Tonkm metoden är linjär, även det kanske är fel när det gäller påverkan på vägkroppen.
Jag blev också intresserad av frågans juridiska grund när det plötsligt skulle byggas 20-talet nya småhus med transporter på vårt vägnät som är en gemensamhetsanläggning. Det är därför jag läste på och har orienterat mig i frågan.O [old rusty] skrev:Nu blir det ju ganska intressant. Blir mest intresserad för att iaf veta om när vi gör fel.
Vi har aldrig råkat ut för någon som motsatt sig schablonen, i brist på kunskap kanske, eller så är det en sån liten kostnad i förhållande till grannsämjan vid nybyggnation så ingen bryr sig.
Men jag blir intresserad av att du nämner tonkilometer vid tunga transporter.
Den är väl helt fel för det?
Vägverket nämner att fyrapotens ska användas vid axeltryck. Så en personbil (1ton axeltryck) vs lastbil (10 ton) ger ca 10 000 gånger högre slitage på vägkroppen, inte tio ggr.
Sen är vägen ok och väder och årstid rätt så är slitaget litet ändå. Men tonkm är väl lurigt att använda rakt av?
I vårt fall har vi kraftigt schabloniserade andelstal som ju inkluderar att man ska kunna uppföra småhus på sin tomt. D v s det blir för vår samfällighetsförening svårt att argumentera att vi har rätt till särskild ersättning. Särskilt om föreningen inte kan visa att en viss transport (eller serie av transporter) har orsakat en viss skada som kostat föreningen en viss summa att reparera. Slutsatsen blir att det är smått omöjligt i ett småhusområde så där föll den praktiska möjligheten till krav på ersättning. (Om nu inte betongbilen typ kör sönder en del av vägen och delägaren ringer vägföreningen och frågar hur det ska ersättas. Så som det borde gå till i en vacker värld.)
Det finns andra som har mer erfarenhet av tonkilometermetoden än jag. Även den är schabloniserad. T ex Lantmäteriet anger som rekommendation transporttalet 2 100 ton/år för permanentbostad för en
familj:
https://www.lantmateriet.se/globalassets/fastigheter/samfalligheter/tonkm.pdf
På s. 8 förs det resonemang som du anger om att tunga transporter sliter oproportionerligt mer. Lantmäteriet sammanfattar uppgivet: "Sammanfattningsvis kan sägas att det är en mycket komplex frågeställning att reda ut hur man bör i tonkilometermetoden beakta de tunga fordonen, såväl inom jordbruket som inom skogsbruket."
Jag beklagar om du upplever det som jag skriver som drygt beteende, jag försöker så gott jag kan att redogöra för det rättsliga läget. Kan vi inte diskutera sakfrågan istället för att du felaktigt tolkar in en massa motiv i min text och sedan gör otrevliga påhopp med den felaktiga utgångspunkten?K kabelkaparen skrev:
Ja, jag har läst texterna som jag länkar till. Det är ju därför som jag delar dem. Pågående byggnadsarbeten kan göra att bestämmelsen blir aktuell. Det får du läsa som att det är en möjlig situation som kan fungera som en fond för ersättning enligt 48 a § AL. Men det står alltså inte att pågående byggnadsarbeten alltid behöver auktalisera ersättning. Till del så beror det ju på hur andelstalen beräknades vid förrättningen, man får alltså läsa anläggningsbeslutet.
Den vanliga schablondbiteringen inkluderar väl ändå inte byggnation?
Varför inte?D Daniel 109 skrev:
I alla fall i ett villaområde är byggnation, renoveringar, tillbyggnader, markarbete, grusbilar o s v en del av vardagen. Vore konstigt om detta inte räknades in i andelstalen i det fallet.
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 294 inlägg
Argumenterar för är att ta i, men jag är försiktigt positiv till att man gör det. Jag har svårt att se att det skulle vara mer fel att schablonisera extrakostnader än normal drift – och det senare är ju ok.K kabelkaparen skrev:
Nu glider vi dock allt längre ifrån TS uttalade fråga. I hans förening har de ju bestämt sig för att ha just sådan schabloniserad extrataxering.
Andelstalen ges ju av ett myndighetsbeslut på Lantmäteriet, ersättning enligt 48 a § anläggningslagen är en specifik reglering mellan en medlem och en samfällighet. Helt olika saker tänker jag.
Det är väl just det, att det saknas lagstöd för föreningen att göra sådan extrauttaxering. Kan det påverka kommunbidrag eller statsbidrag, nej. Där tycks vi ju vara helt överens.
Medlem
· Blekinge
· 12 281 inlägg
Det finns väl ingen millimeterrättvisa i dessa frågor. Vår förening har i stort sett bara en väg, ca 2 km lång. När styrelsen lät klubba igenom slitageavgiften första gången, var det bara i en riktning, inte i den andra.
Andelstalen här i området har inget med verkligheten att göra längre. Fritidshus har blivit till permanent boende till näringsverksamheter.
Jag ska läsa era bidrag noga, en annan dag. Tack ska ni ha!
Andelstalen här i området har inget med verkligheten att göra längre. Fritidshus har blivit till permanent boende till näringsverksamheter.
Jag ska läsa era bidrag noga, en annan dag. Tack ska ni ha!
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 294 inlägg
Olika saker ja, men lagtekniskt likartat reglerat. Slitage är ju därtill svårmätt, det händer ju mer i det lilla än att det skapas enstaka gropar i vägen, så ett schablonmässigt uttag känns lika rimligt som något annat, om man alls ska kunna ta betalt för slitage och inte bara skador.Claes Sörmland skrev:
En schablon blir därtill i mina ögon inte mer skälig för att den fastställs av en myndighet.
Nja, i ett villa område finns det ju villor. Det byggs sällan nya i befintliga områden. Renoveringar ingår ju i normal användning. Men inte byggnation.
Jag har ingen egen (politisk) uppfattning i frågan utan anger bara den lagtolkning som Lantmäteriet och Weberyd anger. De båda anger att ersättningen ska gälla faktiska kostnader som samfälligheten har haft, inte schablonslitagekostnader.
48 a § anger skälig ersättning för uppkomna kostnader medan andelstalen för drift beslutas av Lantmäteriet utifrån 15 § med nyckelformuleringen: "Andelstal fastställes även i fråga om kostnaderna för anläggningens drift. Sådant andelstal bestäms efter vad som är skäligt med hänsyn främst till den omfattning i vilken fastigheten beräknas använda anläggningen." 48 a § gäller alltså en ersättning för en uppkommen kostnad medan 15 § anger att andelstalen fastställs utifrån en beräknad användning.
Missar jag något i min läsning?
(Sen kan jag politiskt hålla med om att lagstiftaren kanske istället för 48 a § skulle ha valt tillfälligt förhöjt andelstal för drift men det gjordes ju inte.)
Jag kanske är för färgad av min närhet men ett villaområde börjar ofta med lokalgator och obyggda tomter. Och gatorna är en gemensamhetsanläggning med andelstal fastställda för varje fastighet, t ex andelstalet 1 för varje fastighet. Att tomterna bebyggs vartefter och det slitage det ger på gatorna är således medräknat tänker jag. Det är inte oväntat utan istället förväntat att tomterna bebyggs.D Daniel 109 skrev:
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 294 inlägg
Nej, det tycker jag inte. Däremot tycker jag att doktrinen du citerat tidigare är väl idéfattig. I synnerhet Weberyd pekar ju också på att det nog är närmast ogörligt att bevisa slitage (till skillnad från skada).
Om vi antar att en förening tillämpar tonkilometermetoden för att räkna ut de normala slitagekostnaderna skulle jag bli mycket förvånad om en domstol underkände en extradebitering utifrån samma grund. För det finns ju egentligen inget annat man kan göra än räkna och anta ungefärliga siffror.
Sen tror jag att vi båda misstänker att den extradebitering som tas ut i verkligheten överdebiterar det tillfälliga extraanvändandet, men det är en annan sak.
Är det verkligen skillnad på slitage och skada och är det ens relevant? Är det inte bara att slitage är en serie av små skador som över tiden summerar till en större skada? Uppdelningen spelar ändå ingen roll eftersom dessa termer inte förekommer i 48 a §. Det som ska utges är enligt lagtexten "skälig ersättning för de kostnader som uppkommer till följd av den ändrade användningen". Och de kostnader som åsyftas är ju högst konkreta och som t ex finns i föreningens bokföring och motsvaras av en eller flera fakturor.
Jag tänker att domstolen vill se en verklig kostnad för en verklig åtgärd som samfällighetsföreningen har genomfört och sedan bedömer den bland annat vilken del av denna kostnad som skäligen ska ersättas av den delägare som tillfälligt har använt väganläggningen i väsentligt större omfattning än som får anses svara mot fastighetens andelstal för driftkostnaderna.
Hm, så kanske det är emellanåt, att en styrelse försöker göra affär på en enskild delägare och få underhåll som borde uttaxeras betalt via orättfärdiga avgifter. Lika vanligt är nog att en delägare inte ersätter samfälligheten trots att den ska göra det.
(Mitt engagemang i samfällighetsfrågor är nog mest att jag tycker även styrelser och stämmor ska försöka följa anläggningslagen och samfällighetslagen så gott de kan. Även om de engagerade medlemmarna inte tycker att dessa lagar lirar med deras privatmoral och rättvisekompass.)
Redigerat:
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 294 inlägg
Det är där vi skiljer oss åt. Om en väg exempelvis behöver hyvlas eller grusas om ett år tidigare än annars är närmast omöjligt att bevisa och kan inte nödvändigtvis bevisas med en specifik faktura.