Hyresgästföreningen har bra förklaringar på hur man räknar ut rimlig kapitalkostnad. Det är ingenting man behöver hitta på själv utan det finns riktlinjer för hur man går till väga för att räkna ut rimlig kostnad för boende.S Snikhol skrev:
Eller t.ex. här: https://www.ekonomifokus.se/bostad/hyra-ut-bostad/skalig-hyra-hyresratt-bostadsratt-och-villa
Nu är du ganska OT men ja, det kan nog vara "kul" för någon att bo med mig
Den personen kan vara trygg i att om jag skaffar lån på bostaden så är det ingen kostnad som kommer påverka denne. Sen får man ju tänka på att här pratar vi om hur man korrekt ska räkna ut en rimlig kostnad. Sen är det ju så att man kan tycka andra saker och vad jag tycker är kanske något helt annat än vad som är "korrekt".
Jag kan t.ex. känna ett värde i att vara givmild och inte alls ta ut 50% av kapitalkostnaden av en eventuell partner. Men det är ju bara mitt personliga tyckande och då börjar vi blanda in känslor och filosofiska tankar i stället och den sortens flum var inte vad som efterfrågades så som jag tolkade det. Kan så klart ha fel
Nä du tänker sunt och jag håller med dig i sak - men något samboförhållande utan flum existerar nog inte. Alla har en såsse och en moderat på axeln. Vem av dem man lyssnar på beror vilken som passar för stunden 😆Nautikern skrev:
Hyresgästföreningen har bra förklaringar på hur man räknar ut rimlig kapitalkostnad. Det är ingenting man behöver hitta på själv utan det finns riktlinjer för hur man går till väga för att räkna ut rimlig kostnad för boende.
Eller t.ex. här: [länk]
Nu är du ganska OT men ja, det kan nog vara "kul" för någon att bo med mig
Sen får man ju tänka på att här pratar vi om hur man korrekt ska räkna ut en rimlig kostnad. Sen är det ju så att man kan tycka andra saker och vad jag tycker är kanske något helt annat än vad som är "korrekt".
Jag kan t.ex. känna ett värde i att vara givmild och inte alls ta ut 50% av kapitalkostnaden av en eventuell partner. Men det är ju bara mitt personliga tyckande och då börjar vi blanda in känslor och filosofiska tankar i stället och den sortens flum var inte vad som efterfrågades så som jag tolkade det. Kan så klart ha fel
Ja så kan det vara och då kan man ju blanda in sina personliga känslor i resonemanget.K krfsm skrev:
Känner man inte att man vill dela på kapitalkostnaden när man flyttar in till sin sambo så får man så klart ta upp detta och resonera om det.
Kanske han eller hon man flyttar in till vill vara generös och stå för en större del av kapitalkostnaden. Jag tycker dock inte att det är något man ska förvänta sig när man flyttar in till någon utan i stället vara glad över en så generös gest.
Att dela på ränta efter avdrag och drift är det mest rimliga, på kort sikt (ett exempel: sambo flyttar in i bostad som ägts av den andra sambon x år, på sikt är man överens om att byta till större. Eller kanske ett nyare förhållande där man inte är beredd att gå all in).
Ska man bo tillsammans på lång sikt, i samma bostad så bör man äga den tillsammans, annars blir inflyttande sambo med tiden en förlorare.
Edit: sen skulle man kunna skriva ett avtal från dag ett, där man bestämmer villkor och priset för att köpa in sig på inflyttningsdagen. Lämpligen dagens marknadsvärde. Då går inte inflyttaren miste om någon värdeökning, och ägaren kan om han/hon är snål kräva mer pengar för huset än vad det är värt den dag affären görs (i händelse av prisfall)
Redigerat:
Låter som ett perfekt upplägg för den som äger fastigheten att sko sig på den som flyttar in.S Snikhol skrev:
Öka upp belåningsgraden maximalt och skyffla in de pengarna på börsen samtidigt som den som flyttar in får bekosta räntan för detta.
Alternativt; perfekt läge för den som flyttar in att sko sig på den "duktige" fastighetsägaren som inta har några lån och får således bo utan kapitalkostnad för fastigheten.
Hur kan man argumentera att något som är en variabel, som lån, kan vara "rätt" att använda som underlag för kostnaden att bo?
Varför ska kostnaden att bo (för den som flyttar in) i identiska fastigheter vara olika beroende på vilken belåningsgrad fastighetsägaren har valt?
Ja, jo visst finns den möjligheten att folk är idioter. Sen är väl risken du nämner exakt noll för den som flyttar in i det fall jag beskrev. Finns inget tvång om köp och om räntekostnaden blir hög är det bara att flytta.
Att däremot ta betalt för en kapitalkostnad som inte påverkar ditt kassaflöde är måhända mest rättvist, men funkar nog inte så bra i ett förhållande i de flesta fallen.
Fattar ju vad du menar men ditt resonemang blir lika skevt avseende vad som faktiskt är vettigt.
Edit:
Och värdeökning på fastigheten - är ju en kapitalintäkt. Inte en kostnad. Ska man räkna av den mot kapitalkostnaden?
Annars får man ju väldigt bra betalt väl?
Pengar för bundet kapital som jobbar på bostadsmarknaden. Utsugare där 😏
Redigerat:
Mest rättvist som du säger tycker jag låter som en bra utgångspunkt. Sen kan ju den ena eller andra parten utifrån det bestämma sig för att vara extra generös.S Snikhol skrev:
Skevt för vad som faktiskt är vettigt får stå för dig, låter som du säger emot dig själv när du i första stycket säger att det är mest rättvist.
Värdeökning gör att kapitalkostnaden ökar, värdeminskning gör att kapitalkostnaden minskar. Marknadspris kallas det.
Får väldigt bra betalt i jämförelse med vad? Vad kapitalet skulle avkasta på börsen? Om din investering går ner i värde då? Det finns inga garantier att huspriser eller börsen går upp. Investeringar kan gå fel.
Du verkar tycka att en eventuell avkastning av kapitalet ska göra boendekostnaden lägre för den som flyttar in, korrekt?
Hur ska i så fall en eventuell förlust påverka boendekostnaden för den som flyttar in?
Precis som du verkar tycka att en eventuell avkastning ska komma den inflyttade personen till godo med lägre boendekostnad så ska alltså med den logiken en förlust också påverka boendekostnaden så att personen får betala mer?
Två exempel:
Villa, värderad till 5 miljoner, 90% belåningsgrad, hur mycket är rimlig bokostnad för den som flyttar in?
Grannens partner flyttar också in i likvärdig villa, värderad till 5 miljoner, men 10% belåningsgrad, hur mycket är rimligt att betala för den som flyttar in?
Med ditt resonemang, varför ska kostnaden för dessa två individer som flyttar in på samma gata skilja sig åt pga vilken belåningsgrad fastighetsägaren valt?
Sen vill jag be er att lämna personangrepp som "utsugare" där hän. Det är verkligen ett lågvattenmärke från er och inget trevligt sätt att diskutera med sina forumvänner.
Pudlar direkt. Det var inte menat som ett personangrepp, men ett raljant ordval för att stärka mitt resonemang. Onödigt var det i alla fall, sorry. Och jag kan många gånger argumentera emot mig själv i inlägg, men det blir lätt så när ett svar inte är svart eller vitt. Men det gör också att jag är öppen för att kunna ändra åsikt i olika ämnen.
Jag fattar som sagt vad du menar. Bara det att man omöjligt kan resonera så i verkligheten utan att framstå som gniden. Alltså i ett samboförhållande med kärlek inblandat.
Och mest rimligt är väl ändå att båda parter tjänar ekonomiskt på att bli sambos?
Dina exempel.... och vad jag skulle acceptera som inflyttare:
Vi sätter drift till 5k mån och ränta 5%.
Exempel 1:
Spontant säger jag 50% av räntan minus skattereduktion + 50% av drift.
Lite beroende på vem man frågar bör man räkna med minst 2k/månad i framtida underhåll.
50% av det är OK.
Då ska jag betala 4229;- i månaden till ägaren.
Vinnare? Ägaren får halverad boendekostnad. Vi vet inte vad jag hade för utgift innan men troligen bor jag också billigt. Sparar en skaplig summa pengar månadsvis i en fuck-you fond. Kommer inte tjata om att behöva köpa in mig, men om det erbjuds används fuck-you fonden till det.
Exempel 2:
Skulle kräva att få köpa in mig till 50% om huset är bra, annars nej tack till att bli sambo.
I ett kortsiktigt perspektiv skulle jag dock acceptera samma villkor som exempel 1 - men vägra betala extra för framtida underhåll.
Då ska jag betala 15 625:-.
Vinnare? Ägaren otvetydigt, men jag går in i det hela med en tidsbegränsning i så fall.
