Är det en likvid i en husaffär så känner banken definitivt till säljaren och dennes bankkonto. Annars betalas inte likviden. Det borde du kunna inse av dig själv.Z Zodde skrev:
Är det du som betalar till säljaren själv, så hamnar först bankens skuld på ditt konto när du tar lånet. Sedan när du betalar genom att göra en överföring till säljarens konto så talar du ju om för banken att banken skall flytta sin skuld till säljaren.
Har du aldrig köpt något?
Banken gör en överföring till Bank of Australia men känner inte deras kund som får pengarna.D daVinci skrev:
(Skulle varje utlandsbetalning leda till att banken får en skuld till en okänd utlänning?)
Eller ännu enklare, jag tar ut lånet i cash och betalar en för banken okänd person.
Ser du inte att du är ute och cyklar?
De andra i denna gamla diskussionen förstod till slut att banken behöver inlåning för att låna ut.
Jag håller mig utanför eran trätodiskussionZ Zodde skrev:
. Men mig veterligen behöver inte en bank ha samma tillgodohavande från inlåning som utlåning. Dvs. om jag lånar pengar, med t.ex. min fastighet som säkerhet, så lånar banken upp samma belopp av riksbanken, med samma låsning (tidsperiod) på räntan, och tjänar pengar på mellanskillnaden.Dom behöver mao. inte ha kunder med 1Msek liggande på räntebärande konton för att jag ska kunna låna 1Msek.
Men jag kan naturligtvis ha fel
.Jag tror du har rätt.M Markarbetaren skrev:Jag håller mig utanför eran trätodiskussion
Dom behöver mao. inte ha kunder med 1Msek liggande på räntebärande konton för att jag ska kunna låna 1Msek.
Men jag kan naturligtvis ha fel
Jag reserverar mig för att inte läst de senaste inläggen, men postar denna länk. https://www.investopedia.com/terms/f/fractionalreservebanking.asp#:~:text=Fractional reserve banking is a,by freeing capital for lending.
Fractional reserve banking kan man googla på för att hitta fakta om detta. Finns många bra dokumentärer om utlåning till bostäder som tillkom efter leeman kraschen.
Lån av riksbanken är inte normalen. (Då det är dyrare än att låna in från allmänheten eller penningmarknaden)M Markarbetaren skrev:Jag håller mig utanför eran trätodiskussion
Dom behöver mao. inte ha kunder med 1Msek liggande på räntebärande konton för att jag ska kunna låna 1Msek.
Men jag kan naturligtvis ha fel
Riksbanken lånar ut då de styr likviditeten i systemet, sk repor. (Därav reporäntan)
I min (lilla) hemby bygdes någonstans kring 10st helt nya villor kring 80-90. Byggkostnaden var ca1M och vanliga hus gick då på ca 250k.Z Zodde skrev:
Många tyckte det var totalt vansinne, men slipade försäljare från Borohus kunde tillsammans med banken presentera fina levnadskalkyler på lån som var antingen amorteringsfria eller räntefria de 5 första åren, som såg helt fantastiska ut.
När sen krisen slog till och de dessutom var tvungna att börja betala sina mastodontlån fanns givetvis inte ekonomin för det. 9 av 10 bostäder såldes för kring 400k i samband med skilsmässa, och de fick varsin skuld på någonstans kring 200k.
Några hade "tur" och hamnade i skuldsanering men vissa betalar fortfarande av sina lån 30+ år senare.
Allt hänger i alla fall ihop.
Börjar ekonomin gå åt skog (pga räntor+arbetslöshet) så börjar även förhållandet gnissla...
Jag är övertygad att samtliga f.d. par haft sin beskärda del av panik, men om det klassas som panikförsäljningar kan säkert diskuteras.
Ser ut som du lämnat frågan om lån, utan invändningar nu.Z Zodde skrev:
Och nu bytt frågeställning till hur utlandsbetalning går till.
1. Bank of Australia är centralbank och folk har inte konton där.
2. Utlandsbetalning görs till ett bankkonto i ett bankinstitut.
3. När man gör utlandsbetalning anger man kontohavare, dennes postadress, och bankkonto, bankens namn och adress, och SWIFT-kod
4. Dvs mottagaren är väldigt definierad.
Hur föreställer du dig annars att en utlandsbetalning skall vara möjlig att göra.
När man nu gör detta går det inte bara att skuldsätta mottagarens bank. Utan denne kräver en motsvarande tillgång. I utlandsfallet begär svenska banken att RB för över av bankens fordringar på RB till BoA som krediteras den mottagande banken.
Triviala och väldefinierade saker som sker i massor hela tiden världen över.
Då gör sig banken skuldfri. Skulden till dig betalas med kontanter.Z Zodde skrev:
Din fordran på banken har då minskat med mängden kontanter.
Sker hela tiden i verkligheten när folk tar ut kontanter i bankomater.
Deras kontosaldo (vilket är deras avista fordran på banken) minskar med samma belopp.
Jag har redogjort sakligt/logiskt oantastligt.Z Zodde skrev:
Du har inte klarat av att hitta något fel. Utan ställer mest div förvirrade frågor.
De som kan något ser nog mest ditt sprattlande som underhållande. Och är imponerad över att jag står ut med det.
Ja, banker har inlåning. Jag beskrev ovan hur den inlåningen skapas i samband med lån.Z Zodde skrev:
Du har bara inte läst och förstått.
I bankernas balansräkning går den posten under "inlåning från allmänheten".
Emitterade obligationer går under upplåning. Båda dessa tillsammans är lika stora som utlåningen.
Banker lånar inte av Riksbanken. Däremot lånar Riksbanken av bankerna.M Markarbetaren skrev:Jag håller mig utanför eran trätodiskussion
Dom behöver mao. inte ha kunder med 1Msek liggande på räntebärande konton för att jag ska kunna låna 1Msek.
Men jag kan naturligtvis ha fel
Det ser man enklast i Riksbankens balansräkning där utlåning till banken är liten och är kopplad till valutareserven. Medan skulderna till bankerna är groteska.
Riksbanken är inte det minsta inblandad ifall du tar ett lån i en bank. Det är bara en uppgörelse mellan dig och banken där ni skuldsätter er mot varandra.
RESERVE bank of Australia är centralbanken.D daVinci skrev:
Bank Australia är en kommersiell bank, sluta blanda bort korten.
Du säger nu att inlåning och utlåning måste harmonisera. Då är vi överens. Tyvärr har du inte alltid sagt så…
WikipediaD daVinci skrev:
”] I Sverige används repor när de privata bankerna lånar pengar av Riksbanken.”
Repor sker kontinuerligt och är ett sätt att styra likviditeten i Banksystemet. Har absolut INGET med valutareserven att göra, fel igen.
Riksbanken har inga nettoskulder till bankerna, varför skulle man ha det ?, fel igen.
Så finansinspektionen har fel?D daVinci skrev:
”Det grundläggande kapitalbaskravet är 8 procent av värdet på bankens tillgångar och andra åtaganden justerade för deras risk, så kallat riskvägt exponeringsbelopp (REA).”
https://www.fi.se/sv/bank/kapitalkrav-for-svenska-banker/
Sluta sprid desinformation please.
Som vi ser har allt en fysisk person bakom, även ett bolag. Även om det är teknikaliteter bakom.Z Zodde skrev:
Försök inte slingra dig du påstod att banken har en massa kostnader för inlåning. Jag påvisar att i praktiken finns det mycket små eller inga sådana kostnader. Så som alla videoklipp i denna tråden har visat. Och summan av allt detta blir att banken kan skapa krediter och sen pengar om de kan belåna en bostad.