11 705 läst ·
72 svar
12k läst
72 svar
Får en vägförening med bidrag ta ut slitagekostnad?
Jag tänker på trådstart: "Vi införde vid förrförra stämma en extra slitageavgift som dom ska betala som utnyttja vägen med många tunga transporter, t ex vid ett byggprojekt."Nötegårdsgubben skrev:
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 299 inlägg
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 299 inlägg
Den begränsade trafik som en omgrävning av avloppet på en fastighet innebär är inte så stor att det motiverar en extra avgift. Det räcker ju med att beställa paket med hemleverans några gånger så ärman uppe i den trafikmängden. Det är inom normalt underhåll av en bostadsfastighet.TorpAnders skrev:
Intressant tråd, jag stjäl den lite lätt då det nedan berör ämnet å det kraftigaste.
Vår samfällighet står inför en delikat uppgift, då 90 av 140 fastigheter ska tvångsanslutas till kommunalt VA vilket i praktiken innebär att halva vägnätet kommer att belastas av åtskilliga entreprenadfordon för bygget av stamnätet och pumpstationer, det blir dock en fråga mot kommun att lösa gällande ersättningsnivåer.
Som grädde på moset så ska sedan 90 fastigheter gräva och spränga och i flera fall även bygga ut/om för ledningarna på de egna tomterna. Med andra ord en hord av entreprenader under lång tid, kanske 4-5 år innan allt är i backen från startdatum.
Vi har lätt diskuterat schabloner för hur i hela friden ska vi annars lösa ut detta med hjälp av våra stackars frivilliga styrelsemedlemmar ska vi sitta och räkna grusbilarna som kommer och går enskilt för varje fastighet?
Det är faktiskt lite så det blir mot kommunen, vi kommer att kräva en tonkilometeravgift för varje fordon projektet skickar in på vägen. Plus en besiktning före och efter av tredje part
Ok, så det ska få ingå?D Daniel 109 skrev:
All ökad trafik för grävning, sprängning (de allra flesta har mycket berg i dagen och stora tomter) bortforsling av materialet och så nytt fyllnadsmaterial tillbaka?
Man har idag andelstal för sommarboende, det vill säga låga andelstal.
Medlem
· Blekinge
· 12 281 inlägg
Något förtydligande.
Jag vet inte vad som menas med schablon. Reglerna hos os är i stora drag följande:
Varje fastighet har ett antal ton fritt att transportera utan extra avgift. Sedan får fastigheten betalar extra avgift beroende på lastvikten och kilometer distans.
Det är alltså inte totalvikten på ekipage utan bara på lasten som räknas. Vilket är idiotiskt. Men styrelsen menar att man lättare kan se på fraktsedeln hur mycket lasten väger. Och glömmer att större delen av lasterna inte har någon fraktsedel av olika anledningar.
Inrapporteringen är frivillig.
Jag kan tycka att med fribeloppet kan en fastighet täcka löpande grustransporter för mindre underhåll. Men nybyggen anser jag som extraordinärt (per fastighet kanske en gång vart 70e år) och transporterna bör avgiftsbeläggas.
Jag vet inte vad som menas med schablon. Reglerna hos os är i stora drag följande:
Varje fastighet har ett antal ton fritt att transportera utan extra avgift. Sedan får fastigheten betalar extra avgift beroende på lastvikten och kilometer distans.
Det är alltså inte totalvikten på ekipage utan bara på lasten som räknas. Vilket är idiotiskt. Men styrelsen menar att man lättare kan se på fraktsedeln hur mycket lasten väger. Och glömmer att större delen av lasterna inte har någon fraktsedel av olika anledningar.
Inrapporteringen är frivillig.
Jag kan tycka att med fribeloppet kan en fastighet täcka löpande grustransporter för mindre underhåll. Men nybyggen anser jag som extraordinärt (per fastighet kanske en gång vart 70e år) och transporterna bör avgiftsbeläggas.
Jag måste backa och säga att jag tycker det är en rätt vettigt konstruerad schablon för att beräkna ersättning enligt 48 a § (förutom det där med totalvikten som du tar upp). Sen kommer ju frågan hur många ton som är fria, d v s inte ses som väsentligt högre transportvikter än normalt.T Thomas_Blekinge skrev:Något förtydligande.
Jag vet inte vad som menas med schablon. Reglerna hos os är i stora drag följande:
Varje fastighet har ett antal ton fritt att transportera utan extra avgift. Sedan får fastigheten betalar extra avgift beroende på lastvikten och kilometer distans.
Det är alltså inte totalvikten på ekipage utan bara på lasten som räknas. Vilket är idiotiskt. Men styrelsen menar att man lättare kan se på fraktsedeln hur mycket lasten väger. Och glömmer att större delen av lasterna inte har någon fraktsedel av olika anledningar.
Inrapporteringen är frivillig.
Jag kan tycka att med fribeloppet kan en fastighet täcka löpande grustransporter för mindre underhåll. Men nybyggen anser jag som extraordinärt (per fastighet kanske en gång vart 70e år) och transporterna bör avgiftsbeläggas.
Några regelbundna 12 ton-lass per fastighet med kanske något år eller tre emellanåt kan nog ses som vanligt underhåll av en småhusfastighet. Är det inte avloppet som ska bytas och läggas i sand så ska gräsmattan fixas eller källargolvet bilas upp och makadam läggas ut. Så ser det i alla fall ut i mitt villaområde där husen är gamla och kräver underhåll. Sen finns det ju en och annan äldre som bara låter allt förfalla, där krävs inga 12-tonslaster.
Men jag är fortfarande inte säker på att man med detta upplägg kan säkerställa att det uppstår verkliga kostnader för samfälligheten som ska ersättas enligt 48 a §. För mig låter det mer som en extra avgift än en ersättning enligt 48 a §.
I den vägförening som jag satt med i styrelsen för ( i nästan 20 år), så införde vi genom ett stämmobeslut något vi kallade för etableringsavgift.T Thomas_Blekinge skrev:Vår vägförening får bidrag till vägunderhåll. Jag vet inte om kommunalt eller statligt.
Vi införde vid förrförra stämma en extra slitageavgift som dom ska betala som utnyttja vägen med många tunga transporter, t ex vid ett byggprojekt.
Nu kom frågan upp om det är förenligt med det offentliga stödet för vägunderhåll. Vilka regler gäller?
Avgiften debiterades alltid byggherren oavsett om det var privatperson eller företag. Avgiften följde den vanliga årsavgiften och kunde då lätt räknas upp. Genom ett stämmobeslut och att det skrivs in i stadgarna så blev det aldrig problem. Alla som avser bygga har ju en s.k undersökningsplikt.
Att sedan avgiften inte eller sällan täcker uppkomna skador är en annan sak.
En besiktning före och efter är också att rekommendera och gärna då fotodokumenteras så bägge parter är överens om skicket på vägen innan och efter.
Gott råd är annars att föreningen går med i REV som är Riksförbundet Enskilda Vägar.
Kostar inte mycket men kan ge väldigt mycket tillbaka i form av juridisk rådgivning m.m.
En avgift är inte per automatik okej bara för att beslutet tas på en stämma. De måste följa lagen.
Jag vill inte moralisera över ert beslut, jag utgår från att ni var välmenande med upplägget. Och ni är verkligen inte ensamma om dylika upplägg. Men det finns inte lagstöd för att ta ut en sådan avgift i en samfällighetsförening. Slitageersättning kan som har framgått av tråden vara aktuellt i det enskilda fallet enligt 48 a § anläggningslagen.L lindsmik skrev:
Om stämman eller styrelsen tar beslutet eller inte spelar ingen större roll, det är lika olagligt i alla fall. Att stämman tar beslutet öppnar egentligen bara upp för att medlemmarna kan överklaga genom att väcka talan mot övriga delägare hos mark- och miljödomstolen inom fyra veckor (15 § samfällighetslagen). Men inte ska man som medlem behöva överklaga en massa uppenbart olagliga stämmobeslut, självklart ska alla istället göra sitt bästa att försöka följa lagstiftningen och dess intentioner.
Redigerat:
Håller inte alls med. REVs jurister har som en del av sin profession att testa lagens gränser och det kan de endast göra om det blir konflikt mellan medlem och samfällighetsförening som tas till rätten. D v s de har i vissa fall både en professionellt och ett egenintresse (lön eller fakturering för timmar via sitt företag) att skapa sådana konflikter i utkanten av samfällighetslagen och anläggningslagen. Man måste således lyssna mycket noga på vilka råd de ger och ställa sig frågan varför de ger de råden.L lindsmik skrev:
Det ligger vanligen inte i en samfällighetsförenings intresse att skapa interna konfliktytor i lagens utkanter. Tvärt om så är sådana konflikter mycket kostsamma både ekonomiskt och för att de skrämmer bort medlemmarna från att ta förtroendeposter. Något som väldigt många samfällighetsföreningar kämpar med. D v s rådet måste vara att lägga sig i den breda mittfåran gällande lagtolkningen hur förvaltningen ska gå till rent juridiskt.
Redigerat: