Är du säker? Tyska proppautomater är fortfarande L och inte B eller C, dvs. rätt okänsliga i överlastfallet (I2 är 1,9 ganger märkströmmen istf. 1,45). Proppautomater är dock känsligare än diazed vid stora startströmmar eller kortslutningar (fick lära det när jag försökte köra golvslipmaskin med 11,5 A märkström, 10A proppautomat gick även fortare än diazedproppen men diazed räckte inte heller. Fick stoppa förgreningssladden i tvättmaskinsuttaget som är säkrat 16 A.
Nej, jag är inte säker ...Ragnar_AT skrev:
Det kan vara som du skriver. Är de tänkta som en fullgod ersättare för diazed borde de byggts med en lite trögare överlastkaraktäristik för att inte generera för många besvikna kunder.
Men jag trodde att de hade en karaktäristik liknande dagens automatsäkringar ....
Jag har lite svårt att tro att man gör en säkring som märks med 10 A och sedan bygger den så att den ska kunna köras med en överlast över tid. Det logiska är väl att man då ger den den beteckning ( A )som den klarar över tid. Så jag tror att beteckningen karaktäristiken visar hur stora startströmmar den tål.
Hobbyelektriker
· Värmland, Molkom
· 26 844 inlägg
När jag letar så hittar jag faktiskt inget förbud mot att dvärgbrytare, effektbrytare eller andra "automatsäkringar" används som mätarsäkring. Kanske har det funnits ett förbud för länge sedan? Anledningen till ett ev förbud bör så så fall vara att automatsäkringar är lite mindre pålitliga vid höga strömmar och att de dämpar strömmen dåligt. Det är mao mycket lämpligt med smältsäkring som mätarsäkring i bostäder.
Den typen proppautomater som är uppe här får du inte använda som mätarsäkring och som du nämner var det reglerat långt tillbaks då i princip det var enda typen "automatsäkring" som kunde komma ifråga. Och att du inte får använda dem nu beror då på att den i standard som följs för mätartavlor/skåp inte är upptagen som möjlig komponent vilket elnätägarna anger i sina översatta individuella "regler".Bo.Siltberg skrev:
Och det är nätägaren som avgör om du kan ha dvärgbrytare som mätarsäkring även där det numera är möjligt dvs upp till 63 A. Det är tex selektivitetskrav mot deras servisledningssäkring som kan fälla den användningen och som sagt är det få om några skäl som drar mot att använda dvärgbrytare här.
Jag gjorde en liten snabbgoogling och fann att det finns många dokument över krav vid upphandling eller generella krav gällande fastighetsbestånd eller på annat vis uppförda utav större upphandlare att det är ganska vanligt att sätta Diazed eller NH-knivsäkringar som ett absolut krav på inkommande matningar och serviser.
Så även detta kan medföra att elektrikerna i stort fått uppfattningen att detta alltid är ett krav.
Men nu har väl antagligen GK100 redan fått fram ännu mer korrekt info, antar jag ...
Så även detta kan medföra att elektrikerna i stort fått uppfattningen att detta alltid är ett krav.
Men nu har väl antagligen GK100 redan fått fram ännu mer korrekt info, antar jag ...
Hobbyelektriker
· Värmland, Molkom
· 26 844 inlägg
Var det då tidigare reglerat i föreskrifter eller i nätägarnas regler? Den senaste standarden som nämner detta är SS 437 01 02 som bl.a säger
Finns det fortfarande regler idag som förbjuder alla former av automatsäkringar?
Som mätarsäkring ska användas smältsäkring eller dvärgbrytare (vid större anläggningar effektbrytare eller säkringslastfrånskiljare).
Vid användning av dvärgbrytare (effektbrytare) som mätarsäkring ska selektiviteten mot servisledningens kortslutningsskydd beaktas.
Vid användning av dvärgbrytare (effektbrytare) som mätarsäkring ska selektiviteten mot servisledningens kortslutningsskydd beaktas.
Finns det fortfarande regler idag som förbjuder alla former av automatsäkringar?
Det har angetts i tex InstallationsBestämmelser Lågspänning dvs IBLxx utgivna av dåtida SEF (Svenska elverksföreningen) alltså en typ av nätägarens regler. Bakgrunden är nog att finna i föreskrifter från den tiden dvs KSF, SIND, STEV där det generellt gavs att automater av olika slag inte skulle föregås av större smältsäkring än 100 A och samtidigt pekades även då på selektivitetsproblem osv.
Finns diverse dvärgar man kan få montera utan problem hos de flesta leverantörer utan problem vid normalfall likt vad vi rör oss med i BH. Men som sagt det är inte mycket som talar för att man vill ha det så tex selektiviteten även på kundens sida.
Ska ta en bild när jag är ute i verkstan på ett exempel (Hager) på såna trepoligt byggda men enpoligt manövrerade dvärgar som passar till dessa fall om man vill ha det så.
Finns diverse dvärgar man kan få montera utan problem hos de flesta leverantörer utan problem vid normalfall likt vad vi rör oss med i BH. Men som sagt det är inte mycket som talar för att man vill ha det så tex selektiviteten även på kundens sida.
Ska ta en bild när jag är ute i verkstan på ett exempel (Hager) på såna trepoligt byggda men enpoligt manövrerade dvärgar som passar till dessa fall om man vill ha det så.
Jo, men det är som det är. Det är tekniskt sett omöjlig att bygga en säkring eller dvärgbrytare som hållar märkströmmen men löser ut ögonblickligen vid överbelastning. Ju hogre strömmen, desto fortare blir smälttråden varm och smälter. Om jag minns rätt borde en B10 klara 12 A i 30 minuter och möste löser ut vid 14,5 A inom en timme. Gamla dvärgbrytare och smältsäkringar är trögare.elmont skrev:
Det finns proppautomater med B-karakteristik men bara B6. Räsonemangen bakom är att det finns många anläggningar utan JFB kvar och proppautomaten måste löser ut precis som en diazedsäkring då det finns jordfel. Vet inte varför snabbare utlösning vore inte bättre men det är det jag hört från tyska kollegor.
Har fått svar på min fråga till nätägaren ang dvärgar och proppautomater.
Hej
Tack för ditt mail.
Kontrollerade med våra tekniker som lämnade följande svar. Hoppas det ger information.
Svensk Standard säger följande:
Mätarsäkring skall placeras omedelbart före mätsystemet. Som mätarsäkring kan användas smältsäkring eller dvärgbrytare. I de fall mätarsäkringen utgörs av dvärgbrytare som inte har frånskiljningsegenskaper skall den föregås av en frånskiljare som placeras i plomberbar del.
Står inget om proppautomater men det känns inte riktigt att ha sådana som mätarsäkringar
Hej
Tack för ditt mail.
Kontrollerade med våra tekniker som lämnade följande svar. Hoppas det ger information.
Svensk Standard säger följande:
Mätarsäkring skall placeras omedelbart före mätsystemet. Som mätarsäkring kan användas smältsäkring eller dvärgbrytare. I de fall mätarsäkringen utgörs av dvärgbrytare som inte har frånskiljningsegenskaper skall den föregås av en frånskiljare som placeras i plomberbar del.
Står inget om proppautomater men det känns inte riktigt att ha sådana som mätarsäkringar
Hobbyelektriker
· Värmland, Molkom
· 26 844 inlägg
Precis så där står det i min standard också, det måste vara samma
Jag vet inte om "proppautomater" är ett begrepp eller om det faller under begreppet dvärgbrytare. Har svårt att se att de skulle ha så mycket sämre egenskaper än dvärgar att de inte skulle vara tillåtna, i princip. Utan det faller väl mest på de praktiska problem som GK100 nämner ovan. Smältsäkringar är överlägsna i allt utom vid byte.
Jag vet inte om "proppautomater" är ett begrepp eller om det faller under begreppet dvärgbrytare. Har svårt att se att de skulle ha så mycket sämre egenskaper än dvärgar att de inte skulle vara tillåtna, i princip. Utan det faller väl mest på de praktiska problem som GK100 nämner ovan. Smältsäkringar är överlägsna i allt utom vid byte.
Proppautomater är som sagt inte upptagna i de standarder för apparater likt dvärgbrytare som pekas på i de olika överordnade standarderna för mätartavlor/skåp så det blir ett olösligt byråkratiskt dilemma. Nu skulle för all del inte en kvalitativ proppautomat vara sämre än en dvärg med rätt märkning men tvivelaktigt byggsätt men trots allt kan ju formalia ha stor räckvidd i dessa fall bland papperstigrarna.
Ragnar_AT har säkert automater av det klassiska fabrikatet Stotz Heidelberg då är det inga problem de var oerhört tidiga med automater och inte så långt senare dvärgbrytare. Numera är det den grenen som ligger bakom de mycket fina apparater på detta tema som går under flagg ABB det är don i det yppersta skiktet här.
Ragnar_AT har säkert automater av det klassiska fabrikatet Stotz Heidelberg då är det inga problem de var oerhört tidiga med automater och inte så långt senare dvärgbrytare. Numera är det den grenen som ligger bakom de mycket fina apparater på detta tema som går under flagg ABB det är don i det yppersta skiktet här.
I dag var jag ute en runda i solskenet och passade på att ta en bild på ett exempel som passar här som ok både på kund och leverantörsidan. Kom över några i ett sammanhang där de satt som mätarsäkringar i blockbyggda fördelningar. Tänkte använda dem i ett fall här hemmavid där det vore bra med selektivitet dvärgar emellan i litet säkringssteg men tiden löper och ännu ligger de i lådan.GK100 skrev:
