Ersätta radiatorer med golvvärme
Vi skall renovera badrummet och då tänkte vi ta bort två radiatorer. Vi har golvvärme också, men eftersom badrummet skall utökas så gör vi om golvvärmen. Hur gör man för att ta bort radiatorerna? Man kan ju inte bara kapa rören, de måste kapas vid vid stammen i så fall? Dock måste detta vara inspekterbart? Alternativt kanske man kan kapa rören där radiatorerna satt, men då är det problem med att man troligen måste sätta dit nån avluftningsventil och dessutom kommer rören ur golvet, vilket väl inte är tillåtet med dagens regler? Det är träbjälklag i golvet för övrigt.
Jag hade lite av samma problem, i mitt fall var det ett framvattenrör av stål under golv, som kom från ett anslutande rum. Returen gick genom den gamla golvvärmen så det kunde jag avlägsna helt.
Till skillnad från tappvatten så får värmesystemet skarvas utan krav på inspekterbarhet. Klämringskopplingar är inte tillåtna, men gängförband och presskopplingar är OK. Jag hade turen att det fanns en invändig gänga som kunde proppas.
För att slippa ev. problem med försäkringsbolaget om det skulle gå åt pipan, så lät jag ett proffs göra jobbet. I detta ingick även att förlänga matningen till radiatorkretsen som går i isoleringen under det betonggolv jag sedan gjöt. Orginalröret var av stål som förlängdes med koppar genom en övergång mellan gänga (stål) och presskoppling (koppar).
Jag vill minnas att allt kostade 2000 kr. Inte billigt, men det är värt en hel del att kunna skylla på någon annan om det skulle bli problem.
Jag är f.ö. nästa helt säker på att hela värmesytsemet i mitt hus från 1950-talet är av gängade stålrör ingjutna i betongbjälklaget. Jag tror inte att detta är speciellt för mig utan tror att det är vanligt utan att det vad jag hört medfört några nämnvärda problem.
Angående luftningen, så behöver du inte bry dig om en blindtarm blir oluftat. Det lilla syre som finns förbrukas snart genom att järnet oxiderar och eftersom det inte tillförs något nytt syre så avstannar oxidationsprocessen ganska snart.
Till skillnad från tappvatten så får värmesystemet skarvas utan krav på inspekterbarhet. Klämringskopplingar är inte tillåtna, men gängförband och presskopplingar är OK. Jag hade turen att det fanns en invändig gänga som kunde proppas.
För att slippa ev. problem med försäkringsbolaget om det skulle gå åt pipan, så lät jag ett proffs göra jobbet. I detta ingick även att förlänga matningen till radiatorkretsen som går i isoleringen under det betonggolv jag sedan gjöt. Orginalröret var av stål som förlängdes med koppar genom en övergång mellan gänga (stål) och presskoppling (koppar).
Jag vill minnas att allt kostade 2000 kr. Inte billigt, men det är värt en hel del att kunna skylla på någon annan om det skulle bli problem.
Jag är f.ö. nästa helt säker på att hela värmesytsemet i mitt hus från 1950-talet är av gängade stålrör ingjutna i betongbjälklaget. Jag tror inte att detta är speciellt för mig utan tror att det är vanligt utan att det vad jag hört medfört några nämnvärda problem.
Angående luftningen, så behöver du inte bry dig om en blindtarm blir oluftat. Det lilla syre som finns förbrukas snart genom att järnet oxiderar och eftersom det inte tillförs något nytt syre så avstannar oxidationsprocessen ganska snart.
Tack för tipsen! Blir väl mindre risk för läckor i värmesystemet i och med att det skall vara syrefritt, därmed OK att skarva där det inte syns antar jag.
Golvvärmen hoppas jag är tillräcklig, det är på övervåningen och huset är bra isolerat. Det blir troligen en Wirsbo Push för att få lite sprutt.Tidigare har vi bara haft en slinga direkt från pannan och det har räckt för att få bra värme, men nu kommer golvytan nästan fördubblas så jag tror att man måste ha en extra pump.
Vi anlitar en röris för detta helt klart.
Golvvärmen hoppas jag är tillräcklig, det är på övervåningen och huset är bra isolerat. Det blir troligen en Wirsbo Push för att få lite sprutt.Tidigare har vi bara haft en slinga direkt från pannan och det har räckt för att få bra värme, men nu kommer golvytan nästan fördubblas så jag tror att man måste ha en extra pump.
Vi anlitar en röris för detta helt klart.
Jag tror inte det faktum att man inte får skarva tappvatten på samma sätt, har så mycket med syretillförseln att göra. Tappvattenrören lever ett mycket mer ansträngande liv med tryckstötar då kranar stängs, hastiga temperaturvariationer och högt statiskt tryck. Dessutom blir i normalfallet en läcka mycket mer omfattande innan den upptäcks.
Det var logiska svar på detta med att det är OK att skarva osynligt.
Jag tror jag har ett enrörssystem, men jag är inte säker. Huset är byggt 1956. Några rum har det dragits nya slingor till på 80-talet. På radiatorerna är det koppel som har röda markeringar som jag har för mig betyder att de är enrörs. I den gamla delen så är det inte samma typ av koppel. Det är ett rör in i övre delen av radiatorn och ett rör ut i den nedre delen som går ner i golvet var för sig. Är detta tvårörs då? Det går väl att blanda också om man har flera separata slingor?
Jag tror jag har ett enrörssystem, men jag är inte säker. Huset är byggt 1956. Några rum har det dragits nya slingor till på 80-talet. På radiatorerna är det koppel som har röda markeringar som jag har för mig betyder att de är enrörs. I den gamla delen så är det inte samma typ av koppel. Det är ett rör in i övre delen av radiatorn och ett rör ut i den nedre delen som går ner i golvet var för sig. Är detta tvårörs då? Det går väl att blanda också om man har flera separata slingor?