Erfarenheter av inomhusgivare
De flesta värmepumpar levereras såvitt jag förstått endast med utomhusgivare och så även vår nyinstallerade Nibe 1150 inverterpump.
Eftersom vårt hus ligger mycket utsatt för blåst och vi även har stora fönster mot söder planerade jag från början för en inomhusgivare för att få en jämnare inomhustemperatur.
Av olika anledningar körde vi januari och februari utan innegivaren, så nu finns det goda möjligheter att bedömma dess effekt på förbrukning och temperatur.
Inomhusklimatet
Eftersom vi bor i ett stenhus sker förändringar av temperaturen relativt sakta, men vi hade ändå temperaturvariationer på 1-2 grader inomhus med enbart utegivare. Med inomhusgivaren inkopplad ligger variationerna nu typiskt på +/- 0,2 grader.
Energiförbrukning
Här finns ett par observationer.
1. Med enbart utegivaren betedde sig pumpen tämligen lynnigt. Varierade utetemperaturen någon grad skedde relativt stora pådrag eller sänkningar av framledningstemperaturen. Med inomhusgivaren inkopplad är framledningstemperaturen extremt stabil och ändras endast mycket långsamt med utomhustemperaturen. Detta sparar energi, även om medeleffekten är den samma, då pumpen har lägre verkningsgrad vid höga framledningstemperaturer. Vad detta betyder i kWh, vågar jag dock inte sia om.
2. De senaste två dagarna har vi haft 0-3 grader varmt och sol, varvid pumpen stannat helt under ett par timmar på eftermiddagen. Med enbart utegivare under jan/feb drog maskinen ca 2-3 kW vid samma utetemperatur och tryckte upp innetemperaturen mot 25 grader helt i onödan. Enbart detta torde spara 4-6 kWh per (solig) dag.
3. Det är lite vanskligt att jämföra verklig förbrukning mellan olika tidsperioder även om jag gjort noggranna noteringar av väder, vind, temp inne/ute och energiförbrukning sedan starten vid Lucia förra året. Det är emellertid min bedöming baserad på sifferunderlaget att innegivaren sparar 15-20% energi soliga dagar.
Eftersom vårt hus ligger mycket utsatt för blåst och vi även har stora fönster mot söder planerade jag från början för en inomhusgivare för att få en jämnare inomhustemperatur.
Av olika anledningar körde vi januari och februari utan innegivaren, så nu finns det goda möjligheter att bedömma dess effekt på förbrukning och temperatur.
Inomhusklimatet
Eftersom vi bor i ett stenhus sker förändringar av temperaturen relativt sakta, men vi hade ändå temperaturvariationer på 1-2 grader inomhus med enbart utegivare. Med inomhusgivaren inkopplad ligger variationerna nu typiskt på +/- 0,2 grader.
Energiförbrukning
Här finns ett par observationer.
1. Med enbart utegivaren betedde sig pumpen tämligen lynnigt. Varierade utetemperaturen någon grad skedde relativt stora pådrag eller sänkningar av framledningstemperaturen. Med inomhusgivaren inkopplad är framledningstemperaturen extremt stabil och ändras endast mycket långsamt med utomhustemperaturen. Detta sparar energi, även om medeleffekten är den samma, då pumpen har lägre verkningsgrad vid höga framledningstemperaturer. Vad detta betyder i kWh, vågar jag dock inte sia om.
2. De senaste två dagarna har vi haft 0-3 grader varmt och sol, varvid pumpen stannat helt under ett par timmar på eftermiddagen. Med enbart utegivare under jan/feb drog maskinen ca 2-3 kW vid samma utetemperatur och tryckte upp innetemperaturen mot 25 grader helt i onödan. Enbart detta torde spara 4-6 kWh per (solig) dag.
3. Det är lite vanskligt att jämföra verklig förbrukning mellan olika tidsperioder även om jag gjort noggranna noteringar av väder, vind, temp inne/ute och energiförbrukning sedan starten vid Lucia förra året. Det är emellertid min bedöming baserad på sifferunderlaget att innegivaren sparar 15-20% energi soliga dagar.
Ja har man bara utomhusgivare så måste man nog kunna lägga in ett värde för "tröghet" och även ett för u-värde
för att få rätt temp inne. Men bara givare inne är nog inte heller så bra fast bättre än bara ha ute givare.
för att få rätt temp inne. Men bara givare inne är nog inte heller så bra fast bättre än bara ha ute givare.
Om utegivaren är lämpligt placerad och värmekurvan korrekt inställd (man måste prova sig fram) för det specifika huset ska inte pannan bete sig "lynnigt". Visst kan det bli lite för varmt med mycket vårsol eller lite för kyligt vid blåst men det mesta av detta ska termostatventilerna i varje rum ta hand om om de är lämpligt inställda, inte för gamla samt det inte cirkulerar smuts i systemet som påverkar ventilernas funktion. Den värmeavgivning från cirkulationsvattnet i radiatorrören som finns kan sänkas med en innegivare men det förutsätter att inget rum på skuggsidan blir för svalt.
Normalt har man väl inga termostatventiler på elementen, eller, om man har det, är de helt öppna. Det finns väl ingen som byter ut sina gamla slitna ventiler mot nya om man har värmepump.
I vårt hus, dåligt isolerat 60-talshus med mycket stora fönsterpartier, kan innetemperaturen svänga upp till 7 grader om vi kör enbart utegivare. Det är väl tveksamt om man sparar på mycket el totalt sett av att ha innegivare men däremot kan man få betydligt bättre komfort, beroende på förutsättningarna.
I vårt hus, dåligt isolerat 60-talshus med mycket stora fönsterpartier, kan innetemperaturen svänga upp till 7 grader om vi kör enbart utegivare. Det är väl tveksamt om man sparar på mycket el totalt sett av att ha innegivare men däremot kan man få betydligt bättre komfort, beroende på förutsättningarna.
Jag kanske skall förtydliga att jag har både inne- och utegivare, samt termostater på elementen.
Utegivaren gör sitt vanliga jobb via den inställda kurvan, medan innegivaren arbetar med kurvförskjutning via en inställbar multiplikationsfaktor på 0,3 - 3. Jag började med 1X och ökade sedan till 2X för att få bättre kompensering av solinstrålningen.
Termostaterna är givetvis helt öppna, förutom på andra våningen där det vanligen blir för varmt i sovrummen.
Utegivaren gör sitt vanliga jobb via den inställda kurvan, medan innegivaren arbetar med kurvförskjutning via en inställbar multiplikationsfaktor på 0,3 - 3. Jag började med 1X och ökade sedan till 2X för att få bättre kompensering av solinstrålningen.
Termostaterna är givetvis helt öppna, förutom på andra våningen där det vanligen blir för varmt i sovrummen.
Redigerat:
När man provar sig fram för att hitta husets värmekurva ska termostaterna stå helt öppna, men därefter är det lämpligt att ställa in önskad temperatur för att undvika övertemperatur. Kan vara allt från TV och datorer som står på i olika rum till hela släkten på besök som värmer upp i huset. Tror många tyvärr drabbas av problem med termostatventiler som kärvar och gamla dammiga termostathus som blivit tröga och inte längre fungerar som de ska. Då betyder givetvis en innegivare väldigt mycket, fast det kan innebära att det blir för svalt i vissa övriga rum.
Det är viktigt att man inte har för många termostater om man nu vill ha såna om alla stånger blir det inget flöde till vp om man inte har separat arbetstank då kan man ha termostater på på alla raddar utom 1 men jag tycker termostater är onödigt bättre att justera in systemet med fasta strypningar.
Medlem
· Västerbottens län
· 18 048 inlägg
Stenhus ÄR knepigt att styra med enbart utegivare, den termiska trögheten ställer till det.
Med inomhusgivare får man jämn värme i ett rum, i övriga blir det lite si och så.
Detta gäller ALLA sorters värmesystem, int bara VP.
Protte
Med inomhusgivare får man jämn värme i ett rum, i övriga blir det lite si och så.
Detta gäller ALLA sorters värmesystem, int bara VP.
Protte
Slänger upp lite intressanta mätdata.
Kurvorna visar total elförbrukning jan, feb, mars och 1-6 april, 2011 som funktion av temperaturen vid lunchtid. Hushållselen är ca 35 kWh/dygn resten är värmen.
Jag installerade inomhusgivaren den 1/3, och som synes dök förbrukningen omedelbart och dramatiskt.
Spridningen i förbrukning vid samma utetemperatur beror på solinstrålning och vind.
Kurvorna visar total elförbrukning jan, feb, mars och 1-6 april, 2011 som funktion av temperaturen vid lunchtid. Hushållselen är ca 35 kWh/dygn resten är värmen.
Jag installerade inomhusgivaren den 1/3, och som synes dök förbrukningen omedelbart och dramatiskt.
Spridningen i förbrukning vid samma utetemperatur beror på solinstrålning och vind.
Redigerat:
