Medlem
· Västernorrland
· 2 471 inlägg
Eller konsumetköplagen för att man köpt produkten anlagd väg?Nötegårdsgubben skrev:
Men är en samfällighetsförening en konsument, det blir väl en juridisk person?
Annars tror jag mest på att det är juridiken kring markrätten som är tillämplig. Och då kan det nog hänga på i vilken ordning som saker är gjorda. Är fastigheterna köpta med en befintlig dålig väg? Är samfälligheten bildad efter köpet och vad är då skrivet om övertagande alt.anläggande av väg? Har samfälligheten gjort något agerande kring frågan (alt. icke-agerande som borde ha gjorts)?
Om det är planhandlingarna som stadgar att exploatören ska ansvara för anläggandet kanske man kan anse att det är offentligrättsliga regleringar inblandade också, i form av ett åliggande att utföra. Men jag vet inte om de reglerna är utformade för att ha en direkt verkan på de sättet. Skrivningarna kanske ska vara ledande för hur det andra görs markjuridiskt, t.ex. vad som skrivs i LMs beslut när samfälligheten bildas och får sin verkan den vägen?
Min förståelse gällande planhandlingar där det formuleras att allmänna ytor och anläggningar att något som utförs och bekostas av exploatören är att det är upp till denne om det alls ska utföras och hur. Kommuner brukar dock skydda sig genom att vägra anslutning t ex VA om det inte är anlagt på ett tillfredsställande sätt. På samma sätt kan t ex en existerande vägförening skydda sig genom att motsätta sig att en ny väg ansluts till gemensamhetsanläggningen om den är dåligt utförd.
Men en exploatör som styckar av tomter från egen mark och i samband med förrättningen får en helt ny gemensamhetsanläggning och sedan säljer av fastigheterna kan ju göra lite som den vill.
Men en exploatör som styckar av tomter från egen mark och i samband med förrättningen får en helt ny gemensamhetsanläggning och sedan säljer av fastigheterna kan ju göra lite som den vill.
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 231 inlägg
Jo, men tar man 40 tkr per fastighet för att sälja vägen till samfälligheten har man rimligen förbundit sig att leverera något av en viss avtalad kvalitet.
TS får klargöra, men jag tror inte det har sålts någon väg till samfälligheten. Troligare är att exploatören har anlagt vägen och att den sen har blivit del av en ny gemensamhetsanläggning vid fastighetsbildningarna. (Så har det gått till i min del av Sörmland). I nästa steg har fastigheten köps av TS men den har då redan en del i gemensamhetsanläggningen i det skick som den är.
Alternativ två är att fastigheterna har avstyckats utan att väg och att väganläggningen har byggts i ett senare skede. Då håller jag med om att vägbygget kan ses som ett entreprenörsuppdrag gentemot samfälligheten och att en viss kvalitet ska levereras. Men TS skriver ju att de inte ens har konstituerat någon samfällighetsförening ännu.
Jag förmodar att er vägförening räknar med att få bidrag för vägunderhåll från Trafikverket? Kontakta deras ansvarige i ert område, de betalar nämligen inte ut några bidrag för vägar som inte uppfyller viss standard. Deras krav borde gälla som grundkrav på exploatören. För övrigt är det märkligt att man skrivit i handlingarna att exploatören ansvarar för färdigställande av gemensamma anläggningar utan att man beskrivit hur de anläggningarna skall vara.
Medlem
· Västernorrland
· 2 471 inlägg
Vägen är 200 meter. Det är inget man får bidrag för.
Claes Sörmland skrev:
Jag försöker klargör det igen. Exploatören har anlagt vägen och den har sedan blivit en del av den nya gemensamhetsanläggningen. Samfällighetsföreningen har alltså inte köpt vägen. Entreprenören som byggde vägen var anlitad av exploatören. Vi boende har däremot betalat exploatören för vägen i samband med tomtköpen.
Min personliga uppfattning är att vi inte har någonting att gå på så länge inte konsumentrådgivarna på kommunen säger något annat. Exploatören bör ha skyldighet att leverera en väg i ett skick som vi rimligen kunnat anta att den ska ha. Sen är det även en definitionsfråga (antar jag) vilka krav man kan ställa på en sådan väg. Vi kommer nu att gå vidare med att kontakta exploatören och försöka få till en dialog om förbättringarna som behöver genomföras. Förhoppningsvis inser de själv att de inte levererat det de borde ha gjort. Vi kommer även att kontakta kommunen igen och göra det vi kan för att försvåra exploatörens framtida möjligheter att exploatera (om de nu inte tar sitt ansvar).
I anläggningsbeslutet ska standard på vägen vara upptagen. Om det ska vara grusväg, hur bred, farbar sommar- som vinterhalvåren etc. Det är väldigt viktigt att utformning och standard framgår av anläggningsbeslutet eftersom samfällighetsföreningen (när den väl är bildad) eller delägarförvaltningen (som det per automatik är så länge ingen förening finns bildad) har att hålla sig efter vad som är angivet i anläggningsbeslutet.
Eftersom man som fastighetsägare tvingas ha del i gemensamhetsanläggningen är grundläggande principen att man som fastighetsägare ska veta vad man har del i. Om en gemensamhetsanläggning är inrättad för grusväg t.ex. då kan man inte besluta om att asfaltera den. Det ligger över anläggningsbeslutet och blir en kostnad som man inte kan tvingas vara med på. (Jag bortser från att det genom "gentlemannamässiga överenskommelser" där alla är överens går att få genom en asfaltering i mitt exempel. I strikt mening enligt gällande rätt kan man inte asfaltera en väg som enligt anläggningsbeslutet ska vara grusväg.)
Sen har kutymen hos lantmäterimyndigheterna kring hur man formulerar dessa anläggningsbeslut skiftat genom historien och även från lantmätare till lantmätare. Det är en balansgång, att inte skriva för lite så det blir otydligt för fastighetsägarna vad som gäller men samtidigt inte för mycket för att det ska bli för låst. Kanske har du missat skrivelserna i anläggningsbeslutet eller så har dessvärre lantmätaren i fråga valt att lämna det mer öppet (och i förläningen svårare för er nu att veta vad ni kan kräva).
Eftersom man som fastighetsägare tvingas ha del i gemensamhetsanläggningen är grundläggande principen att man som fastighetsägare ska veta vad man har del i. Om en gemensamhetsanläggning är inrättad för grusväg t.ex. då kan man inte besluta om att asfaltera den. Det ligger över anläggningsbeslutet och blir en kostnad som man inte kan tvingas vara med på. (Jag bortser från att det genom "gentlemannamässiga överenskommelser" där alla är överens går att få genom en asfaltering i mitt exempel. I strikt mening enligt gällande rätt kan man inte asfaltera en väg som enligt anläggningsbeslutet ska vara grusväg.)
Sen har kutymen hos lantmäterimyndigheterna kring hur man formulerar dessa anläggningsbeslut skiftat genom historien och även från lantmätare till lantmätare. Det är en balansgång, att inte skriva för lite så det blir otydligt för fastighetsägarna vad som gäller men samtidigt inte för mycket för att det ska bli för låst. Kanske har du missat skrivelserna i anläggningsbeslutet eller så har dessvärre lantmätaren i fråga valt att lämna det mer öppet (och i förläningen svårare för er nu att veta vad ni kan kräva).