Nej, millimeterrättvisa går naturligtvis inte att, och det tror jag alla av oss förstår. Anledningen att jag frågar här, är just för att få andras tankar om hur alla ska bli hyfsat nöjda. Vi har inte diskuterat frågan än.Nötegårdsgubben skrev:
Jag är ganska övertygad om att ingen är intresserad av att sälja sina delar. Vi får inte sälja eller ge till våra syskon, utan ska det säljas måste alla övriga delägare köpa lika mycket var, det är det enda sättet att göra sig av med sin andel.
Mvh
Eftersom det är ganska så klart att huset aldrig kommer att säljas externt så är att alla solidariskt delar på den totala kostnaden rakt av.
Nackdelen där är ju såklart att den delen som idag kanske inte nyttjar huset speciellt mycket då får för sig att vara där mer nu när det kostar.
Problemet som jag ser att ta det andelsmässigt är om någon vill renovera/bygga till en fastighet så får andra betala oskäligt högt vilket sticker i ögonen. Procentuellt så är alla med på bygget och alla får nyttja det.
Andelar i ert fall verkar bara vara något på pappret och spelar inte så stor roll förutom juridiskt
Nackdelen där är ju såklart att den delen som idag kanske inte nyttjar huset speciellt mycket då får för sig att vara där mer nu när det kostar.
Problemet som jag ser att ta det andelsmässigt är om någon vill renovera/bygga till en fastighet så får andra betala oskäligt högt vilket sticker i ögonen. Procentuellt så är alla med på bygget och alla får nyttja det.
Andelar i ert fall verkar bara vara något på pappret och spelar inte så stor roll förutom juridiskt
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 16 988 inlägg
Jag förstår, men gillar inte riktigt när man vill styra sina arvingar från graven på det sättet. Därtill tror jag att sådana villkor bara kan gälla er tre ursprungliga arvtagare, de 1/9-ägare som ärvt i sin tur är sannolikt inte styrda av det.
Vill du ha min syn på gemensamt ägande så tror jag inte på det. Det ser ofta idylliskt ut utifrån, men i praktiken är det ofta en massa tjäbbel om vem som gjort vad, vad som ska prioriteras och hur mycket det får kosta. Och när man kommit till tredje generationen blir det nästan alltid omöjligt att få ihop det. Det finns naturligtvis undantag, men min dystra bild är att det är dags att avveckla när samägarna är kusiner snarare än syskon – om inte förr.
Vill du ha min syn på gemensamt ägande så tror jag inte på det. Det ser ofta idylliskt ut utifrån, men i praktiken är det ofta en massa tjäbbel om vem som gjort vad, vad som ska prioriteras och hur mycket det får kosta. Och när man kommit till tredje generationen blir det nästan alltid omöjligt att få ihop det. Det finns naturligtvis undantag, men min dystra bild är att det är dags att avveckla när samägarna är kusiner snarare än syskon – om inte förr.
Nej, det kan de inte. De två som nyttjat stugan mest har var sin 1/3, dessa kommer på sikt bli vardera 2/6. Så kommer det bli, ingen vill ha det på något annat sätt.L Latitud79 skrev:
Den sista 1/3 har nu blivit fördelad på 3 syskon. Det finns 3 sätt för dessa syskon 3 sätt att göra sig av med sin andel. 1. Ge eller sälja till bröstarvinge. 2. Sälja eller ge lika stor del till övriga delägare. 3. Sluta att betala för och använda sin del, men behålla ägandet. Inget av dessa alternativ kommer, med största sannolikhet, ske.
Mvh
Det är möjligt att det finns ett sådant avtal. Men det skulle inte hålla juridiskt om någon skulle vilja något annat.
Det är genom ett testamente skrivet av en jurist, det har blivit så.D Daniel 109 skrev:
Vad får dig att säga att det inte håller juridiskt? Det är en ärlig fråga, jag säger inte emot dig, för jag har ingen aning.
Mvh
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 16 988 inlägg
Normalt får man inte villkora hur nästa ägare förfogar över en fastighet man överlåter, däremot finns undantag vid benefika fång (gåva och arv). Det går dock inte att styra mer än i ett led, så om A testamenterar till B, C och D och D sedan ärvs av E, F och G så är det bara B och C som är bundna av As testamente. E, F och G kan göra vad de vill, inklusive att tvinga fram en tvångsförsäljning till tredje man för att få ut sina andelar.
Och det är väl den situationen ni sitter i tänker jag.
Och det är väl den situationen ni sitter i tänker jag.
Vi har en liknande situation. Där min fru och hennes 3 syskon samäger ett hus. Ett av syskonen har deklarerat att han inte vill/kan vara aktiv delägare. Övriga syskon vill hellre ha honom med som passiv än att köpa ut honom (inget större värde).
Vi övriga betalar en regelbunden summa för drift, och sedan skjuter vi till "kapital tillskott" vid större saker som takbyte, nytt avlopp osv. Där betalar vi lite mer efter betalningsförmåga än andelar.
Men när våran generation börjar dö ut så kommer våra barn att bli delägare med 8 kusiner och kusinbarn (en av kusinerna är död). Det blir en ohållbar situation. Framförallt när en av kusinerna har jätteskulder till kronofogden. Och skulle man ta ytterligare en generation fram så är det nu uppe i 13 kusinbarn, men där sker en pågående tillökning, och mina barn som är yngst i kusinskaran har ännu inga barn.
Jag har börjat lite försiktigt att antyda att det kanske vore bra med ett mer koncentrerat ägande, men det är känsligt.
Vi övriga betalar en regelbunden summa för drift, och sedan skjuter vi till "kapital tillskott" vid större saker som takbyte, nytt avlopp osv. Där betalar vi lite mer efter betalningsförmåga än andelar.
Men när våran generation börjar dö ut så kommer våra barn att bli delägare med 8 kusiner och kusinbarn (en av kusinerna är död). Det blir en ohållbar situation. Framförallt när en av kusinerna har jätteskulder till kronofogden. Och skulle man ta ytterligare en generation fram så är det nu uppe i 13 kusinbarn, men där sker en pågående tillökning, och mina barn som är yngst i kusinskaran har ännu inga barn.
Jag har börjat lite försiktigt att antyda att det kanske vore bra med ett mer koncentrerat ägande, men det är känsligt.
Våran situation är: A B C har skrivit testamente, mottagare är syskon D E, F G, H I J, där syskonen H I J har fått sina delar genom gåva. Här är jag syskon D.
Hoppas det där går att förstå.
Tillägg: A B C har skrivit ett gemensamt testamente specifikt om denna fastighet. Kan någon av dessa personer ändra sin vilja eller sätta testamentet ur spel genom gåva, utan att övriga personer blandas in?
Mvh
Redigerat:
Har vänner i en liknande situation, gällande ett sommarhus. Vid kommande generationsskifte kommer vissa att äga 1/16 del av stugan.
Hört att de planerar att göra det till en stiftelse som förvaltar stugan. Allt för att den ska bli kvar i gemensam ägo.
Sen är det väl bra att fördela drift och underhåll efter nyttjandegrad.
Tänker mig att alla medlemmar i stiftelsen betalar en grundavgift årligen + avgift efter nyttjande.
Lycka till!
Hört att de planerar att göra det till en stiftelse som förvaltar stugan. Allt för att den ska bli kvar i gemensam ägo.
Sen är det väl bra att fördela drift och underhåll efter nyttjandegrad.
Tänker mig att alla medlemmar i stiftelsen betalar en grundavgift årligen + avgift efter nyttjande.
Lycka till!
Fogden kan driva in hela fastigheten till försäljning oavsett vad som står i gåvobrev/testamente. Det innebär att om en av delägarna har en skuld hos fogden kan hela fastigheten bli indriven till försäljning.H hempularen skrev:
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 16 988 inlägg
Det där tycker jag på riktigt är själviskt och oförståndigt av föräldragenerationen. Det är en sak att man gör så mot sina barn för att man tror att de vill och kan äga och förvalta ett sommarhus tillsammans, men sju kusiner?!?L Lilak skrev:
Men för att svara på frågan: Det är bara att ändra sig och riva testamentet för egen del och skriva ett nytt. Din förälder gör som hen vill med sin andel och detsamma gäller dennas syskon. Ett tidigare gemensamt beslut gäller inte heller för all evighet, utan man får ändra sig. Men det är bara A, B och C som kan ändra sig, mottagarna av egendomen är sannolikt* bundna av testamentet om det är bra skrivet.
*Det kan finnas en rad undantag, främst laglotten. Om fastigheten utgör mer än hälften av värdet av den dödes egendom så blir den delen laglott, alltså det barnen har laglig rätt att ärva utan villkor. Oavsett hur liten den delen är så skulle en arvtagare kunna använda den för att tvinga fram en försäljning eller på annat sätt fritt förfoga över den.
Jag har varit aktuell att få en mindre andel av en stuga i släkten men avböjde det just på grund av att jag såg en sån här situation komma upp. I det fallet var det dessutom en släkting som var den huvudsakliga brukaren av stugan. I takt med att hon i princip flyttade in permanent i stugan började hon köpa upp andelar för att sen skänka dem till andra släktingar som hon uppfattade skulle vårda stugan efter hennes död. När någon av dem plötsligt gick bort ärvdes andelarna av en make som inte hade bra anseende i familjen. Han försökte sälja sina andelar för att få loss pengar, då han ändå inte hade några band till stugan och inte hade råd att vara med på underhållet. Då tog det fyr i h-e...
Åter till ursprungsfrågan, om jag förstår det rätt är det bara A och B som brukat stugan, inte C eller Cs barn som nu blivit ägare. Då kan det kännas lite magstarkt att lägga ut lika stora driftkostnader på de mindre andelsägarna, såvida det inte finns intresse att utnyttja stugan i motsvarande grad.
Är det en attraktiv stuga, dvs är den i hyfsat skick i ett attraktivt område som gör att man vill åka dit utan att känna sig tvungen? Jag har exempel i bekantskapskretsen där samägandet fungerar, men då handlar det om en attraktiv stuga, veckorna delas i princip ut efter ägande. Men där har man också koncentrerat ägandet så dem som inte kan/vill har lösts ut.
Åter till ursprungsfrågan, om jag förstår det rätt är det bara A och B som brukat stugan, inte C eller Cs barn som nu blivit ägare. Då kan det kännas lite magstarkt att lägga ut lika stora driftkostnader på de mindre andelsägarna, såvida det inte finns intresse att utnyttja stugan i motsvarande grad.
Är det en attraktiv stuga, dvs är den i hyfsat skick i ett attraktivt område som gör att man vill åka dit utan att känna sig tvungen? Jag har exempel i bekantskapskretsen där samägandet fungerar, men då handlar det om en attraktiv stuga, veckorna delas i princip ut efter ägande. Men där har man också koncentrerat ägandet så dem som inte kan/vill har lösts ut.
Jag tror inte att delägarna kan tvinga en delägare att betala, jag tror inte heller att de kan frånsäga den struliga delägaren tillträde till fastigheten. Så det bästa är att alla är sams och nöjda.L Lilak skrev:
Om H I och J inte har intention eller möjlighet att vara i stugan, tycker jag att det är rimligt att de inte betalar heller. När de senare i livet kanske får intresse i stugan kan de börja betala igen. De andra delägare kan såklart erbjuda de delägare utan intresse att köpa ut deras del, men om de inte kan eller vill, tycker jag inte att de får vara sur för en eller några delägare som inte betalar.
Idén om en stiftelse (eller förening) som sköter driften kan vara en bra idé. Då kan man även börja betala hyra för de veckorna/nätter man använder stugan. Man får även en bra struktur för att kunna hyra ut stugan till icke delägare och man kan eventuellt anlita en bostadsförvaltare, som ordnar med städning, gräsklippning, löpande underhåll mm.
Det hela gör det enklare för alla delägare, även de som inte längre bor i närheten, att stanna aktiv delägare i stugan.
