Du menar att han ska skänka huset till henne för att han vill skiljas? Det är väl så man gör i USA vid skilsmässa, men inte i Sverige vad jag vet... Jag tycker oavsett att hon är värd någon som vill satsa på relationen. Ensamhet i tvåsamhet är svårt att värdera i pengar (eller ett hus) och man har ju bara ett liv osv...S Sona2012 skrev:
Det här är en viktig tråd, för det är ju inte bara trådskaparen som sitter i den här situationen. Det finns mängder av äktenskap och relationer som håller samman på grund av huset och/eller barnen. Man har inte råd att dela på sig, orkar inte med allt som skall ordnas, dela upp bohag och köpa nytt. Tvingas byta ned sig i boendestandard. För dem som sitter med bostäder där en förlust troligen skall realiseras är det så klart ännu jobbigare att ta de besluten.
Mitt goda råd är att börja leva snålt, och spara pengar så man orkar med att realisera en förlust så småningom. Det må vara surt, ta några år, men sen kommer ju belöningen när man kan börja leva det liv man vill leva.
Mitt goda råd är att börja leva snålt, och spara pengar så man orkar med att realisera en förlust så småningom. Det må vara surt, ta några år, men sen kommer ju belöningen när man kan börja leva det liv man vill leva.
Mitt råd är att börja med att gå i terapi, först enskilt för att få ordning på den egna personligheten och kunna bearbeta varför den vill ut ur förhållandet, byta bostadssituation... Kanske även som par för att se om det går att hitta en gemensam lösning på situationen!!?!Swetrot skrev:
Jag har själv nyss separerat. Vi var överens om att vi ville olika saker och pga mitt medicinska tillstånd var jag varken kapabel eller villig att ge henne det hon önskade/ behövde, så vi bestämde att det var bäst att separera så var och en fick öva sitt liv efter förmåga. Men vi är fortfarande vänner och lyckades sälja villan med rejäl vinst, köpt 2016 såld 2021, så båda kunde köpa lägenhet med låga lån (under 75-60% ) och lägga in rejäla insatser. Nu hade vi tur att sälja till maxpis för idag värderas huset ca 600k lägre än vi fick ( köpt 2,86M/ sålt 4,53M, värderas idag på Booli +3,9M)
Förstår att få kommer ha sådan tur ekonomiskt....
Terapi kanske är bra ibland, men ofta är förväntningarna så mycket större än resultatet. Det tar tid, det blir ganska dyrt, och ändå så har man ju någonstans hamnat i åsikten att man ville något annat.S Sona2012 skrev:
Det är ganska många som är miljonärer på pappret, men när man väl sålt och flyttat så är det ju inte så mycket kvar, även om man landar på fötterna. Inte sällan i en lägenhet man kanske inte trivs så bra i, men det var vad man hade råd med. Jag föreställer mig att om det inte finns en reavinst att plocka hem så blir det mycket jobbigare. Hur det än är så har man råd med mer guldkant i tillvaron när man delar på kostnader än när man skall stå för allt själv.
Jag jobbade några år på Malta för ett spelbolag. Vi i Sverige drömmer ju oftast om att bli ofantligt rika, men i många andra länder var högsta drömmen för kvinnor att vinna en halv miljon eller så, för det var ungefär vad man behövde för att kunna skilja sig och starta om.
Renoveringsnovis
· Bästerort
· 1 641 inlägg
Så tröttsamt med nya medlemmar som skapar tråd, får inte medhåll och lämnar tråden åt sitt öde. Kanske en yngre generation som är van vid medhåll och inte vet hur man hanterar att folk inte stryker en medhårs?
Vad är det du ogillar med hus?
Eller ogillar du mannen?
Eller ogillar du att inte kunna svänga förbi Seven11?
Ta reda på vad du verkligen vill. Prata med honom. Han kanske gillar att bygga, men du gillar att ha fint inomhus och städar istället?
Är det för mycket jobb, man man enkelt gräva bort planteringar och annat och göra det mycket enkelt att underhålla.
Om kärleken finns kommer ni hitta er lösning.
Eller ogillar du mannen?
Eller ogillar du att inte kunna svänga förbi Seven11?
Ta reda på vad du verkligen vill. Prata med honom. Han kanske gillar att bygga, men du gillar att ha fint inomhus och städar istället?
Är det för mycket jobb, man man enkelt gräva bort planteringar och annat och göra det mycket enkelt att underhålla.
Om kärleken finns kommer ni hitta er lösning.
Ni har försökt, ni vet att ni är annorlunda som personer.. och kom fram till att ett hus som en av er inte är grunden skapt för är en bra idé... ja du.. vad förväntar du dig egentligen för tips helt ärligt? Skaffa 2 barn till? Suck..L Lopil skrev:
Var väl inte roligt längre när det kom lite mothugg som undrade hur TS egentligen var kopplad i huvudet och inte bara höll med och gullade. De som startar den här typen av trådar vill oftast inte ha några råd utan är istället mest ute efter att få sina idéer bekräftade eller sympati för att det är sååå jobbigt och att det nog är någon annans fel egentligen...K Krux skrev:
Både märkligt och omoget att inse detta först nu. Hur kan man ens komma på tanken att köpa hus med en partner utan att vara helt säker på hur/var man vill leva och om man synkar i det avseendet? Bara att bita i det sura äpplet och lägga en av livets onödiga läxor bakom dig.
Jag vet inte eller bryr mig om hur TS är kopplad i huvudet... Förmodligen har TS inte svart på vitt att det är fel i huvudet som jag har!!! Men däremot är jag övertygad om att TS behöver terapi för att få " rätt" på livspusslet och prioriteringar vad gäller boende och relationer.mnils skrev: