Ja jag menar bruksklass 3. Kanske heter N3 i dag.G GalliMattias skrev:
Men ser man i tabell, i länken, så kan du använda N2 under ”gynnsamma” förhållanden. Och det lär det väl bli på ditt lilla vägbygge
https://content-eshop.dahl.se/wcsstore/Dahl B2B/Produktblad/Altech/Altech_Geotextil.pdf
Då är jag med! Och du tror att denna konstruktion även håller för några betongbilar och byggtransporter för ett lösvirkesbygge?GoC skrev:
Toppklass! Tack!
Jag ser fortfarande ingen anledning att använda fiberduk, inte heller 0-125 skulle jag vilja ha i min väg, och använder man 0-125, ska bärlagret (0-32) egentligen vara 100 mm.
Men i nuläget finns det en traktorväg som fungerar, och om nu den tunga trafiken inte kommer först nästa år under tjällosningen, är största problemet som byggtrafiken orsakar, att de pumpar upp allt fint material ur vägen och att man får en lervälling högst upp. Det räcker med ett tunt lager grus för att undvika den pumpeffekten. Här kan ett geotextil faktiskt göra lite nytta.
När bygget är färdigt lägger man 8 cm bärlager (0-32) och 5 cm väggrus (0-18) då har man en bra uppfart som klarar vanlig villatrafik.
Bärlagret används även för att fylla ut spår och andra ojämnheter, så tjockleken blir egentligen mellan ca 5 och 12 cm eller så, men i grova drag borde det räcka och vara den billigaste lösningen.
Det är i alla fall viktigt att översta lagret 0-18 är så tjock att vägen går att hyvla och sladda
Men i nuläget finns det en traktorväg som fungerar, och om nu den tunga trafiken inte kommer först nästa år under tjällosningen, är största problemet som byggtrafiken orsakar, att de pumpar upp allt fint material ur vägen och att man får en lervälling högst upp. Det räcker med ett tunt lager grus för att undvika den pumpeffekten. Här kan ett geotextil faktiskt göra lite nytta.
När bygget är färdigt lägger man 8 cm bärlager (0-32) och 5 cm väggrus (0-18) då har man en bra uppfart som klarar vanlig villatrafik.
Bärlagret används även för att fylla ut spår och andra ojämnheter, så tjockleken blir egentligen mellan ca 5 och 12 cm eller så, men i grova drag borde det räcka och vara den billigaste lösningen.
Det är i alla fall viktigt att översta lagret 0-18 är så tjock att vägen går att hyvla och sladda
Nu ska man se lervälling som den språkliga beskrivning av blött fint material (kalla det för geggamoija om du vill)F fribygg skrev:
Och ja, tunga fordon har en möjlighet att pumpa upp allt fint material i jorden om de kör direkt på jorden.
Vi hade isälvssediment och testade att låta byggtrafiken köra direkt på den gamla traktorvägen (utan överbyggnad). Det gick ungefär en vecka, och då kunde man inte gå utan stövlar på vägen längre. Vi har isälvssediment med lite silt i.
Sedan la vi geoduk och 5cm 0-32. Den ligger fortfarande kvar nu 15 år senare, men vägen går inte att sladda eller hyvla eftersom det inte finns väggrus på, gruslagret är för tunt och geotextilen ligger för nära ytan. Därför är det bra med lite mer grus, men bärighetsmässigt håller vägen fortfarande för normal trafik.
Jag är bara lite rädd att tex betongbilschaufförerna inte vill åka om de inte tycker vägen ser tillräckligt bärig ut… Men om jag ”bara” till exempel lägger 10 cm 0-32 direkt på traktorvägen (vars yta är hårdpackad, gräsbeväxt jord) så måste väl duken göra stor skillnad även för att inte få upp ogräs utanför hjulspåren?harry73 skrev:
En kanske dum nybörjarfråga… när vi pratar höjder/djup på grus - räknar man det paddat eller opaddat? Om man till exempel ska lägga 8 cm 0-32, fyller man upp 8 cm och paddat sedan eller ”överfyller” man och paddar ner till 8 cm
Tjockleken gäller packad tjocklek
Tack! Hur mycket räknar man med att paddan komprimerar? Finns det en procentsats eller formel för det?
räkna om till kg per kvadratmeter är en möjlighet
Antar att det vanligaste är att gå på känn och erfarenhet? Överfylla ett par centimeter och se var man landar…
Tar man t ex asfalt, räknar de som dimensionerar och projekterar vägen i tjocklek. Entreprenören som lägger asfalten räknar i kg per kvadratmeter. Då blir det enklare att beställa rätt mängd. Sedan är det rätt så bra beskrivet vad densiteten av bra packad asfalt (eller grus) ska vara, så det är inte en komplicerad beräkning.
Dvs: du beställer ett antal ton och beräknar hur mycket lastbilen ska lossa per längdenhet, eller över hur många meter man behöver sprida gruset. Man går inte och kontrollmäter det opackade materialet hela tiden.
Dvs: du beställer ett antal ton och beräknar hur mycket lastbilen ska lossa per längdenhet, eller över hur många meter man behöver sprida gruset. Man går inte och kontrollmäter det opackade materialet hela tiden.