket det lätt blir om man lindar upp en fin ring och sedan bara drar ut den som en fjäder.
Att dra åt hårt är alltid fel när det gäller kabel. Och lika så att tvinna den hårt vilket det lätt blir om man lindar upp en fin ring och sedan bara drar ut den som en fjäder.
Hela detta inlägg verkar baseras på någon typ av skröna.
De flesta kablar kan man knyts lösa knutar på utan några som helst problem. Det finns naturligtvis några undantag, exempelvis:
1. Markkablar med skyddande hölje (grävskydd) där det skyddande yttre höljet kan brytas av vid för liten böjradie.
2. Optiska fiberkablar där man ofta anger ”snusdosa” som mått för böjningen vilket stämmer rätt bra då minsta böjradie ofta är 3,5 cm.
3. Klassiska koaxialkablar typ RG59 har minsta böjradie 4 cm vid hantering (dvs ca 8 ggr radien) resp 2 cm (dvs ca 4 ggr radien) vid installation.
Man kan tänka sig att tvinningen i en vanlig nätverkskabel blir lite förstörd vid kraftiga böjar men några här på bygghemma gjorde praktiska mätningar och kom fram till att hastigheten (som ju är ett mått på hur bra kommunikationen fungerar) inte påverkas (se bild). Ovanpå detta kan sägas att detta är mätt med knutar i drift.
Själv har jag genom åren gjort många mätningar på hastigheter i kablar (i egenskap av forskningsingenjör i signalbehandling, numera lärare) och kommit fram till samma resultat. Det som nämns ovan, dvs ”Om radien blir för liten på sladdböjen kan elektronerna som utgör den elektriska strömmen slinta ut och då blir det farligt” är bara hitteppå av någon som inte förstår och som sedan blivit en skröna som TS refererar till.
Vid vanliga kablar brukar specifikationen för böjradien vara 2-4 ggr radien, se exempel i bild.
Vid knutar vid lagring så har knutar naturligtvis ingen som helst betydelse så länge som kabeln, fjädrar tillbaka någotsånär när man knyter upp knuten och att knuten inte är så hård att ledarna bryts eller att ett eventuellt metalliskt hölje bryts av.
TS refererar även till en sida från elsäkerhetsverket där man har knut på anslutningskabeln som dragavlastning. Detta är inte tillåtet men det beror på en lång rad andra faktorer:
a) Vid en dragavlastning måste knuten vara riktigt, riktigt hård knuten för att inte glida upp, dvs så hårt att man i princip inte kan få upp den. I ett sådant läge så kan man knäcka ledarna om man har otur.
b) Om knuten inte är så hård som i fall a så finns risk att den kan lossna och att därmed finns ingen dragavlastning.
c) Om man bara har knut som dragavlastning så kan man ”putta in” sladden i apparatlådan vilket innebär att den kan ”röra runt i kopplingarna” så att man får kortslutning eller att kardeler lossnar av mekanisk åverkan så att kortslutning fås vilket t.e.x. kan resultera i strömledande hölje (personskada) eller brand. OBSERVERA att elsäkerhetsverket inte på något sätt skriver att det blir sämre kvalitet på strömmen eller att strömmen inte kommer fram.
Jag kan tillägga att min gamla mormor inte heller trodde att man fick ha knut på skarvsladden. Hon trodde nämligen att det var som en vattenslang, dvs att knuten gjorde att det blev så trångt i slangen så att vattnet inte kom fram. Än idag är det många människor som lever i denna tro. Det värsta är när dessa försöker övertyga ändra om denna tro eller att det skapas skrönor om detta.
Slutsats: Knut på men gör inga hårda knutar!
De flesta kablar kan man knyts lösa knutar på utan några som helst problem. Det finns naturligtvis några undantag, exempelvis:
1. Markkablar med skyddande hölje (grävskydd) där det skyddande yttre höljet kan brytas av vid för liten böjradie.
2. Optiska fiberkablar där man ofta anger ”snusdosa” som mått för böjningen vilket stämmer rätt bra då minsta böjradie ofta är 3,5 cm.
3. Klassiska koaxialkablar typ RG59 har minsta böjradie 4 cm vid hantering (dvs ca 8 ggr radien) resp 2 cm (dvs ca 4 ggr radien) vid installation.
Man kan tänka sig att tvinningen i en vanlig nätverkskabel blir lite förstörd vid kraftiga böjar men några här på bygghemma gjorde praktiska mätningar och kom fram till att hastigheten (som ju är ett mått på hur bra kommunikationen fungerar) inte påverkas (se bild). Ovanpå detta kan sägas att detta är mätt med knutar i drift.
Själv har jag genom åren gjort många mätningar på hastigheter i kablar (i egenskap av forskningsingenjör i signalbehandling, numera lärare) och kommit fram till samma resultat. Det som nämns ovan, dvs ”Om radien blir för liten på sladdböjen kan elektronerna som utgör den elektriska strömmen slinta ut och då blir det farligt” är bara hitteppå av någon som inte förstår och som sedan blivit en skröna som TS refererar till.
Vid vanliga kablar brukar specifikationen för böjradien vara 2-4 ggr radien, se exempel i bild.
Vid knutar vid lagring så har knutar naturligtvis ingen som helst betydelse så länge som kabeln, fjädrar tillbaka någotsånär när man knyter upp knuten och att knuten inte är så hård att ledarna bryts eller att ett eventuellt metalliskt hölje bryts av.
TS refererar även till en sida från elsäkerhetsverket där man har knut på anslutningskabeln som dragavlastning. Detta är inte tillåtet men det beror på en lång rad andra faktorer:
a) Vid en dragavlastning måste knuten vara riktigt, riktigt hård knuten för att inte glida upp, dvs så hårt att man i princip inte kan få upp den. I ett sådant läge så kan man knäcka ledarna om man har otur.
b) Om knuten inte är så hård som i fall a så finns risk att den kan lossna och att därmed finns ingen dragavlastning.
c) Om man bara har knut som dragavlastning så kan man ”putta in” sladden i apparatlådan vilket innebär att den kan ”röra runt i kopplingarna” så att man får kortslutning eller att kardeler lossnar av mekanisk åverkan så att kortslutning fås vilket t.e.x. kan resultera i strömledande hölje (personskada) eller brand. OBSERVERA att elsäkerhetsverket inte på något sätt skriver att det blir sämre kvalitet på strömmen eller att strömmen inte kommer fram.
Jag kan tillägga att min gamla mormor inte heller trodde att man fick ha knut på skarvsladden. Hon trodde nämligen att det var som en vattenslang, dvs att knuten gjorde att det blev så trångt i slangen så att vattnet inte kom fram. Än idag är det många människor som lever i denna tro. Det värsta är när dessa försöker övertyga ändra om denna tro eller att det skapas skrönor om detta.
Slutsats: Knut på men gör inga hårda knutar!
Redigerat:
Jag har rullat ihop och avslutat med en knut med ögla för att hänga upp kabeln i över trettio år. Tur jag inte visste om hur fel jag har gjort tidigare. Då hade nog sladdarna gått sönder.E eckeph skrev:
Lite OT: "Båtordet" är kvajia och härstammar från engelskans coil.Rickard.ag skrev:
Vad proffen gör beror en del på vilken sorts kabel det handlar om. Jag jobbar en hel del med vanliga förlängningssladdar och jag gör en variant på kvalja som är ett båtord som jag egentligen inte vet om det betyder vad jag tror.
Egentligen snurrar jag bara upp den varannan över varannan under och sen snurrar jag runt mitten och låser, ibland bara med kontakterna och ibland med en ögla enligt bilden. Man kan också låsa så man får ena kontakten rakt upp som blir ett bra bärhandtag om man behöver det.
Men jag knyter dock alltid mina förlängningssladdar för jag har inte tid att koppla ihop kontakter hela dagarna så att lyssna på mig är på egen risk