GK100 GK100 skrev:
Det är den om man drar det till sin spets men givetvis av flera skäl inte praktiskt och kommersiellt gångbar i den sektorn.
Men vad säger du GK100, är det ok att göra en hållbar löddning skyddad av dubbel krympslang och dra in i rör?
Skall det som andra skriver här, så måste den löddningen ligga i en dosa åtkomligt och då finns det ju ingen vits med det.
 
Självklart byter man tråd helt och hållet så uppstår inga frågor eller tveksamheter!
Med det sagt...
En korrekt utförd lödskarv (som inte utsätts för mekanisk belastning eller hetta) är en mycket bra förbindelsemetod. Och övergångsresistansen är försumbar.
 
  • Gilla
Dilato och 3 till
  • Laddar…
B Bransta skrev:
är det ok att göra en hållbar löddning skyddad av dubbel krympslang och dra in i rör?
Nej, och varför skulle man ens komma på tanken?
 
  • Gilla
avh67f och 1 till
  • Laddar…
Alfredo Alfredo skrev:
Nej, och varför skulle man ens komma på tanken?
Jag har använt lödskarv. Varför: Jag köpte en utestrålkastare som var försedd med stickpropp. Ett alternativ hade varit att montera ett uttag i närheten. Det skulle dock bli fult och samtidigt på hög höjd och utsatt för väder och vind.
Istället installerade jag en kabelkanal dit, klippte stickproppen och lödde ledarna mot en installationskabel som jag lade i kabelkanalen. Med krympslang och allt. Nu är det skyddat mot regn och rusk.
Ibland finns det tillfällen där en lödskarv medför mindre risk än en "konventionell" lösning. Risk för varmgång finns knappt där lampan har 10 W och lyser 1 minut åt gången.
Jag skulle dock inte löda anslutningen till elbilen, eller ens vattenkokaren.
 
  • Gilla
Dilato
  • Laddar…
T Thomas_Blekinge skrev:
Jag har använt lödskarv. Varför: Jag köpte en utestrålkastare som var försedd med stickpropp. Ett alternativ hade varit att montera ett uttag i närheten. Det skulle dock bli fult och samtidigt på hög höjd och utsatt för väder och vind.
Istället installerade jag en kabelkanal dit, klippte stickproppen och lödde ledarna mot en installationskabel som jag lade i kabelkanalen. Med krympslang och allt. Nu är det skyddat mot regn och rusk.
Och ställd inför samma problem så klippte jag proppen och satte jag en dosa där jag kunde göra kopplingen med Wago 222 (det finns annat som också fungerar) så varför krångla med lödning?
 
  • Gilla
GK100 och 1 till
  • Laddar…
lars_stefan_axelsson lars_stefan_axelsson skrev:
varför krångla med lödning?
Slippa ful dosa om man nu stör sig på den? Inget jag rekommenderar dock.
 
B Bransta skrev:
Men vad säger du GK100, är det ok att göra en hållbar löddning skyddad av dubbel krympslang och dra in i rör?
Skall det som andra skriver här, så måste den löddningen ligga i en dosa åtkomligt och då finns det ju ingen vits med det.
Nej det är inte ok och som sagt oberoende hur man skarvar. Det Thomas_Blekinge skrev dvs förbindelsemetod där kan man ta med lödnimg som godkänd alltså tex i en dosa osv.
 
C
T Thomas_Blekinge skrev:
Frågan återstår om lödning som förbindelsemetod för installationskablar 230 V är tillåtet i Sverige eller inte.
Inte för att ge någon några idéer, men det har som en parantes iallafall historiskt förekommit som en vedertagen metod (i kopplingsutrymme alltså).
Har några lödskarvar kvar i huset, och de ser av allt att döma ut att ha klarat tidens tand alldeles utmärkt. Så egentligen är det nog ingen dålig metod inomhus i en icke-korrosiv miljö utan mekanisk påverkan. Men alldeles för opraktiskt för dagens krav, så klart.
 
  • Gilla
MagHam och 1 till
  • Laddar…
I min gamla elcentral från 1955 var alla RK-kablar till värmen förtennade i ändarna.
 
useless useless skrev:
I min gamla elcentral från 1955 var alla RK-kablar till värmen förtennade i ändarna.
Det förtenta får inte hamna under ett skruvförband eller press-skarv. Då flyter det och tappar spänst.
 
  • Gilla
Pen och 2 till
  • Laddar…
A
Som tillägg kan nämnas att skyddsledare inte får lödas överhuvudtaget.

I övrigt ska alla förbindningar vara av varaktig elektrisk kontakt och tillfredsställande mekanisk hållfasthet som man skriver i elinstallationsreglerna 526.1.

Lödda förbindningar är faktiskt ett av de fem undantag som inte behöver vara tillgängliga för inspektion under 526.3 om man på något sätt lyckas göra den av "tillfredsställande mekanisk hållfasthet"

Så jag ser inte att det faktiskt bryter mot elinstallationsreglerna att göra en lödskarv med krympslang. Men i ett flexrör hade jag valt en annan lösning.
 
Redigerat:
  • Gilla
Panor82 och 4 till
  • Laddar…
Alfredo Alfredo skrev:
Nej, och varför skulle man ens komma på tanken?
För att trådarna kanske sitter fast som berget så det blir oresonligt omständigt att tråda om.
 
Intet Intet skrev:
För att trådarna kanske sitter fast som berget så det blir oresonligt omständigt att tråda om.
Hur ska man då lyckas dra in skarven i röret, vilket var frågan jag besvarade?
 
Det stora problemet med lödning är att styrkan klingar av med tiden, och rätt ordentligt. Det har att göra med att tenn är en rätt speciell metall, och ju större tennklump desto större problem, så ju fetare lödning desto sämre hållfasthet.

När det gäller designregler för lödningar så har man ofta en begränsning på att en ytmonterad komponent högst får ha en max vikt på runt 5g (olika värden förekommer i olika designregler, men det brukar röra sig runt detta).

När man dimensionerar komponenthål för hålmonterade komponent så är den klassiska designregeln att skillnaden mellan komponentben och genomplätterat hål inte ska överstika 0,15mm i diameter, dvs när tennlagret överstiger runt 0,1 mm börjar det gå utför.

Så, ska man löda ihop koppartrådar tillförlitligt ska de sättas ihop mekaniskt med minimala luftgap, och sedan låser man det med tenn, tennet ska fungera som lim eller fixering, och inte utfyllnad eller byggnadsmaterial. Man ska inte se på det som en svets där man tillför material för att överbrygga ett tomrum.

Så hur tillförlitlig en lödskarv blir beror på hur bra den är utförd, så det är lättbegripligt att man bör undvika dem i ledningsnät.

Och som sagts, det går inte att undvika att de ger en brottsanvisning där lödningen slutar.



Om man hittar (skruv-)anslutningar med förtenta ledar bör man klippa bort denna, för det utgör en brandrisk. Om man inte tillförlitligt kan ansluta ledaren med kardeler direkt kan man använda en ferrul (ändhylsa), men gör inte samma fel som man gjorde på båten Dali (som rev en bro l Baltimore):
 
  • Gilla
lars_stefan_axelsson och 1 till
  • Laddar…
Filmen är ju en varning för Wago-liknande kopplingar. Samt för en dåligt inställd redundans i kraftsystemet.
Förövrigt finns många marinklassade kablar med förtennta ledare. Hur ansluts dom på fartygen? Troligen med skruvanslutning.
 
  • Gilla
Dilato
  • Laddar…
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.