4 865 läst ·
5 svar
5k läst
5 svar
Fiberduk och cellplast
Hejsan!
Då var det dags att bygga grunden (jag bygger den inte själv, men har ändå några beslut att fatta).
Först och främst cellplasten. Vi har ju då att välja på hur mycket cellplast vi ska lägga på, och det har förstås diskuterats en del i forumet om 200 mm kontra 300 mm. Jag är inte säker på vad vi ska välja ännu, men det lutar nog åt 300 mm, om inte någon säger åt mig att det är dumt.
Men, i forumet har det också diskuterats att EPS (frigolit) skulle vara tveksamt att ha i så stora mängder under huset för att det kommer att komprimeras över tiden och att man då om man har olika tyngd på olika delar av huset kan få elaka sättningar. Bör man med det i åtanke välja en EPS-skiva som tål lite större last, speciellt om man väljer 300 mm isolering (varje % komprimering blir ju med ju mer EPS man har)? Det finns ju i varje fall 65, 80, 100, 150, 200 och 300-skivor i EPS. Siffran anger ju korttidslasten, men även långtidslasten är ju högre hos de med högre värde. Vad är standard att välja och kan det vara lämpligt att gå upp ett steg över standard?
Sedan min andra fråga: Vår schaktbotten består till största delen av sprängsten eftersom vi sprängde i berget. Grundplanen säger att fiberduk ska ligga på schaktbotten, men hur blir det när schaktbotten framförallt består av vasst stenmaterial? Någon fiberduk går förstås inte läggas på direkt eftersom den trasas sönder och entreprenören menar att man i sådana fall inte lägger fiberduk, men jag vill ändå kolla med er experter att det stämmer.
Då var det dags att bygga grunden (jag bygger den inte själv, men har ändå några beslut att fatta).
Först och främst cellplasten. Vi har ju då att välja på hur mycket cellplast vi ska lägga på, och det har förstås diskuterats en del i forumet om 200 mm kontra 300 mm. Jag är inte säker på vad vi ska välja ännu, men det lutar nog åt 300 mm, om inte någon säger åt mig att det är dumt.
Men, i forumet har det också diskuterats att EPS (frigolit) skulle vara tveksamt att ha i så stora mängder under huset för att det kommer att komprimeras över tiden och att man då om man har olika tyngd på olika delar av huset kan få elaka sättningar. Bör man med det i åtanke välja en EPS-skiva som tål lite större last, speciellt om man väljer 300 mm isolering (varje % komprimering blir ju med ju mer EPS man har)? Det finns ju i varje fall 65, 80, 100, 150, 200 och 300-skivor i EPS. Siffran anger ju korttidslasten, men även långtidslasten är ju högre hos de med högre värde. Vad är standard att välja och kan det vara lämpligt att gå upp ett steg över standard?
Sedan min andra fråga: Vår schaktbotten består till största delen av sprängsten eftersom vi sprängde i berget. Grundplanen säger att fiberduk ska ligga på schaktbotten, men hur blir det när schaktbotten framförallt består av vasst stenmaterial? Någon fiberduk går förstås inte läggas på direkt eftersom den trasas sönder och entreprenören menar att man i sådana fall inte lägger fiberduk, men jag vill ändå kolla med er experter att det stämmer.
Jag kan svara för hur vi har gjort för en del av dina frågor. Vi valde 300 mm isolering. Har räknat lite på det själv och är övertygad att det lönar sig. I vårt fall så var det dessutom ingen kostnadsskillnad vilket avgjorde saken.
Angående sättningar i grunden efter lång tid med mycket frigolit så har jag ingen erfarenhet av sådana problem du nämner. Kanske någon annan på detta forum kan uttala sig?
Att tänka på är dock att ett hus har mindre tyngd per ytenhet än en människa när den står på marken. Har du dock riktigt tuffa punktlaster så är det bara att ta bort 1 decimeter frigolit och gjuta en tjockare platta på det området med extra armering. Vi har gjort så där vi har våra punktlaster från mellanbjälklag och kamin.
Vi har också byggt på sprängsten och har ingen fiberduk. Om du är orolig för radon så se till att täta alla genomföringar i plattan.
Angående sättningar i grunden efter lång tid med mycket frigolit så har jag ingen erfarenhet av sådana problem du nämner. Kanske någon annan på detta forum kan uttala sig?
Att tänka på är dock att ett hus har mindre tyngd per ytenhet än en människa när den står på marken. Har du dock riktigt tuffa punktlaster så är det bara att ta bort 1 decimeter frigolit och gjuta en tjockare platta på det området med extra armering. Vi har gjort så där vi har våra punktlaster från mellanbjälklag och kamin.
Vi har också byggt på sprängsten och har ingen fiberduk. Om du är orolig för radon så se till att täta alla genomföringar i plattan.
För merparten av en platta på mark är trycket (långtidsbelastningen) låg, mycket mindre än man kan tro. Betong har en densitet på ca 2400 kg/m3 (vikten av armering kan i princip bortses då denna utgör några få procent av vikten, och väger < 5 kg/m2).Ksund skrev:
Med en platttjocklek på 100mm (dvs 0.1 m3 betong per m2) väger då plattan 240 kg/m2, eller max kring 250 kg inklusive golvmaterial. Långtidsbelastningen är således kring 250 kg/m2 = 2500 N/m2 = 2.5 kPa, och med tanke på att vanlig S60 skiva har en långtidsbelastning i storleksordningen 15-20 kPa så ligger man alltså en bra bit under detta. Som jämförelse har en vanlig människofot ett tryck kring 20-40 kPa, dvs husgrundens tryck är ca 1/10 av detta.
De ställen där du får högre tryck är under ytterväggar och bärande innerväggar, och det är i så fall där man eventuellt skall investera i skivor med högre långtidsbelastning (t.ex. XPS istället för EPS).
Exakt vad trycket blir under bärande väggar är svårt att säga, dock bör din konstruktör kunna berätta detta för dig.
Helt rätt med tillägg att enl nomen skall du lägga på 50 kg/m2 för bunden last.MartinT skrev:Långtidsbelastningen är således kring 250 kg/m2 = 2500 N/m2 = 2.5 kPa, och med tanke på att vanlig S60 skiva har en långtidsbelastning i storleksordningen 15-20 kPa så ligger man alltså en bra bit under detta. Som jämförelse har en vanlig människofot ett tryck kring 20-40 kPa, dvs husgrundens tryck är ca 1/10 av detta.
Exakt vad trycket blir under bärande väggar är svårt att säga, dock bör din konstruktör kunna berätta detta för dig.
MEN och det är viktigt för utförandet. Med en för "mjuk" isolering får du problem när plattan skall armeras och allt annat som skall ut när isoleringen väl ligger på plats. De armerings distanser som ställs ut trycks in i isoleringen när gubbarna går på armeringen OM en för klen isolering väljs.
Klicka här för att svara