1 880 läst ·
22 svar
2k läst
22 svar
Felaktig indelning av bostäder i radhuskomplex?
Det krångliga är att bostadsrättslagen tillåter att föreningen upplåter mark som en del av bostadsrättslägenheten. Det är inte vanligt men det är möjligt. Vad som är vanligare (men troligen fortfarande rätt ovanligt) är att mark upplåts med (benefik) nyttjanderätt av föreningen. Då disponerar alltså bostadsrättshavaren tomten.J Josth skrev:Ett krav är: "För att något ska betecknas som ett en- eller tvåbostadshus måste det enligt praxis även disponera över en egen tomt som ligger i anslutning till bostaden och utgör mer än bara en uteplats." I en brf är det alltid föreningen som äger marken gemensamt och alla i föreningen har rätt att vistas där de tycker om.
Lantmäteriet är inte ansvarig myndighet för energideklarationsregistret utan det är Boverket. Behörig (certifierad) energiexpert kan kan ändra i registret genom att delge Boverket uppgifterna.C ChrisA90 skrev:
Troligen är det helt korrekt att varje huskropp med flera lägenheter räknas som en byggnad i ditt fall. Det är ju vanligen också lösningen med bostadrättsradhus. Man äger inte sitt radhus ytan bostadsrätten till en lägenhet som ligger i radhuslängan. Föreningen ansvarar för byggnadens yttre underhåll, d v s det mest utan ytskikt och inredning i lägenheten. Det gör det vanligen olämpligt ur förvaltningshänseende att ha yttre placerade egna solceller, värmepumpar o s v för respektive lägenhet. Risken är stor att man klumpar sig med juridiken och så sitter plötsligt föreningen med underhållsansvaret för vad ni lägenhetsinnehavaren har installerat.
Det stämmer, men lantmäteriet behöver dela upp bostäderna om boverket ska kunna tillge egen deklaration för varje bostad.Claes Sörmland skrev:
Lantmäteriet är inte ansvarig myndighet för energideklarationsregistret utan det är Boverket. Behörig (certifierad) energiexpert kan kan ändra i registret genom att delge Boverket uppgifterna.
Troligen är det helt korrekt att varje huskropp med flera lägenheter räknas som en byggnad i ditt fall. Det är ju vanligen också lösningen med bostadrättsradhus. Man äger inte sitt radhus ytan bostadsrätten till en lägenhet som ligger i radhuslängan. Föreningen ansvarar för byggnadens yttre underhåll, d v s det mest utan ytskikt och inredning i lägenheten. Det gör det vanligen olämpligt ur förvaltningshänseende att ha yttre placerade egna solceller, värmepumpar o s v för respektive lägenhet. Risken är stor att man klumpar sig med juridiken och så sitter plötsligt föreningen med underhållsansvaret för vad ni lägenhetsinnehavaren har installerat.
Angående solceller finns avtal mellan den boende och brf.
Men frågan är återigen inte vad som är vanligt, utan om man kan ändra och isåfall vad det skulle kosta
Samma hos oss, vilt skilda deklarationer för huskropparna som består av 2 st 3or eller 2 st 2or med en 4a mellan.
Barnfamiljer bor i 4orna som drar upp för 2orna som oftast är ensamhushåll.
Å andra sidan har jag värme i garaget, det har ingen annan, så jag drar ju oxå upp för de andra i min huskropp.
Innertemperaturen påverkar i högsta grad deklarationen, då den baserar på förbrukningen.
Vi har oxå egen panna (frånluft VP)
Vi skrev om våra stadgar för några år sen, tomten tillhör nu bostaden. Hur det funkar juridiskt vet jag inte.
Barnfamiljer bor i 4orna som drar upp för 2orna som oftast är ensamhushåll.
Å andra sidan har jag värme i garaget, det har ingen annan, så jag drar ju oxå upp för de andra i min huskropp.
Innertemperaturen påverkar i högsta grad deklarationen, då den baserar på förbrukningen.
Vi har oxå egen panna (frånluft VP)
Vi skrev om våra stadgar för några år sen, tomten tillhör nu bostaden. Hur det funkar juridiskt vet jag inte.
Då behöver föreningen försöka ändra på belägenhetsadressen. Det sköter kommunen så föreningen tar kontakt med kommunen. Sen beslutar hur de vill ha det och skickar info vidare till Lantmäteriet som för registret. Då får varje radhus en egen adress av typen Radhusvägen 1, 2, 3 o s v istället för lägenhetsadresser som t ex Radhusslingan 1 lgh 1001, lgh 1002, lgh 1003 eller belägenhetadresser av typen Radhusslingan 1A, 1B, 1C.
Läs mer här:
https://www.lantmateriet.se/globala...t-och-topografi/handbok_belagenhetsadress.pdf
Läs mer här:
https://www.lantmateriet.se/globala...t-och-topografi/handbok_belagenhetsadress.pdf
Jaha? Det visste jag inte. Tack för infoClaes Sörmland skrev:
Då behöver föreningen försöka ändra på belägenhetsadressen. Det sköter kommunen så föreningen tar kontakt med kommunen. Sen beslutar hur de vill ha det och skickar info vidare till Lantmäteriet som för registret. Då får varje radhus en egen adress av typen Radhusvägen 1, 2, 3 o s v istället för lägenhetsadresser som t ex Radhusslingan 1 lgh 1001, lgh 1002, lgh 1003 eller belägenhetadresser av typen Radhusslingan 1A, 1B, 1C.
Läs mer här:
[länk]
Klicka här för att svara