Enklare grundläggning på sättningsbenägen mark
Jag äger idag en villa i ett grupphus-område där samtliga hus är byggda 1972. Marken har före detta använts som åkermark (äppleodling), För väldigt länge sen var här troligen sjöbotten och det finns idag en mindre sjö några hundra meter ifrån vår tomt. Vattennivån i sjön varierar lite över året men den ligger inte långt under nivån som min tomt är i. Det handlar i bästa fall om 2 meters höjdskillnad. Hela husområdet ligger i en dalgång.
När husområdet skulle byggas så fyllldes det upp med stora mängder sprängsten och blandat fyllnadsmaterial. Dessutom dränerades området och en bäck flyttades några hundra meter. Det gjordes en så kallad överfyllning som fick sätta sig under ett år innan man påbörjade grunläggning av husen. Samtliga hus, inklusive vårt är pålat med betongpålar ner till berggrund, det är lera under fyllnadsmaterialen. Ovanpå pålarna ligger som en ram av mycket kraftiga betongbalkar (ca 150x750x10000mm) med en extra balk under hjärtväggen. Djupet till fast berg är uppskattningsvis ca 18 meter (uppgifter från grannar som pålat för garage i efterhand).
Hursomhelst, efter att hus och trädgårdar var anlagda och färdiga så fortsatte marken att sjunka. På de värsta ställena så mycket som 10cm per år! Detta ledde naturligtvis till diverse problem, främst entretrappor och altaner som hamnade för långt ner eller började luta, stuprör och avloppsrör som gick isär osv. Husen har dock klarat sig oskadda så vitt jag vet. Krypgrunden har idag nästan ståhöjd.Det är egentligen inte en krypgrund längre utan en öppen plintgrund (eftersom marknivån runt huset sjunkt under betongbalkarna).
I början på åttiotalet så gjordes det en gruppstämmning mot Skanska (som byggt hela området), i samband med denna gjordes en omfattande geologisk utredning. Den geologiska utredningen har jag kvar i huspärmen och även kraven som riktades mot Skanska. Den utredningen kom fram till att marken skulle fortsätta sjunka i en takt av 3-5 cm per år fram till år 2000. 2000-2010, 1-3cm per år och 2010-2050, totalt ytterligare 5-10cm. Efter 2050 skall sättningarna ha upphört / vara försumbara.
Exakt vad som hände med stämningen är oklart, men någon sorts förlikning är trolig. Våran tomt består idag av mestadels gräsmatta, sedan matjord ca 60cm, därefter markduk och sen ett lager leca-kulor. Jag vet inte djupet på leca-kulorna säkert, men efter att ha sett när dom grävde ut och bytte ett elskåp precis utanför min tomtgräns så är lagret med leca-kulor över en meter djupt. Uppfyllningen med leca är alltså något jag tror gjordes i början på åttiotalet.
Hursomhelst, jag har nu bott i detta hus i 3år. På denna tid så har marken kring huset sjunkt ca 2cm, i övriga trädgården vet jag inte eftersom den enda fasta referenspunkt jag har är huset som är pålat.
Jag vill nu bygga en friggebod, maxad på 15 kvadrat, med betongpannor. Att påla blir alldeles för dyrt. Tror ni att gjutna plintar med justerbara balkskor skulle fungera? Att själva huset sjunker i samma takt som marken gör inget och är egentligen önskvärt, däremot vill jag inte att plintarna sjunker olika fort vilket jag gissar är risken. Om man ser över boden 1-2 ggr per år och justerar in balkskorna så borde väl huset klara sig bra?
Är en gjuten platta helt uteslutet? Jag gissar på det även om jag gärna skulle haft det på min bod, vore det inte för markförhållandena skulle jag defintivt gjutit en platta. Jag gissar att den spricker eller i "bästa" fall bara börjar luta?
Så småningom vill jag eventuellt bygga en carport. Tror ni denna går att grundlägga på samma sätt? Stolpar på plintar med justerbara stolpskor?
I min, någorlunda nybörjarhjärna, så borde man relativt lätt kunna justera in ojämt sjunkande plintar mha en domkraft och skiftnyckel för att justera balkskorna?
Notera alltså att plintarna inte sjunker ner i marken, den risken ser jag som försumbar, det är alltså den (djupt) underliggande leran som långsamt sätter sig.
När husområdet skulle byggas så fyllldes det upp med stora mängder sprängsten och blandat fyllnadsmaterial. Dessutom dränerades området och en bäck flyttades några hundra meter. Det gjordes en så kallad överfyllning som fick sätta sig under ett år innan man påbörjade grunläggning av husen. Samtliga hus, inklusive vårt är pålat med betongpålar ner till berggrund, det är lera under fyllnadsmaterialen. Ovanpå pålarna ligger som en ram av mycket kraftiga betongbalkar (ca 150x750x10000mm) med en extra balk under hjärtväggen. Djupet till fast berg är uppskattningsvis ca 18 meter (uppgifter från grannar som pålat för garage i efterhand).
Hursomhelst, efter att hus och trädgårdar var anlagda och färdiga så fortsatte marken att sjunka. På de värsta ställena så mycket som 10cm per år! Detta ledde naturligtvis till diverse problem, främst entretrappor och altaner som hamnade för långt ner eller började luta, stuprör och avloppsrör som gick isär osv. Husen har dock klarat sig oskadda så vitt jag vet. Krypgrunden har idag nästan ståhöjd.Det är egentligen inte en krypgrund längre utan en öppen plintgrund (eftersom marknivån runt huset sjunkt under betongbalkarna).
I början på åttiotalet så gjordes det en gruppstämmning mot Skanska (som byggt hela området), i samband med denna gjordes en omfattande geologisk utredning. Den geologiska utredningen har jag kvar i huspärmen och även kraven som riktades mot Skanska. Den utredningen kom fram till att marken skulle fortsätta sjunka i en takt av 3-5 cm per år fram till år 2000. 2000-2010, 1-3cm per år och 2010-2050, totalt ytterligare 5-10cm. Efter 2050 skall sättningarna ha upphört / vara försumbara.
Exakt vad som hände med stämningen är oklart, men någon sorts förlikning är trolig. Våran tomt består idag av mestadels gräsmatta, sedan matjord ca 60cm, därefter markduk och sen ett lager leca-kulor. Jag vet inte djupet på leca-kulorna säkert, men efter att ha sett när dom grävde ut och bytte ett elskåp precis utanför min tomtgräns så är lagret med leca-kulor över en meter djupt. Uppfyllningen med leca är alltså något jag tror gjordes i början på åttiotalet.
Hursomhelst, jag har nu bott i detta hus i 3år. På denna tid så har marken kring huset sjunkt ca 2cm, i övriga trädgården vet jag inte eftersom den enda fasta referenspunkt jag har är huset som är pålat.
Jag vill nu bygga en friggebod, maxad på 15 kvadrat, med betongpannor. Att påla blir alldeles för dyrt. Tror ni att gjutna plintar med justerbara balkskor skulle fungera? Att själva huset sjunker i samma takt som marken gör inget och är egentligen önskvärt, däremot vill jag inte att plintarna sjunker olika fort vilket jag gissar är risken. Om man ser över boden 1-2 ggr per år och justerar in balkskorna så borde väl huset klara sig bra?
Är en gjuten platta helt uteslutet? Jag gissar på det även om jag gärna skulle haft det på min bod, vore det inte för markförhållandena skulle jag defintivt gjutit en platta. Jag gissar att den spricker eller i "bästa" fall bara börjar luta?
Så småningom vill jag eventuellt bygga en carport. Tror ni denna går att grundlägga på samma sätt? Stolpar på plintar med justerbara stolpskor?
I min, någorlunda nybörjarhjärna, så borde man relativt lätt kunna justera in ojämt sjunkande plintar mha en domkraft och skiftnyckel för att justera balkskorna?
Notera alltså att plintarna inte sjunker ner i marken, den risken ser jag som försumbar, det är alltså den (djupt) underliggande leran som långsamt sätter sig.
Låter som en 10 000-kronorsfråga.
Principiellt tror jag att du kan göra som tänkt, men det bör gå att göra ännu enklare. Använd hörnstenar och ställ bara boden på. Alltihop, med el utan plintar, kommer ju ändå att röra sig. Då det är en så liten yta som täcks så är sannolikheten väldigt liten att det skulle diffa något nämnvärt mellan hörnen. Bygger man bara som förr i tiden med rejält massivt trävirke så är det en stark och flexibel konstruktion som klarar att hantera ev variationer. Dessutom blir boden tillräckligt tung för att inte blåsa bort om den står enbart med sin egenvikt på hörnstenar.
Om det är byggt starkt och flexibelt, (som i princip alla rejäla träkonstruktioner är), så kan det diffa mycket utan att du märker av det, (= behöver bry dig att åtgärda). Ena änden av vårt hus har satt sig duktigt. När jag skulle göra i ordning gavelrummet på vinden/ovanvåningen så visade det sig att golvet diffade ca 20cm på diagonalen, i ett rum på ca 3x3.5m, och det märktes nästan inte. Poängen är att någon el några cm lutning märker du inte, utan det är endast med tumstock och vattenpass som det detekteras, och då anser jag att det inte finns någon anledning att åtgärda.
Principiellt tror jag att du kan göra som tänkt, men det bör gå att göra ännu enklare. Använd hörnstenar och ställ bara boden på. Alltihop, med el utan plintar, kommer ju ändå att röra sig. Då det är en så liten yta som täcks så är sannolikheten väldigt liten att det skulle diffa något nämnvärt mellan hörnen. Bygger man bara som förr i tiden med rejält massivt trävirke så är det en stark och flexibel konstruktion som klarar att hantera ev variationer. Dessutom blir boden tillräckligt tung för att inte blåsa bort om den står enbart med sin egenvikt på hörnstenar.
Om det är byggt starkt och flexibelt, (som i princip alla rejäla träkonstruktioner är), så kan det diffa mycket utan att du märker av det, (= behöver bry dig att åtgärda). Ena änden av vårt hus har satt sig duktigt. När jag skulle göra i ordning gavelrummet på vinden/ovanvåningen så visade det sig att golvet diffade ca 20cm på diagonalen, i ett rum på ca 3x3.5m, och det märktes nästan inte. Poängen är att någon el några cm lutning märker du inte, utan det är endast med tumstock och vattenpass som det detekteras, och då anser jag att det inte finns någon anledning att åtgärda.