Förresten är det ganska intressant, både Axema (på bilden ovan) och Bewator har runt 60talet nycklar för att öppna koddosan. Går att köpa billigt. Sitter oftast en etikett kvar under vilket nummer korrekt nyckel har. Iofs brukar inte pundarna köpa ett set enligt nedan och gå runt med. Då hade de inte behövt det.
Redigerat:
Jag gissar att ingenting händer och troligen är det endast ett hypotetiskt scenario om vi bortser från något barn som säkert redan har klättrat där. Om någon ser dig klättra över grinden så kan de nog tänkas säga till att kamma dig och att den kan gå sönder.K Kane skrev:Vad händer om man klättrar över med picknickkorgen och sätter sig och fikar på lämpligt ställe?
Och man kan kanske ana att det är fler BRF som delar på denna gård, hur håller de ordning på att man som medlem i en BRF inte är på fel sida sin "territorialgräns"?
När jag tänker efter så är nog detta Östermalm och inte Vasastan.
Utbildning är överskattat. Sätt dig bredvid domaren och döm istället för att stå framför och tjata paragrafer så behöver du ingen.D djac skrev:
"Nämndemän förväntas inte ha någon juridisk utbildning. Det är juristdomarens uppgift att ha kunskap om lagen." www.domstol.se
Det här är en väldigt intressant fråga jag själv funderat över. Alltså, inte huruvida man får vistas på brf tomter, utan får kreti och pleti nyttja bostadsrättsföreningars egendom såsom bänkar, gungor, grillar, etc. så länge den inte är inlåst?
Du kan ju fundera på om kreti och pleti då uppfyller någon av kriterierna för egenmäktigt förfarande. Troligen hamnar man rätt fort där om man som utomstående flyttar in.KultOfKamprad skrev:
Kanske ändå inte.. lol
Flerfamiljshus, brf, har inte någon hemfridszon som sträcker sig utanför fasaden. Lekplatser i anslutning till flerfamiljshus, brf, kan alltså utnyttjas fritt av allmänheten helt oavsett vem som äger den.
Nja inte riktigt. T ex en bil har heller ingen hemfridszon och den kan trots detta inte allmänheten nyttja fritt.R roslov skrev:
Kan bilar vara brf, husbilsbrf?Claes Sörmland skrev:
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 21 915 inlägg
Fast ett dagis där man går till någon annans lekplats och nyttjar den (mer än någon enstaka gång) lär räknas som ett kommersiellt utnyttjande av annans egendom, och det kommer man inte undan med hur som helst.R roslov skrev:
Sen ska man akta sig för att juridifiera saker som man kan lösa enklare och billigare på andra sätt. Men det är långt ifrån givet att det som görs här är tillåtet.
Edit: sorry, trodde jag var i en annan tråd…
Tänker du att det finns en särreglering i bostadsrättslagen att mark som förvaltas av bostadsrättsföreningar blir någon sorts allmän platsmark? Så är det inte, det är en variant av ekonomisk förening för medlemmarna: "En bostadsrättsförening är en ekonomisk förening som har till ändamål att i föreningens hus upplåta lägenheter med bostadsrätt." (1 kap. 1 § bostadsrättslagen)D djac skrev:
Att hemfridszon saknas betyder inte att allemansrätten gäller. Industritomter har inte heller hemfridszon. Så det argumentet räcker inte för att hävda tillträde.R roslov skrev:
Nu vill jag inte tolka vad @Nötegårdsgubben exakt menar vad som gäller för en samfälld lekplats, alltså en lekplats som har inrättats som gemensamhetsanläggning för delägarna. Anläggningslagen:J johmaa skrev:
Sen finns det ju en särlösning som är vanlig i småorter och fritidshusområden och det är att mark detaljplaneras som allmän plats och kanske ritas en lekplats in. I planen beslutas om enskilt huvudmannaskap för allmän plats och med stöd i detta så inrättas en gemensamhetsanläggning för fastigheterna som omfattar en samfälld lekplats.
Nu har situationen uppstått att lekplatsen har inrättats för de samfällda fastigheternas enskilda behov men den ligger på mark som är allmän plats, alltså där allmänheten har tillgång. I praktiken innebär det ofta att den privata lekplatsen ställs till allmänhetens förfogande. Juridiskt är detta ett gränsland, kan t ex en sniken samfällighet sätta stängsel med kodlås på lekplatsen med lagstöd? (Ta det som ett gedankenexperiment och inte som ett råd. Jag har aldrig hört om detta.)
Lantmäteriet som är expertmyndighet för anläggningslagen menar att gemensamhetsanläggningar bara inrättas för enskilda behov. De kan alltså inte inrättas så att man får privat förvaltning av allmän plats. Mot detta står PBL med Boverket som expertmyndighet och i PBL är det onekligen så att allmän plats kan förvaltas enskilt enligt anläggningslagen.
Det finns alltså en konceptuell motstridighet inbyggd i vår lagstiftning. Om jag förstår den politiska historien rätt så beror det på att denna enskilda förvaltning av allmän plats dök upp i 1931 början som s. k. bonnaplanerna alltså byggnadsplaner. Det var ett undantag för utvecklingen av mindre orter. Och sen blev det kvar. S hade som plan att radera ut detta med enskilt huvudmannaskap för allmän plats i samband med att PBL sjösattes 1987 och socailisera all allmän plats. Men man gick inte hela vägen och behöll det som ett undantag för t ex fritidshusområden och områden med gamla byggnadsplaner. Det man kanske inte räknade med att just där efter 1987 så stannade omstöpningen av det svenska samhällsbyggnationen av och kommunerna fick slut på pengar, 90-talskrisen och det gick inte att höja skatten ännu mer. Många kommuner fortsatte systematiskt att planlägga allmän plats med enskilt huvudmannskap - helt i strid med lagstiftarens intention.